• No results found

Förklaringar till preliminär metod för beräkningar a

beräkningar av ODS-utsläpp

Bilagt finns excelblad med förslag till struktur för beräkningarna. Förklaringarna och kommentarerna nedan hänför sig till dessa blad.

Kyl- och frysskåp av hushållstyp

Kylmöblerna innehåller CFC både i kylkretsen och i isoleringen.

a) De direkta utsläppen från utrustningen är normalt mycket liten men kan schablonbe- räknas som en emissionsfaktor gånger antalet kvarvarande skåp. Emissionsfaktorn, som kan bedömas med hjälp av kylbranschen, är troligen avtagande över tiden allteftersom det CFC som är ytligt beläget i isoleringen avgår. Den kan så t.ex. efter år 4 ges ett lägre procenttal, efter år 8 ett ytterligare lägre procenttal o s v. (Ev. kan kylmöbler delas upp i undergrupper om det är så att utsläppsbenägenheten, d.v.s. emissionsfaktorn är väsentligt olika för olika typer av kylmöbler.)

b) Enligt Stena har 18 % av skåpen som de tar emot tomma köldmediekretsar. Detta beror bland annat på illegal tömning av köldmedium i samband med t.ex. stölder av kompresso- rer (vilka exporteras utomlands). Det beror också på felaktigt omhändertagande såsom slarv vid transporter etc. Svensk Freonåtervinning har motsvarande data.

c) Utsläpp vid destruktion kan de tre företag som återvinner ge ganska bra siffror på. d) Destruerade mängder finns goda uppgifter på hos de tre företag som återvinner. e) Export av kylmöbler utanför EU är inte tillåtet2. Enligt Rikskriminalen har 40 laster

avslöjats under 2001, med ca 5 000 skåp. Det är dock bara en liten del av exporten som avslöjas – mörkertalet är mycket stort. I samtal med Rikskriminalen och framför allt tullen kan sannolikt grova schablonuppskattningar göras för att få en uppfattning om storleken på detta flöde. För att få ett bättre underlag för bedömningarna krävs dock en specialstudie. Uppskattningen av detta flöde bör eventuellt revideras årligen. Exporterade mängder ODS kan antas avgå helt och hållet till atmosfären och jämställas med utsläpp. f) ”Korrigering” behöver göras om t.ex. nya inventeringar eller ny kunskap ger andra uppskattningar av antalet kvarvarande kylmöbler (om banken t.ex. visar sig ha varit väsentligt underskattad). Korrigeringen görs lämpligen enligt:

Bank den 31 dec år 1 +/- korrigering för år 1 = Bank den 1 jan år 2.

2 Export inom EU kallas utförsel och är inte straffbelagt. Flödet av begagnade kylmöbler till andra

41

Kylmöbler i handeln

Här finns CFC i isolering och även som köldmedium. De enhetsaggregat som finns kvar med CFC (<900g) i kylslingan har nästan alltid CFC i isoleringen, men det finns även en del större kylmöbler (>900g) där man bytt köldmedium men där isoleringen fortfarande innehåller CFC

Enligt återvinningsföretagen är det möjligt att framgent särredovisa antalet kylmöbler från handeln.

Kommentarerna a)– d) under ”Kyl- och frysskåp i hushållen och yrkesmäs-

sigt”

Är i princip giltiga även i denna kategori. Exporten av kylmöbler för handeln är sannolikt marginell.

Paneler i kyl- och frysrum

a) Utsläppen kan schablonberäknas

b) Återvinningsföretagen kan sannolikt ange en schablonsiffra för detta

c) Destruerade mängder kan branschen sannolikt särredovisa. Det är idag endast små mängder som destrueras.

Byggnader

Det fortsatta arbetet i Byggsektorns Kretsloppsråd kan ge underlag för schablonberäk- ningar m.m. En lämplig metod kan vara att man inför varje beräkning (d.v.s. vart annat eller vart tredje år) samlar ett antal experter från bland annat Byggsektorns Kretsloppsråd. Dessa kan bistå med den expertkunskap som behövs för att göra antaganden och

åstadkomma schablonbedömningar av bankens utveckling och olika flöden. Om en mer exakt beräkning skall utföras kommer det enligt Byggsektorns Kretsloppsråd att krävas specialstudier (konsultinsatser).

Sannolikt bör ett antal parallella beräkningar utföras för olika typer av isolering och olika typer av byggnader.

a) Schablonberäkningar görs av läckaget från installerade mängder.

b) En schablonberäkning bör göras av läckaget från deponering av byggnadsavfall bestående av isoleringsmaterial. Det finns en risk att det kommer att dröja ett antal år innan bestämmelserna i avfallsförordningen verkligen kommer att efterlevas varför flödet till deponier kommer att vara betydande. Det är därför troligen lämpligt att ha en kolumn för flödet av isoleringsmaterial som, mot gällande regler, inte tas omhand. Deponerat material kommer att på lång sikt läcka ut allt CFC och denna ström är i princip att jämställa med ”utsläpp”.

42

c) Destruktionen är idag av mycket liten omfattning. Företagen som kommer att utföra destruktionen bör åläggas att redovisa mängderna. Antalet destruktionsanläggningar är mycket litet varför en sådan rapportering borde vara relativ lätt att förverkliga. Enligt avfallsförordningen ska åkerier som transporterar farligt avfall åläggas att rapportera allt transporterat avfall. Indelningen för rapporteringen ska ske enligt EU:s indelningsgrund vilken inte särskiljer material innehållande ODS. Denna rapportering kan således inte fungera som statistikkälla.

Fjärrvärmerör och rör i industrierna

Banken beräknas för fjärrvärmerör till 2000 ton och för industrirör till 200 ton. De specifika utsläppen är högre för industrirör än för fjärrvärmerör.

Det som står under ”Byggnader” ovan gäller även här eftersom även Byggsektorns Kretsloppsråd arbete omfattar installerade fjärrvärmerör. Sannolikt kan den sakkunskap som behövs för att göra översiktliga beräkningar inhämtas från Svenska Fjärrvärmeföre- ningen.

Isolering i mark

Här är det Banverket och Vägverket som har ansvaret, men en del av vägsystemet sorterar under kommunerna. Vägverket har ett pågående arbete med detta och kommer att kunna leverera vissa data. Kommunerna är en stor väghållare och det kan ev. finnas svårigheter att få data från dessa p g a att de är närmare 300 st. enskilda myndigheter, se dock b) nedan

a) Utsläppen bör gå att schablonberäkna givet att det finns pålitliga siffror om de totala installerade mängderna isoleringsmaterial med CFC. Vägverket har här redan utfört en beräkning.

b) Destruerade mängder bör kunna särredovisas av Vägverket och Banverket. Beroende på hur och var destruktionen sker, t.ex. hos enbart ett fåtal företag, kan man sannolikt få data från dessa om de destruerade mängderna, och då även för den del som avser kommunala vägar.

Husvagnar och husbilar

De upplagrade mängderna i husvagnar och husbilar är tillräckligt stora för att motivera att inkludera dessa i beräkningarna. Hur beräkningarna bör se ut mer i detalj är idag oklart, det kommer bland annat an på hur omhändertagande av uttjänta husvagnar kommer att organiseras.

År Bank 1 jan Utsläpp Destruktion Export Bank 31 dec Ev. korrigering

från utrustning i bruk Läckage vid destruktion d) e)

a) vid insamling c) av uttjänta kylmöbler b) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kylmöbler i handeln

CFC i främst isoleringen och i viss mån som köldmedium

[Ton]

År Bank 1 jan Utsläpp Destruktion Export Bank 31 dec Korrigering

från utrustning i bruk Läckage vid destruktion d) e)

a) vid insamling c) av uttjänta kylmöbler b) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

från utrustning i bruk vid destruktion c) a) b) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Byggnader CFC i isolering [Ton]

Bank 1 jan Utsläpp Destruktion Bank 31 dec Korrigering

genom läckage Genom läckage c) från isoleringen från deponier a) b) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

genom läckage b) från isoleringen a) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Isolering i mark CFC [Ton]

Bank 1 jan Utsläpp Destruktion Bank 31 dec 2003 Korrigering

från isolering i bruk b) a) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Miljökvalitetsmålet

”Skyddande ozonskikt”

Den upplagrade mängden ozonnedbrytande ämnen i varor, produkter och anläggningar beräknar Naturvårdsverket uppgå till 18 000 ton. De riktigt stora mängderna CFC återfinns i plaster för isoleringsändamål.

Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att göra en kartläggning av de varor och produkter i samhället som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen och redovisa hur de skall omhändertas när de kasseras. Dessutom ska Naturvårdsverket utveckla en metod för uppföljning av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen samt lämna förslag till datum för användningsförbud av HCFC.

I denna rapport till regeringen föreslår Naturvårdsverket åtgärder som syftar till att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.

ISBN 91-620-5253-5.pdf

Related documents