Utformning av hållbar energikälla för fritidsfordon: Att skapa möjlighet för elförsörjning vid naturnära ställplatser

Utformning av hållbar energikälla

för fritidsfordon

Att skapa möjlighet för elförsörjning vid naturnära ställplatser

————————————————————————————

Design of a sustainable energy source for recreational vehicles

To create the opportunity for electricity supply at off-grid camper areas

————————————————————————————

Albin Ahlsten Andersson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

MSGC12, Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i Innovationsteknik och Design 22,5 HP

Handledare: Lennart Wihk Examinator: Leo de Vin 2020-08-26

Sammanfattning

Rapporten innefattar ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Projektet är en del av examinationen och utförs under vårterminen 2020 samt omfattar 22,5 hp. Författare av rapporten är Albin Ahlsten Andersson, handledare på universitet är Lennart Wihk och examinator är Leo de Vin.

Projektet följer traditionell produktutvecklingsmetodik och utförs med designprocessen som huvudfokus. I projektet ingår följande faser: projektplanering, förstudie, specificering av produkt, kreativ problemlösning, konceptval och konstruktion. Arbetet presenteras i form av en rapport, virtuell utställning, en slutpresentation och opponering.

Uppdragsgivaren för projektet är Glava Energy Center med Visit Värmland, Glaskogens Naturreservat och Sommerhaus Schweden som oberoende intressenter. Glava energy center är ett

utvecklingscentrum beläget i Glava i Värmland, där de arbetar med hållbara lösningar både på nationell och internationell nivå. De oberoende intressenterna hade som roll att förse arbetet med en bredare kompetens inom området, och hjälpa till med frågor gällande främst den värmländska turismen. Enligt uppdragsgivare och intressenter finns det ett behov av naturnära ställplatser med tillgång till elektricitet. Projektet syftar därför på att utveckla en lösning som både är mobil, tillverkad av hållbart material och som smälter in i kringliggande miljö. Produkten skall tillåta användaren att stå i närheten av naturen under en längre tid utan att förlora bekvämligheten av tillgång till elektricitet. Efter användarstudie och marknadsanalys konstaterades det att de flesta alternativen som används idag vid fricamping antingen inte är miljövänliga, eller genererar för lite elektricitet för att kunna uppfylla det behov som finns. Enligt svaren på intervjuerna och enkäten fanns det viss problematik med att fricampa under en längre tid då resurser såsom soputrymme, mat och elektricitet sinade. De oberoende intressenterna kunde här också bidra med sin kunskap från det verkliga fallet och ge en tydligare bild av vad för slags behov det kan komma att finnas hos de framtida användarna.

För att lösa problemet användes kreativ problemlösning både på enskild nivå men också i grupp. Efter denna fas hade tre koncept framkommit som verkade relevanta för fallet. Dessa koncept vägdes mot kravspecifikationens mål och presenterades sedan för uppdragsgivare samt intressenter i ett gatemöte. Det slutgiltiga valet överensstämde med värderingen av koncepten mot projektets önskemål.

Konceptet presenteras i form av skisser, CAD-modell och en fysisk modell som huvudsakligen är tillverkad av rundstavar av trä.

Konceptet är flexibelt och gör det möjligt för producent i framtiden att anpassa den efter vad för dimensioner som önskas. Den är tillverkad av timmerstockar och ger en känsla av friluftsliv samtidigt som det skyddar den ingående tekniken. Genom att fästa strukturen i marken är det också möjligt att hålla strukturen stabil och den vinklade kapningen av stockarna håller solpanelerna i rätt vinkel. Eftersom produkten är tillverkad i moduler är det också enkelt att byta ut delar och underhålla dem. Arbetet levererar ett koncept som motsvarar de förväntningar som fanns på projektet, uppfyller dess målsättningar och besvarar problemformuleringarna. Ett fortsatt arbetet krävs dock med bland annat hållfasthetsberäkningar, materialval och undersökning av lagar och regler gällande fricamping.

Abstract

The report includes a degree project within the innovation and design engineering program at Karlstad University. The project is part of the examination and is carried out during the spring semester 2020 and comprises 22.5 credits. Author of the report is Albin Ahlsten Andersson, supervisor at the university is Lennart Wihk and the examiner is Leo de Vin.

The project follows traditional product development methodology and is carried out with the design process as its main focus. The project includes the following phases: Project planning, feasibility study, product specification, creative problem solving, concept selection and construction. The work is presented in the form of a report, virtual exhibition, a final presentation and opposition.

The client for the project is Glava Energy Center with Visit Värmland, Glaskogens Nature Reserve and Sommerhaus Schweden as independent stakeholders. Glava energy center is a development center located in Glava in Värmland, where they work with sustainable solutions at both national and

international levels. The role of the independent stakeholders was to provide the work with a broader knowledge in the field, and to help with questions concerning primarily Värmland tourism. According to clients and stakeholders, there is a need for natural sites with access to electricity. The project therefore aims to develop a solution that is both mobile, made of durable material and blends into the surrounding environment. The product should allow the user to stay close to nature for an extended period of time, without losing the convenience of access to electricity.

After the user study and market analysis, it was found that most of the alternatives used today for free camping are either not environmentally friendly or not generating enough electricity to meet the needs that exist. According to the answers to the interviews and the survey, there were some problems with free camping for a longer period of time because resources such as garbage collection, food and electricity were scarce. Here could the independent stakeholders also contribute with knowledge from the real case and give a clearer picture of what kind of needs there may be among future users

To solve the problem, creative problem solving was used both individually and in groups. After this phase, three concepts emerged that seemed relevant to the case. These concepts were then presented to clients and stakeholders in a gate meeting. The final choice was consistent with the evaluation of the concepts against the project's wishes. The concept is presented in the form of sketches, CAD model and physical model made mainly of wooden round rods.

The concept is flexible and allows the producer in the future to adapt it to whatever dimensions are desired. It is made of logs and gives a feeling of outdoor life while protecting the technology. By attaching the structure to the ground, it is also possible to keep the structure stable and the angled cutting of the logs keeps the solar panels at the right angle. Since the product is manufactured in modules, it is also easy to replace parts and maintain them.

The work delivers a product that meets the expectations that existed on the project, meets its objectives and answers the problem formulations. However, further work is required with, among other things, strength calculations, material selection and investigations of laws and regulations regarding free camping.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...3 Abstract...4 Innehållsförteckning ...5 1. Inledning ...8 1.1 Bakgrund ...8 1.2 Problemformulering ...8 1.3 Syfte ...9 1.4 Målsättning ...9 1.5 Avgränsningar ...9 2. Metod ... 10 2.1 Projektplanering ... 10 2.1.1 Projektdagbok ... 10 2.1.2 Veckomöten ... 10 2.2 Förstudie ... 11 2.2.1 Litteraturstudie ... 11 2.2.2 Användarstudie ... 11 2.2.3 Design ... 12 2.2.4 Problemanalys ... 12 2.2.5 Marknadsanalys ... 12 2.3 Kravspecifikation ... 13 2.4 Kreativ problemlösning ... 13 2.4.1 Kreativa metoder ... 13 2.4.2 Sållning av koncept ... 15 2.5 Konceptval ... 15 2.5.1 Matrisutvärdering ... 15 2.5.2 Gatemöte ... 15 2.5.3 FMEA ... 16 2.5.4 Layoutkonstruktion ... 16 2.6 Projektavslut ... 16 3. Resultat ... 17 3.1 Projektplanering ... 17 3.1.1 Tidplan ... 18 3.1.2 Riskanalys ... 18 3.2 Förstudie ... 19 3.2.1 Litteraturstudie ... 19 3.2.2 Användarstudie ... 22

3.2.3 Design ... 27 3.2.4 Problemanalys ... 28 3.2.5 Marknadsanalys ... 29 3.3 Kravspecifikation ... 30 3.3.1 Olssons Kriteriematris ... 31 3.3.2 Viktbestämningsmatris ... 32 3.4 Kreativ problemlösning ... 32 3.4.1 Kreativitetsmetoder ... 32 3.4.2 Eget arbete ... 34 3.4.3 Sållning ... 34 3.4.4 Konceptutveckling ... 35 3.5 Konceptval ... 37 3.5.1 Konceptutvärdering ... 37 3.5.2 Gatemöte ... 38 3.5.3 FMEA ... 38 3.6 Layoutkonstruktion ... 38 3.6.1 Materialförslag ... 38 3.6.2 Beräkningar ... 39 3.6.3 Skisser ... 39 3.6.4 Fysisk modell ... 41 3.6.5 CAD-modell ... 41 3.6.6 Förklaring av koncept ... 45 4. Diskussion ... 46 5. Slutsats ... 48 Referenslista ... 50

Bilagor

Bilaga 1: Projektplan Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 3: Intervjusvar Bilaga 4: Viktbestämningsmatris Bilaga 5: FMEA

8

1. Inledning

Detta projektarbete är skrivet i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet

Innovationsteknik och Design (MSGC12). Arbetet är utfört under våren 2020 och omfattar 22.5 hp. Kursen är det avslutande examinerande momentet inom programmet och ger studenten möjlighet att applicera de kunskaper som grundas i utbildningen. Arbetet skrivs enskilt, men tar hänsyn till det parallella projekt som utförs av Erik Groth från Uppsala universitet gällande tekniken hos produkten. Handledare till projektet på Glava Energy Center är Magnus Nilsson, på Karlstads universitet är Lennart Wihk handledare och Leo de Vin är examinator.

1.1

Bakgrund

Glava Energy Center (GEC) är ett utvecklingscentrum som arbetar med förnybara energilösningar i form av solceller. GEC har flertalet olika samarbetspartners inom Värmlandsregionen och arbetar aktivt med innovatörer runt om i Sverige och Världen. Examensarbetet skrivs åt Glava Energy Center med Visit Värmland, Stiftelsen Glaskogens Naturreservat och SommerHaus Schweden AB som oberoende intressenter. GEC arbetar med förnybar energi på såväl nationell som internationell nivå och är en plats där olika aktörer samarbetar för att utveckla hållbara energilösningar.

Naturnära ställplatser för husbilar och husvagnar efterfrågas av turister som kommer till Värmland, men kravet på extern elförsörjning kvarstår. Ställplatser är arrangerade ytor där fritidsfordon kan stå under en längre tid, ofta med tillgång till elektricitet. Energikällan som arbetet inriktar sig på syftar på en produkt som kan förse användarna med elektricitet under en längre tid, likt en ladd-plats fast inte bara för laddning. Infrastrukturen som följer med att dra fram el från elnätet medför höga kostnader och kan innebära stor påverkan på naturen. Så behovet av ett system som är oberoende av elnätet och samtidigt kan förse fordon med hållbar el finns och växer enligt uppdragsgivaren. En sådan

energikälla ställer både krav på utformning så att den passar in i miljön, men skall också ta hänsyn till integrering av energikälla så att denne kan förse användarna med elektricitet.

1.2

Problemformulering

Problemet är att i dagsläget finns det ingen lösning så att turister kan ställa sina husbilar/husvagnar vid naturnära ställplatser och samtidigt ha tillgång till elektricitet. Fordonen behöver el för att kunna fungera, och folk väljer därför att ställa sitt fordon vid campingplatser istället för ställplatser nära naturen.

Den preliminära problemformuleringen löd: Hur kan en ställplats för fritidsfordon utformas så att den både passar in i kringliggande miljö, tar hänsyn till hållbarhet samt är kompatibel med den teknik som krävs?

Efter problemanalysen delades problemet upp i tre frågeställningar:

Hur kan en energikälla formges på ett sätt att den smälter in i kringliggande miljö? Hur kan denna produkt utformas så att den är kompatibel med den teknik som krävs? Hur kan en energikälla utformas för att ta hänsyn till hållbarhet?

9

1.3

Syfte

Syftet med projektet är att förse Glava Energy Center med ett underlag som de, med möjliga

intressenter, kan gå vidare med. Fokuset kommer att ligga på att utforma ett koncept som är passande för skogsmiljön och som inte på ett onaturligt sätt sticker ut. Konceptet skall också gå att placera på flertalet olika underlag, utan att dess funktion påverkas. Syftet skall uppnås genom att studenten applicerar den kunskap denne besitter med hänsyn till design- och produktutvecklingsprocessen. Arbetet utförs av studenten enskilt och det presenteras skriftligt i form av rapport och muntligt i form av redovisning. Det genomförs också en kritisk bedömning av andra studenters arbeten.

1.4

Målsättning

Målet med projektet är att förse Glava Energy Center med en lösning som både tar hänsyn till design och hur intuitiv den är, men som också har hållbarheten hos produkten i beaktande. Den skall också vara utformad på ett sådant sätt att den går att producera för något företag i framtiden. Det

huvudsakliga målet är att ta fram CAD-modell, ritningar och fysisk skiss-modell som ger ett bra underlag för Glava Energy Center att arbeta vidare med. Studentens mål är att genomföra ett professionellt arbete utefter den designmetodik som kursen innefattar.

• Projektet går ut på att utveckla en energikälla med syfte att placeras i närheten av naturen. • Konceptet skall ge en god grund för uppdragsgivare att arbeta vidare med och anses ha ett

attraktivt utseende för framtida investerare.

• Lösningen skall vara flexibel och enkel att variera.

• Studentens arbete skall utföras självständigt och detta skall presenteras muntligt, skriftligt och genom att kritiskt bedöma andras arbeten.

• Slutredovisning skall ske den 27e maj 2020 inför examinator, handledare, uppdragsgivare och övriga inbjudna.

1.5

Avgränsningar

Projektet begränsas till att innefatta endast utformning av ett koncept som redovisas i form av CAD-prototyp, fysisk modell och skisser. Avgränsningar i projektet är hållfasthetsberäkningar,

tillverkningsmetod och storlek på den teknik som behövs för att produkten skall vara användbar. En ytterligare avgränsning är den gällande myndigheternas lagar och regler angående fricamping och terrängkörning, då konceptet möjligen kan bjuda in till detta. Detta är ett helt projekt i sig, och överlåts till uppdragsgivaren. Projektet har också en tidsbegränsning från vecka 4 till vecka 23.

10

2. Metod

2.1

Projektplanering

Projektplaneringen sker med grund i att specificera det problem som finns och därmed göra arbetet mer strukturerat. Den ger också möjlighet att enkelt följa projektets gång vilket ger både student och uppdragsgivare möjlighet till en bättre kommunikation och enklare spårbarhet. Den iterativa processen fungerar också som ett hjälpmedel då studenten, om problem uppstår, kan gå tillbaka en fas och omarbeta projektet (Johannesson, et al. 2013).

Projektplaneringen åskådliggörs med hjälp av ett Work Breakdown Structure schema där de olika faserna bryts ned i mindre projektet. Överst i schemat finns huvudprojektet, för att sedan brytas ned i mindre delar och specificeras. Genom att använda denna typ av schema kan arbetet visualiseras på ett tydligt sätt och dess olika delfaser går att följa (Lock, 2013).

Ett gantt-schema används också som komplement till WBS-schemat för att visa disponeringen av tid. Schemat börjar vid projektets start och har sitt slut vid inlämning av projektrapport. Genom Gantt-schemat kan en approximation göras över hur mycket tid varje del tar, och sedan följas upp och korrigeras om tidplanen spricker. Längs Y-axeln presenteras de olika faser som skall utföras medan X-axeln representerar tiden. Genom att presentera disponeringen av tid med detta schema fås en tydligare överblick över när en fas skall vara avklarad och en annan därmed påbörjas (Johannesson, et al. 2013). Enligt Lock (2013) är det viktigt att strukturera sitt projekt med olika milstolpar för att projektet ständigt ska röra sig framåt. En projektmodell har därför skapats där de viktigaste datumen och uppgifterna presenteras. Häribland finns bland annat deadline för projektrapportens metod och inlämning av projektplan (Eriksson, Lilliesköld 2004).

För att minimera risken att projektet på något sätt inte kan genomföras utförs en riskanalys av

projektet. Riskerna bedöms utifrån hur stor inverkan de har på projektet samt hur stor sannolikheten är att just den händelsen sker. Inverkan och sannolikheten ges därefter ett tal vardera utifrån

bedömningen, och multipliceras med varandra för att få fram ett risktal som sammanfattar vikten av risken. Riskanalysen utförs med hjälp av miniriskmetoden (Eriksson, Lilliesköld 2004).

2.1.1 Projektdagbok

Under projektet hålls en projektdagbok uppdaterad för att enklare kunna följa projektet och hur de olika faserna gick. Eriksson Lilliesköld (2004) beskriver att det är viktigt att dagboken går att följa i kronologisk ordning och att datum samt tid är högst väsentliga. Dagboken ligger också som underlag för att kunna förbättra den iterativa process som sker i projektet och på ett enkelt sätt kunna gå tillbaka och analysera tidigare uppgifter (Johannesson, et al. 2013).

2.1.2 Veckomöten

Under arbetet sker kontinuerliga möten ihop med uppdragsgivaren och de involverade i projektet. Även för ett litet projekt är det viktigt att hålla i möten med ett jämnt mellanrum, så att inget missförstånd sker och värdefull information gås miste om (Eriksson, Lilliesköld 2004). Mötena är korta och koncisa och diskuterar vad som arbetats med sedan föregående möte samt vad som skall göras inför nästa. Här tas också möjliga problem upp och reds ut.

11

2.2

Förstudie

Under förstudien samlas material in som kan komma att vara nödvändigt i projektets framtid. Det är en fas då huvudsakliga delen går åt olika typer av studier som sedan sammanställs för att kunna användas i bland annat kravspecifikation och slutrapport.

2.2.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien syftar främst på att finna studier, arbeten och dokument som diskuterar de olika delarna av projektet. Som sökverktyg används främst Karlstads Biblioteks sökverktyg OneSearch, DiVA-portal, Google Scholar och Libris. Litteraturstudien innefattar bland annat fördjupning i området självförsörjande system för solceller, design i naturen och studerande av liknande arbeten. Litteraturstudien baseras också delvis på litteratur som rekommenderas av handledare och

uppdragsgivare.

2.2.2 Användarstudie

Fokusgrupper

Vid arbetet av fokusgrupper samlas representanter från olika användargrupper och diskuterar fritt inom ämnet. Det finns inga styrande frågor eller någon tydlig plan med fokusgruppen, utan fokuset ligger på att komma fram med nya idéer och bygga på varandras. Genom att deltagarna sitter

tillsammans och utför uppgiften kan nya resonemang och tankar komma fram som kanske i en enskild intervju glömts bort. Med ett sådant här möte kan också bakgrunden till själva problemet framkomma, och det blir därmed enklare att finna lösningar. Fokusgrupperna kan användas såväl i början, som i mitten och slutet av projektet och därmed ge olika utfall. Det är därför viktigt att samtliga deltagare är insatta och uppdaterade med projektets senaste framsteg. En viktig sak är dock att inte generalisera hela marknaden baserad på dessa fokusgrupper (Kotler, Keller 2016).

Intervjuer

Intervjuer är en effektiv metod för att samla in människors åsikter och känslor gällande ett ämne. Hur intervjun ska se ut för att få ett så givande resultat som möjligt varierar mycket beroende på

situationen. Om intervjun inte är väldigt strukturerad går det att anpassa denne efter sammanhanget vilket gör metoden mer fri än exempelvis en standardiserad enkät. Intervjun behöver nödvändigtvis inte ge en mer ingående kunskap om ämnet utan kunskapen blir ofta mer lätthanterlig och nyanserad. Att möta personer ansikte mot ansikte kan göra mycket i hur frågorna uppfattas och vad för svar som ges. Om målet är att få ut konkreta svar skall frågorna vara välstrukturerade och specifika medan om kreativa och oväntade svar efterfrågas skall frågorna vara korta och öppna. Med standardiserade frågor är det enklast att göra jämförelser mellan olika personer (Svensson et al. 2015).

Enkäter

Genom att använda sig av enkäter på sociala medier eller andra forum där användarna är aktiva är det möjligt att med enkla medel nå ut till en stor mängd människor. Enkätsvaren skall vara enkla att följa och undvika ett allt för komplicerat språk för att minimera risken för missförstånd. Enkäten används främst för att nå ut till en målgrupp som på annat sätt är svår att få tag på och som antingen ersättare eller komplement till intervjuer. För att en enkät skall vara effektiv och ge ett givande resultat måste därför målgruppen vara tydlig och frågorna formulerade utefter vad som eftersöks. Det krävs erfarenhet och kunskap inom området för att skapa en bra enkät (Bohgard 2015).

12

Personas

Utifrån svaren på enkäten, intervjuerna och fokusgruppen skapas ett antal personas. Genom att skapa en abstrakt bild av de möjliga användarna kan designern få ett bra underlag för konceptgenereringen (Pruitt 2003). Vid skapandet av personas samlas ett antals personers beteende samt åsikter och sammanställs därefter som en enskild person. Det är viktigt att inte skapa för många personas då målgruppen kan bli otydlig (Johannesson et al. 2013)

2.2.3 Design

Genom undersökning av organisationen och diskussioner med uppdragsgivare samt intressenter kommer ett underlag tas fram som ger ett representativt formspråk. Som underlag kommer företagets hemsida användas samt deras dokument angående kärnvärderingar och kultur. Att arbeta utefter hållbar design är viktigt för uppdragsgivaren och något som används i marknadsföringssyfte. Det är därför viktigt att jobba efter de punkter som detta ämne innehåller och utforma för ett hållbart samhälle. Att produkter idag tar hänsyn till miljön är nästintill en självklarhet, och utifrån både finansiella och kommersiella skäl bör produktutvecklingsprocessen därför ta hänsyn till hållbarheten. Johannesson et al. (2013) beskriver att utgångspunkten för att minska klimatavtrycket är att minska mängden material i omlopp och minska dess omloppshastighet. På ett sådant sätt får produkten en längre livstid och den slipper gå genom lika många återvinningscykler. Att öka modularitet och användningen av förnybara material kan detta bland annat uppnås (Johannesson et al. 2013). En Moodboard kommer också att användas för att illustrera en känsla om det koncept som skall skapas. Med hjälp av moodboarden är det möjligt att förklara ett koncept, utan att använda sig av riktiga bilder på produkten (Österlin 2016).

2.2.4 Problemanalys

För att kunna identifiera det verkliga problemet och bryta ned det i dess olika delar krävs en grundlig analys. Genom att klargöra möjliga begränsningar kan bristfällig information identifieras och risken för att projektet blir otillräckligt blir därmed mindre. Enligt Johannesson et al. (2013) kan processen delas upp i ”Uppdelning och analys av problem” samt ”Precisering av problem”. Uppdelning och analys av problemet kan bland annat handla om att klarlägga eventuella delproblem och faktorer som påverkar detta. Preciseringen av problemet handlar om att fastlägga begränsningar och olika kriteriers samband. Genom problemanalysen blir arbetet mer klarlagt och får en bättre struktur. (Johannesson et al. 2013)

2.2.5 Marknadsanalys

Då produkten som utvecklas i projektet inte har några tydliga konkurrenter har en konkurrensanalys ingen direkt effekt. Som substitut till konkurrensanalysen kan en marknadsanalys istället utföras. Under denna analys undersöks vad för olika lösningar det finns på problemet idag. Dessa lösningar sammanställs sedan med både dess nackdelar och fördelar. Marknadsanalysen tar till vara på de resurser och tidigare arbeten som gjorts inom området och ger möjlighet att använda detta i det egna projektet. Enligt Kotler och Keller (2016) är det viktigt att identifiera problemet som skall analyseras och sedan utveckla en tydlig undersökningsplan. Det är först efter detta som den egentliga analysen kan utföras, och valet om informationen är användbar sker.

13

2.3

Kravspecifikation

Kravspecifikationen är ett dokument där uppdragsgivaren ihop med student fastställer ett antal krav som skall uppnås i projektet. Kraven skall vara indelade i olika nivåer och i slutändan resultera i att produkten uppfyller samtliga av dessa. Fokuset ligger dock inte bara på den slutliga produkten, utan olika typer av del-krav finns ofta. Dessa kan vara exempelvis syfta på miljö, konstruktion eller

material. Eftersom varje enskilt projekt är unikt kommer kravspecifikationen se olika ut för olika typer av projekt. (Löfgren 2002). Kravspecifikationen skall godkännas av uppdragsgivaren innan projektet fortgår.

För att kunna åskådliggöra de krav och önskemål som uppdragsgivaren och studenten formulerar kan en kriteriematris användas. Johanneson et al. (2013) presenterar Olssons kriteriematris som användbar och effektiv när det gäller dessa typer av arbeten. Matrisen hjälper till att vidga vyerna när det gäller projektet och ser till så att inga aspekter glöms bort.

Matrisen ställs upp med kolumnerna representerade av aspekter som skall tas hänsyn och raderna består av de olika livscykelfaserna. Kriterierna kan därmed på ett strukturerat och tydligt vis presenteras. (Johannesson et al. 2013). Se tabell 1 för tydligare förklaring.

Tabell 1 Olssons Kriteriematris

Livscykelfas

Aspekter

Process

Miljö

Människa

Ekonomi

Alstring

1,1

1,2

1,3

1,4

Framställning

2,1

2,2

2,3

2,4

Avyttring

3,1

3,2

3,3

3,4

Brukning

4,1

4,2

4,3

4,4

Eliminering

5,1

5,2

5,3

5,4

2.4

Kreativ problemlösning

För att kunna få fram så många olika idéer och koncept som möjligt är det vanligt att projektet har en konceptgenereringsfas. Under denna fas gäller det att ha ett öppet sinne för alla typer av lösningar och samla på sig så mycket intryck som möjligt, fastän om de till en början verkar orealistiska. Designern utgår från ett problem, och försöker med olika metoder och tillvägagångssätt finna lösningar på detta. Det är också viktigt att inte försöka stressa för mycket i denna fas då resultatet sällan blir särskilt lyckat (Löfgren 2002).

2.4.1 Kreativa metoder

Stafettpinnen

Stafettpinnen handlar om att likt en stafett föra vidare en ”pinne” och låta en annan person ”springa” vidare med den. Pinnen representerar i detta fall en nedskissad idé och springandet av ett fortsatt skissande från annan deltagare. En person startar alltså en början till en idé, för att sedan lämna över den till nästa person i ordningen. Detta fortsätter sedan tills att idéskaparen får tillbaka det papper hen började på, och får därmed chansen att avsluta konceptet (Michanek 2007).

14

Analys av naturliga/biologiska system

Metoden syftar på att analysera och implementera naturens system i den aktuella problemställningen. Frågan ”Hur hade naturen löst detta problem?” presenteras i början på sessionen, och deltagarna får därefter ge förslag på hur naturliga system hade agerat om de stött på problemet. En viktig sak att reflektera över är dock att naturen är oberoende av tid, tillverkningsmetoder och budget vilket kan ställa till problem vid eventuell konstruktion (Johannesson et al. 2013).

Brainstorming

En av de äldsta metoderna när det gäller att framställa idéer är Brainstorming. Som namnet antyder handlar denna metod om en slags hjärnstorm, där allt som kommer upp i huvudet kan användas. För att denna metod skall fungera krävs det att ett positivt och öppet klimat hålls, samt att kritik och negativa kommentarer förbjuds. För att metoden skall mynna ut i något användbart uppmuntras gruppen att bygga vidare på varandras idéer och på så sätt få mer kompletta förslag. (Löfgren 2002)

6-3-5 Metoden

Kan i viss mån liknas vid stafettpinnen då den handlar om att bygga vidare på varandras idéer. Denna metod sätter dock högre krav på att medlemmarna kommer fram till mer än en idé, utan helst 3 eller fler. Papperet med de tre lösningarna roteras sedan runt i en grupp av 6 personer, där processen fortsätts. Personen som får det nya pappret har antingen möjligheten att vidareutveckla överstående idé, eller bygga vidare på en egen (Johannesson et al. 2013). Enligt Michanek (2007) kan

mötesledaren med denna metod på en relativt kort tid få fram väldigt många idéer där vissa av dem är någorlunda välutvecklade.

Trendstorm

Genom att identifiera och tydliggöra ett antal olika trender som påverkar utvecklingen av produkten kan intressanta tankar och koncept framkomma. Användningen av framtiden som inspiration för utveckling av koncept är gammal och har visat sig vara medryckande samt visat sig öka kreativiteten. Metoden används i grupp där deltagaren presenteras för en trend som tangerar området och

medlemmarna får sedan öppet diskutera kring trenden. Det här väldigt viktigt att alla idéer dokumenteras på något sätt med exempelvis post-it lappar eller liknande. Vid sessionens slut har förhoppningsvis ett antal trend-koncept framkommit som har anknytning till problemställningen. (Michanek 2007)

15

2.4.2 Sållning av koncept

Efter att möjliga lösningar och koncept framkommit från kreativitetsmetoderna och det egna arbetet är det dags att sålla bort de lösningar som på något sätt inte fungerar för projektet. Det är då möjligt att använda sig av en elimineringsmatris för att fullfölja detta syfte. Elimineringsmatrisen sållar bort de lösningar som anses vara mindre bra utifrån hur väl de uppfyller ett antal olika kriterier. Dessa kriterier innefattar bland annat hur väl de uppfyller kraven, löser huvudproblemet och är säker att använda. Det blir därmed möjligt att fokusera på ett mindre antal lösningar (Johannesson et al. 2013). Se figur 1 för elimineringsmatris.

2.5

Konceptval

Från den kreativa problemlösningen och idégenereringen kommer ett antal koncept att väljas ut. Dessa skall sedan vägas mot varandra och de bästa av koncepten utses. För att utvärdera används

kravspecifikationen och hur väl de uppfyller de krav och önskemål som där presenteras. (Löfgren 2002).

2.5.1 Matrisutvärdering

Denna typ av utvärdering låter idéskaparen på ett enkelt sätt se vilket koncept som är det bästa. Längs den ena axeln placeras de urvalskriterierna som väljs ut från kravspecifikationen och på den andra läggs de idéer som skall utvärderas. Därefter betygsätts aspekterna mot idéerna utifrån hur väl de uppfylls på en skala 1–5, där 3 är godkänt. När matrisen är färdig blir det tydligt inom vilket område idén saknar bra grund, och ett förbättringsarbete kan utföras eller så kan idén skrotas (Österlin 2016).

2.5.2 Gatemöte

För att diskutera ytterligare tillägg till koncepten och stämma av så att de går i linje med projektet kommer ett gatemöte att utföras. Det sker en presentation för uppdragsgivare och intressenter där det koncept som de olika parterna bäst tycker besvarar problemformuleringarna väljs ut. Målet med mötet är att få ett godkännande från uppdragsgivare om att fortsätta arbeta och utveckla konceptet till ett slutgiltigt

16

2.5.3 FMEA

Failure Modes and Effect Analysis, eller FMEA, är likt riskanalysen ett sätt att försöka förutspå försöka bedöma sannolikheter och konsekvenser, men handlar i detta fall om produkt istället för process. FMEA används för att analysera möjliga fel hos produkten och därefter vidta åtgärder för att kunna öka dess säkerhet. Analysen kan användas på ett iterativt sätt genom att implementera ändringar och sedan återigen analysera produkten. Risktalet fås ut genom att multiplicera de tre termerna

felsannolikhet, allvarlighetsgrad och sannolikhet att upptäcka fel. Detta ger en god överblick över vilka förbättringsåtgärder som skall prioriteras. (Johannesson et al. 2013)

2.5.4 Layoutkonstruktion

Vid presentation av ett koncept är det vanligaste tillvägagångssättet att använda sig av 2D-skisser. Ett koncept som i annat fall hade kunnat behöva en lång förklaring kan istället förklaras med en enkel skiss. En idé kan verka som att den är helt perfekt för lösning av problemet, men det är först när den dokumenteras ned som bristerna kan upptäckas (Österlin 2016). För att kunna diskutera möjliga lösningar och idéer tillsammans med uppdragsgivaren kommer därför 2D-skisser att användas med en förklaring som komplement.

Det kommer också att skapas en CAD-prototyp som på ett tydligt sätt visualiserar de olika funktionerna. En sprängskiss kommer att skapas där de olika delarna presenteras och hur de är beroende av varandra (Österlin 2016). Prototypen kommer ha samma form, funktion och liknande material som den slutgiltiga produkten, men inte nödvändigtvis samma tillverkningsmetod (Österlin 2016). Denna modell kommer sedan också med hjälp av Adobe Photoshop placeras i en passande miljö, för att enklare visualisera hur den verkliga modellen kan se ut vid användning.

En fysisk prototyp av det färdiga konceptet kommer skapas. Denna kommer främst användas i marknadsföringssyfte och vid eventuell utställning. Här kommer också ett förslag av material ges, baserat på kravspecifikationens kriterier och med hjälp av CES-Edupack.

Den data som behövs för att produkten skall klara av de belastningar som finns ur hållfasthetsynpunkt kommer att hämtas från företagets nuvarande konstruktioner. Materialet som kommer användas kommer att väljas utifrån hållbarhet och pris. Ett materialförslag kommer att presenteras för uppdragsgivaren i slutet av arbetet.

2.6

Projektavslut

Arbetet kommer att avslutas med en presentation av resultatet, en utställning samt en rapport. Det resultat som framkommit kommer att överlämnas till uppdragsgivaren att arbeta vidare med. Det kommer också att ske en opponering på en annan students rapport och på den egna.

17

3. Resultat

Under följande kapitel kommer resultatet från projektet att presenteras. Det kommer att utgå från de tidigare bestämda metoderna och arbetssätten, och ge en god bild över vad projektet resulterat i.

3.1

Projektplanering

Projektplanen var det första momentet som utfördes under projektet, och den första obligatoriska inlämningen. Projektplanen baseras på ett antal fasta datum både från examinator, men också från handledare på universitet och hos uppdragsgivaren. En fullständig projektplan återfinns under bilaga 1. Ett WBS-schema (Work Breakdown Structure) kan ge en övergripande struktur över delfaser, och dess underfaser. WBS-schemat korrigerades något från dess ursprungliga version efter diskussion med uppdragsgivare. Se figur 2 nedan.

18

3.1.1 Tidplan

Efter att WBS-schemat skapats kunde också en schema sammanställas, se tabell 2. Gantt-schemat baseras dels på de datum som sitter som deadlines i projektet och dels utefter egen erfarenhet över ungefärligt hur lång tid varje fas skall ta. Gantt-schemat ger en tydlig struktur över projektet och visar också vilka faser som arbetas med parallellt, och vilka faser som är starkt beroende av varandras avslut. Rapportskrivningen placerades som en parallell process under hela arbetet så att resultat och metod kan följas upp efter att varje fas har sammanställts.

3.1.2 Riskanalys

För att kunna ha en åtgärdsplan mot potentiella risker i arbetet gjordes en riskanalys enligt

miniriskmetoden. Riskanalysen innehåller de risker som anses vara mest relevanta för projektet, och de som utgör de största hotet mot det fortsatta arbetet. De risker som visade sig ha högst risktal var att tidsplanen inte hålls och svårigheten vid avgränsning av projektet. Dessa risker motverkades genom att arbeta framtungt och att från början ha en tydlig och öppen kommunikation med uppdragsgivaren. UG används som förkortning för uppdragsgivare för att få tabellen mer kompakt.

19

Tabell 3 Riskanalys

Riskbedömning S K R Åtgärd

Tidsplan hålls ej 3 5 15 Omarbeta tidsplanen och förtydliga planering

Tekniska problem 2 4 8 Använd skolans- alternativt hör med UG om

möjligt att använda deras teknik.

Kommunikativa problem med UG 2 4 8 Specificera schema för kommunikation Otillräcklig Uppdragsbeskrivning 2 3 6 Klargör uppdrag med UG

Bristande Dokumentation 2 4 8 Återskapa dokument om möjligt och använd

extern enhet för sparning.

Svårighet vid avgränsning av projekt 4 4 16 Diskutera med UG och bestäm avgränsningar

UG missnöjd med projekt 2 5 10 Dialog med UG om möjlighet för

komplettering för att uppnå möjliga mål

Sjukdom Student 3 4 12 Omarbeta tidsplan och distribuera ut ledig tid

Organisation går i konkurs och uppdrag prioriteras bort

1 5 5 Försök hitta ny uppdragsgivare för projektet.

3.2

Förstudie

Under denna rubrik presenteras det arbete som utförts för att skapa en grund till projektet.

3.2.1 Litteraturstudie

Designmässigt materialval

Under produktutvecklingsprocessen kommer alltid den punkten då det är dags att göra ett val av material. Ibland används bara det billigaste materialet för att uppnå ändamålet, och ibland krävs det långa processer för att välja det perfekta materialet. Beroende på vilket material som väljs och hur detta utformas är det möjligt att skapa olika typer av känslor hos användaren. Om det exempelvis väljs ett material som ger en mjuk och rund yta, uppfattas detta material som tillfredställande och ofarligt. Om det däremot väljs ett material som ger en mer skrovlig yta med vassa kanter, kan detta framkalla känslor såsom oro och obehag (Karana et al. 2014).

För att kunna förstå sig på varför människor i allmänhet uppskattar vissa typer av material mer än andra går det att analysera det ur ett evolutionärt perspektiv. De saker som genom tiderna har varit bra för människan påverkar än idag hur olika typer av material uppfattas. I allmänhet har det bildats ett beteende där människor uppskattar de material som kan vara till fördel ur ett överlevnadsperspektiv. Det gäller då att försöka organisera miljön runt omkring och använda de mönster som finns för att förstå sig på omgivningen. Det blir därför naturligt att uppskatta de symboler och strukturer som underlättar livet. (Karana et al. 2014)

20

Materialvalet kan också ske för att överraska eller imponera på användaren. Karana et al. (2014) diskuterar två estetiska principer där den andra principen baseras på att människor uppskattar idéer som är så originella som möjligt samtidigt som de är bekanta. Detta kan uppnås genom att antingen använda sig av ett främmande mönster men ett välkänt material, eller vise versa. På detta vis är det möjligt att överraska användaren och ge dem en upplevelse som de inte förväntade sig vilket skapar ett större intresse hos produkten. Detta beror dock helt på vad för tidigare upplevelser denne har med produkten eller materialet. Det kan därför konstateras att upplevelsen alltid kommer att vara subjektiv. Det finns också universella uppfattningar om olika material. Dessa kan exempelvis vara att trä är varmt och mjukt, medan metall är kallt och hårt. Detta beror bland annat på att just trä är varmt vid beröring, medan metall metallen ofta är kall. På samma sätt uppfattas trä som material vara av sämre kvalitet än metall då det har lägre densitet. Ett material som grovt till texturen uppfattas också ofta mer naturligt än ett som är slätare. Det går därför att använda olika material på olika sätt för att få det formspråk som eftersöks (Karana et al. 2014)

Människan och naturen

Människan och naturen har alltid haft en koppling till varandra. I och med att fler människor urbaniserat har avståndet mellan individen och naturen blivit större. För att väga upp för detta har många grönområden och parker placerats ut i städerna, vilket fungerar som en simulerad natur för de som inte har möjlighet eller tid att ta sig ut till den verkliga naturen (Ottosson & Ottosson 2006). Forskningen visar att dessa grönområden i vissa fall kan erbjuda samma effekter som att faktiskt befinna sig i naturen, vilket gör dem mycket viktiga (Kaplan & Kaplan 1989). Dock kan avståndet till dessa områden påverka hur ofta individerna besöker dem.

Enligt Kaplan och Kaplan (1989) påverkas människor kraftigt av att befinna sig i naturen bara under en kortare tid. De stärkande effekterna var många och några av dem var bland annat mental

avkoppling, återhämtning och kraftpåfyllning. De diskuterar också angående fyra kriterier som tros vara anledningen till dessa positiva effekter hos människan. Enligt deras undersökning handlar det om följande:

• Komma bort från vardagen och dess miljö, Being away

• Befinna sig i en miljö som erbjuder spelrum samt ger en uppfattning av frihet, Extent • Platsen skall vara spännande och inspirerande, Fascination

• Känna en tillhörighet till platsen och att ens behov uppfylls där, Compability

Trots att dessa kriterier kan uppfyllas i närheten av hemmet eller i innerstaden spelar dock fortfarande den rena naturen en stor roll. Enligt intervjuer har få saker en så stark känsla av frid och ro som den orörda naturen. Att få komma bort från dagens brus till en främmande miljö kan inte bara ge en känsla av lugn och trygghet, utan också få individen att känna tillhörighet (Kaplan & Kaplan 1989).

21

Kognitiv Ergonomi

För att utveckla produkter som går att använda krävs det att de går att förstå sig på. Med den kognitiva ergonomin menas att produkten är utformad på ett sådant sätt att användaren känner sig bekväm vid användning, och att den förstår vad syftet med produkten är. De kognitiva processerna sker ständigt då människor tar in information, analyserar den och fattar ett beslut. Om informationen är otydlig eller dåligt strukturerad kan det påverka de kognitiva processerna, och ett felaktigt beslut kan därmed fattas (Bohgard et al. 2011).

Den största delen av den information som bearbetas under en dag tas in via synsinnet. Det är därför väldigt viktigt att utforma produkter som med hjälp av ögonen enkelt går att begripa. Genom användningen av välkända mönster är det möjligt att minska risken för att beslutet som fattas är felaktigt (Bohgard et al. 2011). Från 40-års ålder och uppåt försvagas synsinnet enligt Bohgard et al. (2011) och det är därför ännu viktigare att ha tydliga tecken och mönster för just denna åldersgrupp. Några aspekter som kan vara bra att utgå från i detta tillfälle är storlek och ljusförhållande vid platsen. Det är också möjligt att använda sig av färgkodning men detta kan i vissa fall vilseleda användaren, speciellt om dennes färgseende är nedsatt. Det mest optimala alternativet när det gäller

informationsöverföring vid skrift är svart text på vit bakgrund, då denna kombination ger störst

kontraster.

Hållbar design

För att utveckla konkurrenskraftiga produkter i dagens samhälle krävs ett hållbarhetsperspektiv i arbetet. Under det tidiga arbetet med miljöförbättrande åtgärder fokuserades mycket på processen, och att minska utsläppen från exempelvis tillverkningsmetoden (Löfgren, 2002). Idag är detta en

självklarhet hos de flesta företag och många arbetar numera också med valet av material. På senare tid har designers börjat använda sig mer och mer av naturliga material, återvunna delar från industrin och resurssparande processer (Peters, 2011).

I och med att människor har blivit mer medvetna om de konsekvenser vissa material har på naturen och klimatet som stort har ett nytt köpmönster också utvecklats. Att anpassa sina arbetsmetoder till mer miljövänliga kan i många fall vara en god investering för ett företag, och ett sätt att sticka ut på marknaden. I vissa fall förutsätter till och med konsumenten att produkten skall vara utvecklad med ett hållbarhetstänk, och om denne då inte uppfyller detta har den inte heller något syfte på marknaden (Peters, 2011).

En av de viktigaste delarna i en produkts liv, ur ett hållbarhetsperspektiv, är deponeringen. Det är därför viktigt att utforma så att återvinningsprocessen blir så enkel och effektiv som möjligt. Enligt Johannesson et al. (2013) är det viktigt att producera produkter som kan anpassa sig efter den ständigt förändrande marknaden. Om designern utvecklar produkten i moduler förlängs livslängden och den har på så vis möjlighet att stanna en längre tid på marknaden. Om det kommer en ny lösning som är mer hållbar, går det att endast byta ut den modul som är berörd av detta istället för hela produkten. Genom att öka användandet av moduler är det möjligt att förenkla återvinningen, men för att öka hållbarheten hos produkten ännu mer bör fokuset ligga på att konstruera produkter som har en lång livstid. Genom att återvinna produkter i mindre grad och istället återanvända dem är det möjligt att minska ”down-cycling”. Med termen down-cycling menas att återvinningen leder till att produktens material minskar i kvalitet och koncentration (Thorpe 2008). På grund av mindre effektiva

återvinningsprocesser kan det skapas föroreningar i materialen vilket ibland leder till att tillsatser behöver användas. Detta gäller främst då flertalet olika material används i samma produkt.

Alternativet är att använda sig av ”up-cycling” där produkten är endast producerad i ett och samma material, vilket gör den avsevärt mycket enklare att återvinna (Thorpe 2008).

22

Ny produkt på marknaden

Människor i stort tenderar att hålla sig till den lösning som är enklast och som de känner sig mest bekväm med, det vill säga den de redan använder. Att slå sig in på marknaden kan därför vara problematiskt, speciellt om den redan använda produkten uppfyller alla målgruppens krav. För att sticka ut måste då produkten erbjuda något som marknaden inte har hos sina produkter. Detta kan exempelvis syfta på ytterligare funktioner, mer användarvänlig design eller bättre hållbarhet. Det är därför viktigt att ha tydligt vilka marknadssegment som arbetet inriktar sig på, och utveckla produkter för denna målgrupp (Löfgren 2007).

Vid lansering av produkter brukar vanligtvis inte den stora massan köpa produkten, speciellt om den lanserade produkten inte har några föregångare. Det gäller därför att så tidigt som möjligt hitta ett antal köpare som är villiga att investera i nyheten, pionjärerna. Efter att pionjärerna investerat i produkten och den växer i popularitet kommer de tidiga köparna in i bilden. Dessa kunder kan fortfarande använda produkten som om att det är en nyhet, men med bekvämligheten av att de inte var först. Nu när produkten har blivit välkänd har majoriteten börjat investera i den och den kan inte längre räknas som nyhet. Produkten har blivit en del av marknaden, och dess försäljning har nått ett mognads-stadie. Nu har produkten nått sin pik, och försäljningen börjar minska då konkurrenter kommer in i bilden. De som är kvar som köpare kallas eftersläntrare och de bryr sig mer om pris och hur väl produkten är beprövad, än hur mycket av en nyhet det är. Produkten marknadscykel har nu avslutats och produkten är ej lika attraktiv av marknaden längre (Löfgren 2007).

Vid utveckling med konkurrenter kan det vara svårt att övertyga köparen om vilken produkt den skall välja. En teknik som enligt Löfgren (2007) har använts sedan pengar i olika former började användas är att utnyttja det bytesvärde produkten representerar. Om det står mellan två likvärdiga produkter i samma prisklass, kommer konsumenten att köpa den som denne tycker uppfattas ser bäst ut. Att ha en genomtänkt design kan vara skillnaden mellan att vara en produkt som många investerar i, eller att vara andrahandsvalet.

3.2.2 Användarstudie

Fokusgrupp

Några veckor in i arbetet hölls ett möte med både handledare och intressenter där det diskuterades kring aspekter som kan påverka produkten samt vad användarna hade för åsikter. För att få ett så givande resultat som möjligt från sessionen användes personer som alla var insatta i projektet på ett eller annat sätt.

Från SommerHaus Schweden AB deltog Martin Kleemann med kompetens inom användargruppen och vad de efterfrågar.

Från Glava Energy Center deltog Johan Ericsson och Magnus Nilsson med kompetens inom projektledning och solenergi.

Från Glaskogens Naturreservat deltog Iwona Ericsson och Anders Gillberg med kompetens om testplatsen och de turister som brukar besöka deras campingplatser.

Från Visit Värmland deltog Andreas Norum och John Zafardl med kompetens inom den allmänna turismen i Värmland.

23

Spridningen på deltagarna gav en bredd i diskussionerna där de olika infallsvinklarna kunde användas under hela mötet. Det som framkom under mötet var att ett av konceptets syften var att kunna erbjuda en exklusiv naturnära energikälla, samtidigt som det inte skulle krävas att den var uppkopplad mot stadsnätet. Ytterligare aspekter var att om solceller används är en vinkel av 40° optimal, konceptet skulle skydda batterier från värme och fukt samt vara enkelt att underhålla.

Intervju

Intervjuer hölls med ett antal husbilsägare i Karlstad kommun för att få en klarare bild av

användargruppen. De personer som intervjuades stod på naturnära ställplatser utan tillgång till extern försörjning av elektricitet. Samtliga intervjuade hade dessutom lång erfarenhet av att fricampa. Syftet var att få en ökad kunskap inom fricamping samt få en insikt i vad för fördelar och nackdelar som finns.

Det framkom från intervjuerna att de flesta som fricampa gjorde detta för att de uppskattade avskildheten och närheten till naturen. En annan fördel var att komma bort från andra campare och spendera tid med nära och kära.

Det framkom också att för att fordonsägarna skulle stå på en plats under en längre tid fanns ett antal aspekter som kunde göra vistelsen mer bekväm. Dessa var bland annat avfallshantering, möjlighet att fylla på vatten i fordonet, tömma toalett och extern elförsörjning. Elförsörjning var extra viktig när vädret inte var så bra då användarna spenderade dagarna inne i fordonet framför tv och mobiltelefoner. De som använde sig av solceller på fordonet påverkades extra mycket av vädret.

Det fanns en viss oro kring huruvida elen skulle räcka till om fordonet stod stilla ett antal dagar, speciellt för de som använde så kallade bodels-batteri. Dessa batterier används för att förse ström under en längre tid och skall inte laddas ur mer än hälften av dess kapacitet. De används ibland i kombination med solceller för att få ytterligare elförsörjning. För att laga mat och driva kylskåp används ofta gasol och ett önskemål om att kunna installera mer teknik fanns hos många av användarna. För fullständig sammanställning av intervjufrågor och intervjusvar se bilaga 2 och 3.

Enkätundersökning

En enkätundersökning gjordes för att få ökad kunskap om den användargrupp som produkten riktar sig åt. Med enkätundersökningen var syftet att skapa en klarare bild kring användaren, dennes

beteendemönster och vilken typ av alternativ energikälla som användes. Eftersom projektet utförs av två studenter användes också ett antal frågor som kan användas i båda arbetena, däribland främst frågor gällande antalet personer som brukar bo i fordonet samtidigt samt tiden som det brukar stå still. Den 2020-02-27 publicerades enkätundersökningen på Glaskogens Naturreservat´s facebook-sida i hopp om att nå ut till den tilltänkta målgruppen. Detta resulterade dock i endast tre svar. Istället genomfördes en egen undersökning då enkäten lades ut på ett Facebook-forum skapat av husbils-användare. Detta gav direkt gensvar och många av gruppens medlemmar ställde upp i undersökningen och antalet svar uppgick snabbt till över 700st.

24

Genom enkäten framkom det att ca 85% av användarna har en ålder på över 50 år. Detta gav en mer klar bild över vad det var för typ av användare som produkten skulle anpassa sig för. Genom frisvarsfrågan som presenterades på slutet gjorde att det gick att koppla ett visst beteende till en viss åldersgrupp, se figur 3.

Från de som svarade på studien framkom det att den primära el-källan som användes, då husbilsägarna inte stod vid angjord ställplats, var solceller på eget fordon. Den näst mest använda energikällan var antingen extra bilbatteri eller bodels-batterier, se figur 4.

För att kunna förstå hur behovet av elektricitet såg ut under tiden användarna befann sig på platsen undersöktes om behovet motsvarade utbudet. Det visade sig att de som fri-campar ofta har en elektrisk källa, men att den inte räcker till för att stå still under en längre tid, se figur 5. Vid frisvarsfrågan skrevs också att en del gärna hade haft nog med elektricitet för att kunna installera tv och wi-fi router.

Figur 4 Resultat från enkätundersökning som visar på den vanligast använda källan för el vid fricamping Figur 3 Resultat från enkätundersökning som visar spridningen på ålder hos målgruppen

25

För att få en klarare bild över vad människor anser om att kunna stå nära naturen kompletterades enkäten med ett antal frågor gällande naturen. Det framkom relativt tydligt att de flesta människor uppskattade att kunna stå i närheten av naturen och att de ansåg att den hade en avkopplande effekt på dem, se figur 6. Det enda problemet egentligen var att de ville gärna ha tillgång till bland annat sophantering för att förenkla vistelsen. På det valfria svarsalternativet skrev ett antal personer att det var svårt att hitta platser som det både fanns elektricitet på, och som låg nära naturen.

Figur 5 Resultat från enkätundersökningen som visar på behovet av elektricitet vid fricamping

26

I slutet av enkäten formulerades en frisvarsfråga för att kunna analysera beteendet hos användarna. Frågan lyder följande:

Beskriv så utförligt du kan hur du går tillväga från att du ställer husbilen/husvagnen vid

campingplatsen, till att den är uppkopplad till stolpen. Beskriv gärna därefter vad du gör och vad för energi-källor du använder samt möjliga problem du har med fricamping.

Denna fråga ställdes dels för att få en bredare kunskap angående vad användarna prioriterar vid campingplatsen samt hur de går tillväga. Den ställdes också för att kunna koppla ihop de andra frågorna till ett visst beteendemönster.

Sammanställning av frisvarsfrågan:

• De flesta fokuserar på att få bilen i våg innan de gör något mer.

• Många av användarna går in i bilen för att kolla så att elektriciteten verkligen är ansluten. • Äldre människor tenderar att prioritera att ta en paus innan de ställer bilen i våg.

• Att ta något att dricka och koppla av är av hög prioritet hos många. • Det finns i allmänhet ett problem med sophantering vid längre vistelser. • Användarna vill ha möjlighet att kunna driva mer teknik i fordonet

Personas

Stefan 52, med kompisgäng

Stefan är en gedigen husbilsfantast och har införskaffat sig marknadens senaste modell. När husbilen rullar är oftast frun med och de båda gillar att upptäcka nya platser runt om i Sverige. Tre gånger per år anordnar han och hans kompisar en resa med husbilen och åker då tillsammans till bestämd plats där de njuter av friluftslivet, festar och umgås i några dagar. Eftersom Stefan har ett stort

högtalarsystem brukar det bli ganska högljutt med både musik och röster. Gänget har därför fått flertalet klagomål då de stått på angjorda ställplatser i närheten av andra fordon. Samtidigt krävs det ganska mycket el för att driva både högtalarsystemet samt husbilen en längre tid. Stefan söker därför efter en plats där han och kompisgänget kan umgås ostört och samtidigt ha tillgång till elförsörjning och njuta av naturen.

Greta 68, med make

Greta och hennes man har mer än 30 år på nacken när det gäller husbilslivet. Hon har varit på de flesta platser runt om i både Sverige men också Europa med sin gammalmodiga husbil. Till vardags bor hon centralt i storstaden i en enkel lägenhet och att få komma ut med husbilen är hennes sätt att koppla av. När de båda var yngre var det trevligt att stå på angjorda campingplatser tillsammans med andra gäster, men ju mer åren har gått desto mer har lugnet i naturen tilltalat mer och mer. Oftast brukar inte husbilen kräva särskilt mycket el då de främst använt gasol som bränsle men nu har paret bestämt sig för att använda mer hållbar energi. Greta vill också införskaffa en tv till husbilen och behöver därför tillgång till mer el. Paret söker därför efter en plats där de både kan njuta av lugnet men också ha tillgång till elektricitet.

Frida 42, med familj

Frida hennes man och två barn bor till vardags i en villa lite i utkanten av stan. I området finns inte så mycket natur då ett industriområde ligger precis i närheten. Från hennes far har hon ärvt en husbil och vill gärna nyttja denne så fort hon får chansen. Frida tycker det är viktigt att hennes barn ska få njuta av naturen likt hon gjorde när hon var ung och föredrar därför platser som står lite närmare skogen. Med småbarn i bilen blir det en del blöjbyte, och krav på sophantering finns därför. Paret känner också

27

att de inte riktigt är bekväma med gasolen, som för tillfället används för att värma bilen och laga mat, då det finns en risk för att barnen råkar komma åt ventilerna. Det krävs också elektricitet för att ladda barnens surfplattor och de egna mobiltelefonerna. Familjen söker därför efter en plats där de både finns möjlighet att göra aktiviteter i naturen, har tillgång till el men också möjlighet till att smidigt göra sig av med hushållssopor.

Göran, 65

Göran har alltid varit friluftsintresserad och har genom åren både tältat och campat med husvagnen. Han är en individualist och klarar sig gott på egen hand, vilket leder till att när han campar vill han göra det på egen hand. När han är ute med husvagnen använder han oftast gasol för matlagning och en dieselgenerator för elektricitet. Göran tycker att hela grejen med miljövänlig energi är struntprat och bryr sig inte om vad medierna säger. Han har alltid gjort på sitt vis och vill inte ändra på nått. Något som oroar honom är dock priserna på diesel och bensin som ständigt höjs. Han hade också uppskattat att göra sig av med hans sopor någonstans som inte är i husvagnen.

3.2.3 Design

Studiebesök

Efter diskussioner med uppdragsgivare och intressenter valdes en testplats som projektet skulle utgå från under arbetet. Platsen är placerad i Glaskogens naturreservat i närheten av en av deras arrangerade ställplatser. Studiebesöket gjordes med syfte att försöka förstå sig på en plats där konceptet skulle kunna placeras och för att få en uppfattning om vilken position det skulle kunna ha på platsen. Studiebesöket gav en god uppfattning om vilken typ av miljö det handlade om. Några saker som uppfattades som intressanta med testplatsen var att solens förhållande till skogen som ledde till att platsen under en del av dagen kommer att ligga i skugga. Vid eventuell användning av solceller som energikälla kan detta leda till viss problematik. Det framkom också att den vanligaste trädtypen i området var björk, det fanns ett vindskydd i anslutning till ställplatsen byggt av timmer och en informationstavla vid början av platsen. Se figur 7 nedan för bilder från besöket.

28

Moodboard

För att kunna illustrera de koncept som skulle tas fram skapades en moodboard. Bilderna är utvalda för att ge en känsla av natur, hållbarhet och ett lugn. Moodboarden används både vid presentation för företaget, men också som inspirationsbild vid den kreativa problemlösningen. Se figur 8 för moodboard.

3.2.4 Problemanalys

En problemanalys utfördes för att kunna specificera problemformuleringen och göra den tydligare. Målet med projektet är att skapa en lösning som kan förse användarna med ett koncept som ger dem möjlighet att använda den elektricitet de behöver samtidigt som att upplevelsen av naturen inte förstörs. Lösningen skall också vara enkel att förstå sig på, och kunna användas av hela användargruppen.

Den initiala problemformuleringen löd följande: Hur kan en ställplats för fritidsfordon utformas så att den både passar in i kringliggande miljö, tar hänsyn till hållbarhet samt är kompatibel med den teknik som krävs?

Efter grundlig analys av problemet kunde det brytas ned i följande punkter:

• Människor vill ha ström, men batteriet i fordonet räcker inte en längre tid

• Markägarna vill erbjuda energiförsörjning, men vill inte gräva och förstöra naturen

• Användarna är beroende av elektricitet

• Turister vill stå på naturnära ställplatser men vill fortfarande ha bekvämligheten hos en camping

• Människor vill inte mista hemmets bekvämlighet, trots att de befinner sig i ett fritidsfordon

• Fordonsägare kan inte på egen hand producera all den elektricitet de förbrukar på ett smidigt och miljövänligt sätt.

• Ordet ställplats syftar på fel del av problemet, det borde bytas ut mot ett bättre uttryck.

29

Efter att avgränsningar adderats till projektet skapades tre nya problemformuleringar. Dessa lyder följande:

Hur kan en energikälla formges på ett sätt att den smälter in i kringliggande miljö? Hur kan denna produkt utformas så att den är kompatibel med den teknik som krävs? Hur kan en energikälla utformas till att ta hänsyn till hållbarhet?

3.2.5 Marknadsanalys

Problemanalysen gav grund till marknadsanalysens början. Eftersom det som tidigare nämnt inte finns några riktiga konkurrenter eller liknande produkter på marknaden fick en analys utföras angående vilka typer av lösningar användarna nyttjar idag. Detta gjordes dels för att ge en bättre grund till varför solceller kan användas i konceptet och dels för att klargöra vad för problemområden det skall undvika. Det framkom av denna undersökning att de vanligaste sätten att få energi till fordonet var:

• Bodels-batteri • El-generator

• Solceller på fordonet

• Energikälla uppkopplad till el-nätet • Gasol

För att få en mer övergripande blick över vad för typ av lösningar som kan användas i produktens syfte lades en ytterligare aspekt till, som också kan generera hållbar elektricitet:

• Mindre vindkraftverk

Därefter analyserades var och en av dessa lösningar där fördelar och nackdelar presenterades. Dessa jämfördes sedan med det potentiella egna konceptet för att visa på vilka fördelar det kommer kunna ge. Gasolen skiljer sig från de andra alternativen då den inte genererar någon elektricitet utan används för att tillaga mat, driva kylskåp och värma upp fordonet. Denna produkt användes dock för att förespråka att dess användningsområden kan ersättas med el-drivna alternativ. Det mindre

vindkraftverket är med som komplement då detta också är möjligt att använda för att fullgöra syftet, trots att det inte används så mycket idag. Se tabell 4 nedan för fullständig analys. Tabellen visar på både fördelar och nackdelar med samtliga produkter samt den lösning som kan antas för att skapa ett så fulländat koncept som möjligt.

30

Tabell 4 Analys av möjliga energikällor vid fricamping

3.3

Kravspecifikation

Kravspecifikationen är skapad individuellt men har influenser av de önskemål och krav som uppkom under projektet vid diskussioner med uppdragsgivare och intressenter. Genom användandet av

fokusgrupper, kontinuerliga veckomöten, intervjuer och enkätundersökning var det möjligt att utforma en kriteriematris med krav samt önskemål gällande produkten. Eftersom arbetet utförs av två studenter hölls också ständiga uppdateringar för att minska risken för missförstånd. I kriteriematrisen

presenteras 12 krav och 10 önskemål av olika slag se tabell 5. Kriteriematrisen inriktar sig både på utformningen och hållbarheten hos produkten.

Produkt Positivt Negativt Prisklass Lösning

Elverk -Får ut mycket energi -Relativt billig i drift -Icke hållbar -Högljutt -Beroende av bränsle -Begränsat

-Tar upp plats

Hög -Den egna produkten leder inte till utsläpp under drift -Produkten skall vara tyst vid drift. Bodels-batteri -Lätt att byta ut - Möjlighet att ta med flera -Känd funktion -Begränsad strömförsörjning -Krävande återvinnings-process

-Kan ej laddas ut helt

Medel -Den egna produkten kan lagra större kapacitet -Den egna produkten är tillverkad av återvinningsbart material Solceller på fordonet -Kan påverka försörjning själv -Billig i längden -Hållbar energi -Starkt beroende av fordonets placering -Måste underhållas -Tyngden leder till högre

bränsleförbrukning hos fordonet

-Stor investering -Ej optimal vinkel

Hög -Ej lika beroende av dagens sol då den står still, och har lagring

-Endast el, ej investering -Optimalt placerad

Gasol till värme och matlagning -Enkel för matlagning och värme -Stabil -Farlig vid felinstallation -Ger ej elektricitet -Kräver brandsläckare och gasolvarnare -Negativt klimatavtryck

Låg -Ej negativt klimatavtryck -Ej farlig användning -Behöver ej gasolvarnare/ brandsläckare Energikälla uppkopplad till elnätet -Obegränsad elförsörjning -Enkel användning -Igenkännbar

-Ej alltid förnybar el -Ej tillgänglig på naturnära platser - Icke flexibel -Dyrt för Kommun/ Markägare Låg -Alltid förnybar el -Går att använda i princip överallt

-Flexibel att placera ut

Mindre vindkraftverk

-Hållbar energi -Relativt tystgående

-Kräver mycket vind för att ge effekt

- Vind är inte önskvärt vid fricamping - Kräver en hög höjd och öppen terräng

Hög -Genererar elektricitet under andra förhållanden -Inte samma krav på öppet landskap och höjd.

31

3.3.1 Olssons Kriteriematris

Tabell 5 Kriteriematris Kriterium nummer

Cell Kriterium Krav = K Önskemål = Ö

Funktion = F Begränsning = B

1 1.1 Smälta in i kringliggande miljö Ö,5 B

2 1.1 Vara kompatibel med

nödvändig teknik

K B

3 1.1 Produkten skall kunna stå på

olika underlag

K B

4 1.1 Möjlighet till att integrera

avfallshantering

Ö,4 B

5 1.2 Produkten skall vara

konstruerad av hållbart material K B 6 1.3 Produkten skall ha en tilltalande design Ö,4 F

7 2.1 Produkten skall vara enkel att

montera isär och ihop

K B

8 2.1 Produkten skall erbjuda

tillverkningsbarhet för möjlig intressent

K B

9 2.3 Låg vikt hos ingående delar Ö,2 B

10 3.1 Kunna transporteras i moduler

och monteras på plats

Ö,3 B

11 3.2 Minimera mängden använt

material

Ö,4 B

12 3.3 Produkten skall vara enkel att

förstå sig på

K F

13 3.3 Produkten skall vara enkel att

lasta på och av

Ö,2 F

14 4.1 Produkten måste ha en höjd

över 2 meter från marknivå.

K F

15 4.3 Säker att använda K B

16 4.3 Möjlighet att på egen hand

montera ned och transportera produkt

Ö,1 B

17 4.3 Enkel att förflytta Ö,3 B

18 4.3 Vara estetiskt tilltalande K B

19 5.1 Behöver inte använda

specialverktyg för att byta komponenter

Ö,3 B

20 5.2 Produkten skall tillåta

återvinning till 100%

K B

21 5.3 Produkten skall ej innehålla

hälsofarliga ämnen

K B

22 5.3 Eliminering skall ej medföra

hälsorisker

32

3.3.2 Viktbestämningsmatris

Det framkom 10 önskemål från Olssons kriteriematris som i viktbestämningsmatrisen vägdes mot varandra. Detta gjordes för att få det klart vilka önskemål som var de viktigaste att uppfylla och därför prioriteras i arbetet. Skalan på betygen är 1–5, där 5 är det önskemål som prioriteras högst och 1 lägst. Den fullständiga viktbestämningsmatrisen kan ses i bilaga 4.

3.4

Kreativ problemlösning

Under följande rubrik kommer det resultat som framkom under fasen för den kreativa

problemlösningen presenteras där arbetet har fokuserats på att få ut så många kvalitativa koncept som möjligt. Under arbetet har kravspecifikationen och moodboard varit till grund för att ge inspiration.

3.4.1 Kreativitetsmetoder

Den 23/3 2020 hölls en idégenerering ihop med 7 studenter från Karlstads universitet via videolänk. Under sessionen användes följande kreativitetsmetoder:

• Trendstorm • 6-3-5 Metoden

• Analys av naturliga/biologiska system • Brainstorming

Kreativitetsmetoderna var anpassade på ett sådant sätt att de både skulle kunna ge specifika lösningar, men också för att väcka kreativitet hos gruppen. Eftersom mötet gjordes på videolänk fick deltagarna använda sig av papper på varsitt håll och sedan ta bild och skicka vidare till varandra i gruppen. Deltagarna hade möjlighet att försöka förklara idén med både text och bild. Dessa bilder samlades sedan i ett dokument för att arbeta vidare med senare i projektet. Se figur 9 för samlat resultat från idégenereringen.