Förkortningar

Många förkortningar av arbetsmarknadstermer förekommer mycket ofta i språkbruket i Sverige. Då sverigefinnarna kommer i kontakt med dessa för-kortningar i svenskspråkiga sammanhang använder de dem gärna även när

de talar finska. Sverigefinska språknämnden har diskuterat frågan i samband med utarbetande av Ruotsalais-suomalainen työmarkinasanasto – Svensk-finsk arbetsmarknadsordlista (1989) och anser att svenskspråkiga förkort-ningar, t.ex. LO (av Landsorganisationen i Sverige), och ord där en sådan förkortning ingår som en led, t.ex. ALU-kurssi ’ALU-kurs’ (av arbetslivsut-veckling) kan användas i finskspråkiga kontexter, om de först förklarats eller om det på goda grunder kan antas att läsaren eller åhöraren förstår dem.

De flesta ord i materialet där en svenskspråkig förkortning ingår används allmänt av finsktalande i Sverige och oftast förklaras innebörden av kon-texten.²⁶ Se även avsnittet 7.7.6.2.

7.7.6 Avvikelser från rekommendationen

7.7.6.1 Allmänt om avvikelserna

Av Tabell 45 i avsnitt 7.7.4.3 och Tabell 46 i avsnitt 7.7.4.4 framgår att det finns sammanlagt 28 finskspråkiga benämningar i materialet (34,6 % av an-talet finskspråkiga benämningar för vilka rekommendation givits) som inte följer Sverigefinska språknämndens rekommendation. De flesta av avvikel-serna gäller ordval och kan betraktas som marginella.

7.7.6.2 Ordval

Såsom betonats i avsnitt 3.6 strävar Sverigefinska språknämnden efter att bi-behålla sverigefinskan så lik standardfinskan som möjligt. När Ruotsalais-suomalainen työmarkkinasanasto – Svensk-finsk arbetsmarknadsordlista på 1980-talet utarbetades, var arbetsgruppen angelägen om att finna standard-finska benämningar. I ett fall gjorde Språknämnden dock en felbedömning. I Svensk-finsk arbetsmarknadsordlista rekommenderar nämnden benämningen työvahinko för arbetsskada. Den benämningen var visserligen i bruk i Fin-land vid tidpunkten för utarbetandet av ordlistan, men användes enbart i texter som gällde Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Nämnden har se-nare ändrat sin rekommendation till työvamma. I mitt material förekommer begreppet arbetsskada två gånger och det återges en gång med työvamma och en gång med työtapaturma ’olycksfall i arbetet’ som är ett annat be-grepp. Arbetsskada förekommer även i sammansättningar, nämligen i

26 Enligt min uppfattning förklaras innebörden av termen AMU-kurssi ’AMU-kurs’ i huvud-sak av kontexten i följande textavsnitt: AMU eli työmarkkinakoulutus kustantaa koulutuksen ainoastaan sellaisiin ammatteihin, missä on pulaa koulutetuista työntekijöistä, joko koko Ruotsissa tai - - Sen sijaan se, joka ei pääse AMU-kursseille tai on tyytymätön työnvälityk-seen, voi aina valittaa kirjallisesti - -. (Viikkoviesti 28/1990, s. 6.) ’AMU d.v.s. arbetsmark-nadsutbildning bekostar utbildning endast till sådana yrken inom vilka det råder brist på utbil-dad arbetskraft, antingen i hela Sverige eller - - Om man däremot inte kommer med på AMU-kurser eller om man är missnöjd med arbetsförmedlingen, kan man alltid överklaga skriftligt - - ’ (Min kursivering och min översättning).

betsskadeersättning och arbetsskadeförsäkring. De båda sammansättning-arna förekommer en gång och i båda fallen återges begreppet arbetsskada med työvamma: työvammakorvaus och työvammavakuutus. Begreppet arbetsskada återges alltså i tre fall av fyra med den finskspråkiga benämning som Sverigefinska språknämnden rekommenderar men då nämndens rekom-mendation till en början var työvahinko har jag valt att behandla benäm-ningen här.

Benämningen undersköterska saknar standardfinsk motsvarighet som di-rekt motsvarar begreppet. Sverigefinska språknämnden rekommenderar en ord-för-ord-översättning alihoitaja som förekommer en gång. Den andra fö-rekomsten är apuhoitaja ’hjälpsköterska’ som är en tidigare standardfinsk yrkesbenämning.

Työsuojeluasiamies ’arbetsskyddsombud’ används i materialet för skyddsombud i stället för den rekommenderade työsuojeluvaltuutettu.

Työsuojeluasiamies är ett översättningslån från den svenska benämningen skyddsombud kompletterat med ett förtydligande tillägg työ ’arbete’. I finsk-språkiga texter i Sverige var det på 1970-talet työsuojeluasiamies som enligt min bedömning användes som motsvarighet till skyddsombud, tills työsuo-jeluvaltuutettu togs i bruk i Finland och började rekommenderas även i Sve-rige.

Arbetslöshetsförsäkring återges med työttömyyskassavakuutus ’arbetslös-hetskasseförsäkring’ i stället för den benämning som har bildats genom ord-för-ord-översättning, nämligen työttömyysvakuutus. Den finska benämningen i materialet kan enligt min uppfattning klassificeras som en förklaring, med vilken man ger mer information om begreppets innebörd än den svensksprå-kiga benämningen ger.

Begreppet kontant arbetsmarknadsstöd återges både med den rekommen-derade benämningen käteinen työmarkkinatuki och med en form av förkla-ring: käteinen työttömyystuki ’kontant arbetslöshetsstöd’ och käteinen työttö-myyskorvaus ’kontant arbetslöshetsersättning’. Båda ger en antydan om att det är fråga om en form av arbetslöshetsersättning, men informationen är inte exakt.

Även den ena av de finska benämningarna för lönebidrag, palkkatuki ’lö-nestöd’, betraktar jag som en förklaring. Den rekommenderade finskspråkiga benämningen är palkka-avustus som är bildad genom ord-för-ord-översätt-ning.

Den frekventativa avledningen leimailla ’stämpla’ ger ett talspråkligt in-tryck. Språknämndens rekommendation är dels leimauttaa työttömyyskort-tinsa ’låta stämpla sitt arbetslöshetskort’, dels olla työtön työnhakija ’vara arbetslös arbetssökande’. Rekommendationerna är förklarande och återger både den konkreta och den abstrakta betydelsen.

Arbetslöshetskassa återges en gång med en kortform, a-kassa, där det ini-tiala a används på samma sätt som i svenskan och där sammansättningens

andra del enligt min uppfattning är finska även om den är identisk med det svenska ordet i obestämd form.

I benämningen AMU-bidrag har AMU enligt min uppfattning betydelsen

’arbetsmarknadsutbildning’ och innebörden av ordet är i så fall ’bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning’. Den betydelsen ges dock inte i materialet utan de använda finskspråkiga benämningarna är työmarkkina-avustus ’arbetsmarknadsbidrag’, som enligt min uppfattning är ett mycket vidare begrepp, och AMU-avustus ’AMU-bidrag’ där den ursprungliga inne-börden inte tydligt framgår utan kontext eller utan kunskaper om området.

Den rekommenderade finskspråkiga benämningen för lagen om anställ-ningsskydd är laki työsuhdesuojasta som är en ord-för-ord-översättning från svenska. Den rekommenderade benämningen används endast vid en av sex förekomster i materialet. I stället används vid fyra förekomster benämningen laki työsuhdeturvasta ’lag om anställningstrygghet’ som också är den be-nämning som förekommer i Finland. En förekomst ger bebe-nämningen työso-pimuslaki ’arbetsavtalslag’ som i det här sammanhanget är felaktig.

Arbetsprövning återges i materialet med ammattikokeilu ’yrkesprövning’ i stället för työkokeilu. Den använda benämningen kan konstateras vara miss-visande. Yrkesprövning kan erbjudas till personer som är osäkra på sitt yr-kesval, arbetsprövning, som även kallas för arbetsträning, däremot erbjuds till personer som är partiellt eller helt sjukskrivna.

En förklaring, jäsenyyttä ja työaikaa koskevat ehdot ’om medlemskap och arbetstid gällande villkor’, ges för medlems- och arbetsvillkor i stället för jä-senyys- ja työssäoloehto. Användningen av ordet työaika ’arbetstid’ gör för-klaringen oklar, eftersom työaika kan ha betydelsen ’den tid el. den tidpunkt då en anställd skall arbeta’ vilket inte avses med begreppet.

I avsnitt 7.7.4.4 förekommande benämningen länsarbetsdirektör har sammansättningens andra del direktör återgetts med ordet päällikkö ’chef’.

7.7.6.3 Sammanskrivning och särskrivning

Sammanskrivning och särskrivning har generellt behandlats i analysen av Statliga myndigheter och institutioner (avsnitt 7.2). I gruppen Arbetsmark-nadstermer finns det tre exempel där skribenten använt en sammanskrivning i stället för den rekommenderade särskrivningen, nämligen två fall av läänintyölautakunta ’länsarbetsnämnden’ i stället för läänin työlautakunta och läänintyövoimapäällikkö ’länsarbetschef’ i stället för läänin työvoima-johtaja ’länets arbetskraftsdirektör’. Det är tänkbart att den svenska sam-mansatta originalbenämningen har bidragit till sammanskrivningen.

7.7.7 Sammanfattning

Som framgår av avsnitt 7.7.2 finns det 48 arbetsmarknadstermer i materialet och dessa återges med 85 olika benämningar av vilka 82 är finskspråkiga.

Av avsnitt 7.7.3 framgår att enbart svenskspråkig benämning används vid en förekomst och enbart förkortning vid två förekomster, men dessa termer återges med en finskspråkig benämning vid andra förekomster.

I avsnitten 7.7.4.2–7.7.4.4 redovisas de 31 arbetsmarknadstermer (66,0 % av antalet arbetsmarknadstermer i materialet för vilka rekommendation finns) som vid varje förekomst i materialet följer Sverigefinska språknämn-dens rekommendation och de nio arbetsmarknadstermer (19,1 %) som vid någon förekomst följer rekommendationen samt de sju termer (14,9 %) som inte vid någon förekomst följer rekommendationen. Vidare framgår att det sammanlagt är 53 (65,4 %) av de 81 finskspråkiga benämningarna i gruppen som följer rekommendationen och 28 (34,6 %) som avviker från rekommen-dationen. För en term saknas rekommendation.

Den svenskspråkiga benämningen ges jämte en finskspråkig benämning vid någon förekomst till 16 termer. Tio (62,5 %) av de 16 termerna följer Sverigefinska språknämndens rekommendation vid varje förekomst, fyra (25,0 %) följer rekommendationen vid någon förekomst och två (12,5 %) följer inte rekommendationen.

Det är svårt att dra långtgående slutsatser om rekommendationernas etab-lering, då 33 (68,8 %) av termerna nämns i materialet endast en gång. Av dem som vid varje förekomst följer Språknämndens rekommendation nämns 26 endast en gång och av dem som inte någon gång följer rekommendatio-nen nämns sex endast en gång.

De allra flesta av de finskspråkiga benämningar på arbetsmarknadstermer som har etablerats i Sverige är översättningslån, identiska med standard-finska benämningar eller modifierade standardstandard-finska benämningar. Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är fråga om ett översättningslån eller en standardfinsk benämning.

Ungefär hälften av de etablerade finskspråkiga benämningarna på arbets-marknadstermer är ord-för-ord-översättningar.

I några fall förefaller översättningslån svårbegripliga utan förtydligande tillägg. Någon direkt motsvarighet till aika ’tid’ finns t.ex. inte i termen provanställning, men gör den finskspråkiga benämningen koeaikainen työ-suhde ’provtida anställning’ mer lättbegriplig.

Det finns 28 (34,6 %) finskspråkiga benämningar på arbetsmarknadster-mer som inte följer Språknämndens rekommendation. De flesta av avvikel-serna gäller ordval. Avvikelavvikel-serna är ofta förklaringar, inte termer. En orsak till detta kan vara att arbetsmarknadstermer ofta är samhällsord eller allmän-språkliga ord som språkbrukarna inte uppfattar som termer. I några enstaka fall är det fråga om sammanskrivning eller särskrivning.

En av de finskspråkiga benämningarna har jag bedömt som helt felaktig. I ett fall anser jag att ordval leder till oklarhet, även om risken för missför-stånd är liten.