4 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet
4.2 Förhållandet till de allmänna bestämmelserna
utlänningslagen
Förslag: De bestämmelser som behövs för att komplettera
utträdesavtalet ska huvudsakligen föras in i ett nytt kapitel i
utlänningslagen. En hänvisning till de bestämmelser som införs i
andra delar av utlänningslagen ska tas in i det nya kapitlet.
Frånsett den särreglering som följer av utträdesavtalet och de
kompletterande bestämmelserna ska, om inte något annat
föreskrivs, de allmänna reglerna i utlänningslagen gälla.
En paragraf som upplyser om att det finns bestämmelser i
utträdesavtalet om att vissa brittiska medborgare och deras
familjemedlemmar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i
Sverige ska införas i utlänningslagen. Upplysningsbestämmelser
om att det i utträdesavtalet finns regler om resehandlingar
respektive visering ska införas i utlänningsförordningen.
Skälen för förslagen
Ett nytt kapitel i utlänningslagen
Regleringen i utträdesavtalet avviker från systematiken med
uppehållstillstånd och arbetstillstånd i utlänningslagen. Regleringen
avviker även från systematiken som gäller för uppehållsrätt för EES-
medborgare och deras familjemedlemmar, bl.a. eftersom det får
ställas krav på att de berörda brittiska medborgarna och deras
familjemedlemmar ska ansöka om en ny uppehållsstatus som
förutsättning för lagligt uppehåll. Vid tidigare genomföranden av
EU-rättsakter som avviker från utlänningslagens systematik, och
som tar sikte på en viss grupp av tredjelandsmedborgare, har
bestämmelser tagits in i särskilda kapitel i utlänningslagen (se t.ex.
5 a kap. om ställning som varaktigt bosatt och 6 a kap. om EU-
blåkort). Det framstår som ändamålsenligt att även i detta fall ta in
de kompletterande nationella bestämmelserna i ett nytt kapitel i
utlänningslagen. Därigenom kan de bestämmelser som är specifika
för utträdesavtalet hållas samman, vilket främjar överskådligheten.
De bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i fråga om rätten
att resa in, vistas och arbeta i Sverige bör därför huvudsakligen
samlas i ett nytt kapitel i utlänningslagen. Med hänsyn till den nära
koppling som finns till bestämmelserna om uppehållsrätt bör det nya
kapitlet föras in direkt efter 3 a kap. om uppehållsrätt för EES-
medborgare m.fl., dvs. som ett nytt 3 b kap.
I vissa avseenden framstår det dock som mest ändamålsenligt att
de kompletterande bestämmelserna förs in i anslutning till de
allmänna bestämmelserna i utlänningslagen. Det gäller t.ex. de
kompletterande bestämmelserna om avvisning och utvisning (se
avsnitt 4.8) och de kompletterande bestämmelserna om insamling,
lagring och kontroll av biometriska uppgifter (se avsnitt 4.7). För att
underlätta för tillämparen bör en hänvisning till dessa bestämmelser
tas in i det nya kapitlet.
Frånsett den särreglering som följer av utträdesavtalet och de
kompletterande bestämmelserna bör, om inte annat föreskrivs, de
allmänna bestämmelserna i utlänningslagen gälla.
Upplysningsbestämmelser
Utträdesavtalet kommer alltså att i stor utsträckning tillämpas direkt
av myndigheterna. För att underlätta för tillämparen bör det införas
en upplysning i utlänningslagens första kapitel om att det finns
bestämmelser i utträdesavtalet om att vissa brittiska medborgare och
deras familjemedlemmar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i
Sverige.
Utöver bestämmelser om uppehållsrätt innehåller utträdesavtalet
även bl.a. bestämmelser om rätt till utresa och inresa och
bestämmelser om viseringar (artikel 14). Dessa bestämmelser
innebär t.ex. att vissa medborgare i Förenade kungariket har rätt att
resa ut från och in i Sverige, utöver med ett giltigt pass, även med ett
nationellt identitetskort (artiklarna 14.1 och 14.2). Bestämmelserna
innehåller också vissa undantag från kravet på visering samt
bestämmelser om att en ansökan om visering i vissa fall ska hanteras
skyndsamt (artikel 14.3).
Utträdesavtalet innehåller också bestämmelser om rätt till inresa
för planerad hälso- och sjukvårdsbehandling i vissa fall.
Bestämmelserna om detta, som återfinns i avdelning III om
samordning av sociala trygghetssystem, innebär att artiklarna 20 och
27 i förordning (EG) nr 883/2004
3ska fortsätta att tillämpas på
personer som före övergångsperiodens utgång hade sökt tillstånd att
få en planerad hälso- och sjukvårdsbehandling i enlighet med
förordning (EG) nr 883/2004 fram till dess att behandlingen
upphör. Sådana personer och deras medföljande ska ha rätt att resa
in i och ut ur behandlingsstaten, i enlighet med tillämpliga delar av
artikel 14 (artikel 32.1. b). Denna rätt till inresa kan antas träffa en
mycket begränsad grupp, dvs. brittiska medborgare och deras
familjemedlemmar som har sökt tillstånd till en behandling före
övergångsperiodens utgång men som ska genomgå själva
behandlingen helt eller delvis efter övergångsperiodens utgång. Den
medföljande som också har rätt att resa in i Sverige kan vara EES-
medborgare eller tredjelandsmedborgare. Hänvisningen till artikel
14 får antas innebära bl.a. att dessa personer har rätt att resa in med
ett giltigt pass eller nationellt identitetskort när det gäller brittiska
medborgare och med ett giltigt pass när det gäller personer som inte
är unionsmedborgare eller brittiska medborgare, samt att de
medföljande som omfattas av krav på visering ska få sådana utfärdade
skyndsamt.
Bestämmelserna om rätt till inresa och utresa och om viseringar i
artiklarna 14 och 32. 1 b bedöms ha direkt effekt och kräver därför
inte någon särskild nationell reglering. För att underlätta för
tillämparen bör det dock i utlänningsförordningen, i de kapitel som
handlar om resehandlingar respektive visering, införas
upplysningsbestämmelser med innebörden att det i utträdesavtalet
finns regler om resehandlingar respektive visering.
3