Förklaring av koncept

Konceptet är tänkt att bli placerat på naturnära ställplatser där människor kan komma med sitt fordon och stå över en längre tid. Konceptet kan förse användaren med den elektriska energi denne behöver med hjälp av den solenergi som genererats och lagrats i batterier. Batterierna ger en säkerhet för användaren att få en stadig energiförsörjning från konceptet. Hur mycket energi som antas genereras och ytterligare aspekter gällande tekniken kan finnas i Erik Groth´s examensarbete gällande den ingående tekniken i konceptet (Groth, 2020, opublicerad examensrapport).

Ett förslag för hur konceptet rent praktiskt kan fungera är att människor skall kunna boka platsen via webben och på så sätt få tillgång till både ställplats, elektricitet och möjlighet till avfallshantering. Det kan antingen göras genom att användaren har obegränsad tillgång till elektricitet, eller att denne köper en begränsad mängd. Intressenterna har redan lösningar på bokningsmöjlighet och det överlåts därmed till det fortsatta arbetet med konceptet.

Markägaren slipper med konceptet gräva ned kablar och dra elektricitet fram till de naturnära platserna. Detta är troligen inte ekonomiskt försvarbart men är inget som räknats på. Konceptet ger istället en möjlighet att transportera det till platsen och montera ihop det. På grund av att strukturen är uppbyggd i moduler är det också möjligt att ta isär konceptet och förflytta det till en annan plats eller till förvaring under de tider på året som trycket på bokningar inte är lika högt.

För att konceptet skall vara möjligt att placera ut bör det också förhålla sig till lokala regler och förordningar. En dialog med länsstyrelsen har därför förts. Då konceptet kan komma att placeras i närheten av vattendrag, sjöar eller havsområden kommer en strandskyddsdispens troligen behövas. Dispensen krävs då anläggningen är placerad närmre än 100m från strandlinjen (SFS 1998:808, kap 7 § 14)

Anläggningen kommer också att kontinuerligt kontrolleras så att den följer de säkerhetsföreskrifter som finns för elsäkerhet och kontrollerna kommer att skötas av personer med den nödvändiga kompetensen som krävs. Detta görs både för att minska risken för personskada men också sakskada. För att undvika möjligheten att konceptet leder till en ökad trafik i naturen kommer konceptet placeras i närheten av naturen, men inte i den. Redan befintliga ställplatser kommer att användas för att minska påverkan på miljön och så att fordonsägaren inte strider mot terrängkörningslagen.

46

4. Diskussion

Tidsplaneringen har fungerat väl under projektet med varje milstolpe uppfylld i tid. Den har

omarbetats allteftersom projektet har ställts inför nya utmaningar. Det har varit en utmaning att hålla tidsplanen då det är svårt att veta hur lång tid varje fas tar innan arbetet har påbörjats. Med god kommunikation med både uppdragsgivare och handledare har arbetet dock kunnat hållas framtungt och tidsplanen korrigerats vartefter arbetet fortskridit.

Studiebesöket vid testplatsen låg till god grund för att förstå den miljö som konceptet skulle kunna komma att placeras i. Samtliga av koncepten framkom med inspiration av just den givna platsen vilket visar på vikten av studiebesöket.

Förstudien var den mest oklara tiden med projektet då det är svårt att i början av arbetet veta vad för information som skulle kunna att komma behövas senare. Det upplevdes vara svårt att hitta källor och relevant litteratur som tangerade området och som kunde användas för att ge en grund i arbetet. Diskussioner skedde därför med handledare men också lärare vid universitetet för att hitta bra material. Efter detta fanns en bättre grund till vart det skulle letas och vilka sökord som kunde användas. Det hjälpte också att studera tidigare arbetens referenslistor för att se vilken litteratur de använt. En del av den informationen som framkom under litteraturstudien användes dock inte då den senare inte ansågs vara relevant.

Från enkäten och intervjuerna framkom att de flesta som fri-campar redan har lösningar på problemet och att produkten måste därför klart vara det bättre alternativet för att folk skall vilja använda sig av det på marknaden. Den marknadsanalys som genomfördes gav därför en god översikt över vad för fördelar respektive nackdelar de finns hos de olika lösningarna samt vad som kunde användas i det egna konceptet. Det som dock inte förväntades var att så stor andel av husbilsägarna faktiskt har egen- monterade solceller som de använder vid elförsörjning av fordonet. De allra flesta svarade under enkäten att de använde sig primärt av solceller när de inte står vid angjord ställplats och gasol för att driva kyl samt vid matlagning. Det framkom att användarna ofta hade tillgång till elektricitet, men inte så mycket så att de skulle kunna driva hela fordonet under en längre tid.

Konceptet är främst ämnat för att vara utplacerat på naturliga miljöer där användarna kan ta del av naturen och samtidigt ha tillgång till elektricitet. I det praktiska fallet kan produkten dock fungera på andra platser där det annars kan vara kostsamt att dra fram elektricitet såsom exempelvis

pendelparkeringar.

Ett problem som framkom under arbetet var att det kan finnas komplikationer när det gäller att placera ut konceptet på naturnära platser. Terrängskörningslagen är något som förbjuder terrängkörning för annat än skogsbruk och jordbruk i hela landet. Detta fick därför sättas som en avgränsning i arbetet då det är omfattande projekt i sig. Uppdragsgivaren och möjlig tillverkare bör kolla vidare på detta så att ingen av platserna strider mot denna lag.

Då målgruppen var svår att nå ut till på grund av rådande omständigheter med Covid-19 fick arbetet till en början förlita sig på de svar som kom fram under enkäten. Det hade här varit möjligt att

formulera frågorna på ett bättre sätt innan den skickades ut, då det hade behövts svar på saker som inte framkom i enkäten. Detta kunde dock till viss del korrigeras då restriktionerna till viss del släpptes på och intervjuer med användarna kunde utföras. Dessa intervjuer gav en bra inblick i fördelarna och nackdelarna med fricamping. Det var dock fortfarande svårt att få till ett större antal intervjuer, då många människor höll avstånd och inte ville konversera på ett kortare avstånd.

Kravspecifikationen fick formas utifrån den fokusgrupp som utförts och de svar på enkäten som hade kommit in. Den bollades med uppdragsgivaren men denna var inte så involverad i innehållet. Detta

47

ledde till att vad som skulle uppnås med projektet inte blev så tydligt och projektet blev i sin tur för brett samt innefattade för mycket aspekter för den utsatta tiden. Avgränsningar fick därför sättas för att försöka smalna ned projektet och få till en tydlig inriktning på detta. Den iterativa processen fick här användas för att gå tillbaka i arbetet och förtydliga vad som projektet skulle innefatta (Johanneson et al. 2013). Processen med Double Diamond var här genomgående. Projektet breddades först för att samla in så mycket information som möjligt för att sedan smalnas ned och fokuseras på det viktigaste (Design Council, u.å.). Detta upprepades ett antal gånger under tiden och det upplevdes hjälpa mycket med att försöka få till det som skulle uppnås med projektet.

Den kreativa problemlösningen var speciellt utformad då det valdes att inte träffas fysiskt, på grund av pågående pandemi, utan alternativet blev att diskutera via videolänk. Under sessionen deltog

mestadels studerande ingenjörer från innovationsteknik och design, men också en civilingenjör i datateknik samt student från programmet för personal och arbetsliv. Bredden på de medverkande gav ett brett spektrum i idéer då vissa var mer vana vid de metoder som användes än andra. De

gruppövningar som utfördes blev dock lidande av att mötet skedde på distans och det resultat som skulle arbetas vidare med blev medelmåttigt. Inget av de koncept som framkom användes, men den kreativa problemlösningen ledde istället till ett nytt tänkande och gav inspiration att tänka utanför ramarna.

Arbetet med CAD-modellen var mycket tidskrävande då jag inte riktigt visste hur jag skulle gå tillväga med utformningen. Antalet stockar ville begränsas samtidigt som det fanns en gräns gällande diameter hos dessa samt krav på utrymme för teknik. Det lades mycket tid på att skapa kopior av de komponenter som skulle kunna placeras i och på konceptet eftersom de inte fanns att hämta färdiga. Detta var nödvändiga för att kunna presentera konceptet, men tog i efterhand väldigt mycket mer tid än vad som var nödvändigt. Att planera projektet på specifika delar i arbetet ger en tydligare struktur och gör det möjligt att väga de ingående delarna mot varandra. Man kan då väga mot hur mycket resurser/tid delen tar mot hur mycket nytta den gör för projektet (Löfgren, 2016). En tydligare

planering av projektet hade här kunnat förenkla arbetet mycket och många timmars arbete hade kunnat sparas in.

En stor utmaning under projektet har varit bristen på samarbete som man kunnat ta del av vid tidigare liknande moment under utbildningen. Eftersom arbetet var självständigt fanns det ingen som var lika insatt i projektet och det var därför en utmaning att komma på nya lösningar och idéer. Detta ledde till att man ofta körde fast i ett tankesätt. Det individuella arbetet ledde dock till att man kände att det låg ett större ansvar hos en själv vilket också resulterade i att man arbetade ännu hårdare för att komma runt dessa problem. Arbetssättet som var genomgående i projektet tror jag dock kommer kunna vara en bra erfarenhet i det framtida arbetslivet då enskilda uppgifter kommer att förekomma där design- och produktutvecklingsmetodiken kan appliceras.

48

5. Slutsats

Projektet presenterar ett koncept som besvarar samtliga av frågeställningarna och uppfyller

målsättningen. Det är enkelt och flexibelt koncept som är lätt att anpassa om framtida producent så vill det. Den uppfyller alla de krav som finns hos kravspecifikationen och uppfyller de flesta av

önskemålen. Konceptet har en enkel infästningsmöjlighet och ger utrymme för underhåll med den öppningsmöjlighet som finns. Utöver de krav som fanns levereras också en möjlighet till

avfallshantering som ger produkten ett mervärde. För att göra produkten enklare att förstå föreslås att en skylt placeras på strukturen med instruktion för användning.

Resultatet från användarstudien visar på att människor ofta har elektricitet för att fri-campa i en kortare tid men att de inte har nog för att stå längre. Produkten kan förse användaren med den nödvändiga energin de behöver samtidigt som de inte behöver stå vid en angjord ställplats.

Konceptet är ett förslag på lösning för uppdragsgivaren att gå vidare med till framtida producent. En del av arbetet har utförts men det finns fortfarande ett antal områden som bör arbetas vidare med av uppdragsgivaren. Förslag på dessa områden är följande:

• Hållfasthetsberäkningar på profiler och material.

• Undersökning av infästning som tillåter strukturen att fortsatt vara mobil. • Ingående materialval för optimal utformning.

• Undersökning av låsning av struktur för att minska risken för stöld. • Undersökning av lagar och regler gällande terrängkörning och fricamping.

49

Tackord

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till Glava Energy Center och mina handledare Johan Ericsson och Magnus Nilsson för vägledning och många intressanta diskussioner under projektets gång. Jag skulle också vilja tacka projektets intressenter med god feedback och intressanta åsikter under fokusgrupp och möten. Ett stort tack till de studenter som deltog under den kreativa problemlösningen som gav nya infallsvinklar till projektet. Sist vill jag tack mina studiekamrater för allt stöd, hjälp och uppmuntring under projektet.

50

Referenslista

Bohgard, Mats, Karlsson, Stig, Lovén, Eva, Mikaelsson, Lars-Åke, Mårtensson, Lena, Osvalder, Anna-Lisa, Rose, Linda & Ulfvengren, Pernilla (red.) (2015). Arbete och teknik på människans villkor. 3. uppl. Stockholm: Prevent

Design Council. u.å. The design process: What is the Double Diamond? [Elektronisk] Tillgänglig:

https://www.designcouncil.org.uk/news-opinion/design-process-what-double-diamond [2020-05-05]

Groth, E. 2020. Opublicerad examensrapport. Utformning av tekniken för hållbar laddstation till naturställplats. Uppsala Universitet.

Johannesson, Hans, Persson, Jan-Gunnar & Pettersson, Dennis (2013). Produktutveckling: effektiva metoder för konstruktion och design. 2. uppl. Stockholm: Liber

Kaplan, Rachel & Kaplan, Stephen (1989). The experience of nature: a psychological perspective. Cambridge: Cambridge Univ. Pr.

Karana, Elvin, Pedgley, Owain & Rognoli, Valentina (2014). Materials Experience [Elektronisk resurs]. Butterworth-Heinemann

Kotler, Philip & Keller, Kevin Lane (2016). Marketing management. 15. ed., global ed. Harlow: Pearson

Landqvist, Jan (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder. 2. uppl. Stockholm: Institutionen för industridesign, Konstfack

Lilliesköld, Joakim & Eriksson, Mikael (2005). Handbok för mindre projekt. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lock, Dennis (2013). Project management [Elektronisk resurs]. 10th ed. Burlington, VT: Gower

Löfgren, Bo (2002). Design och produktutveckling: en handbok i processen från idé till färdig produkt. 1. uppl. Stockholm: Liber

51

Michanek, Jonas & Breiler, Andréas (2012). Idéagenten: en handbok i att leda kreativa processer. 3., rev. uppl. Malmö: Arx

Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2006). Naturen som kraftkälla: om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm: Naturvårdsverket

Peters, Sascha (2011). Material revolution sustainable and multi-purpose materials for design and architecture. [Elektronisk resurs]. Basel: Birkhäuser

Pruitt, J (2003). Personas: Practice and theory. 1 uppl. Redmond: Microsoft Corporation.

SFS 1998:808. Miljöbalken

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk- 1998808_sfs-1998-808

Svensson, P, Ahrne, G, (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2:1 uppl. Stockholm: Liber

Thorpe, Ann (2008). Design för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi, kultur. Stockholm: Raster

Österlin, Kenneth (2016). Design i fokus: varför ser saker ut som de gör? 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

i

Bilagor

Bilaga 1: Projektplan

Projektplan

Examensarbete MSGC12