FÖRMÖGENHETSRÄTTSLIG FAMILJERÄTT

Anmälningskod: Poäng: 30 högskolepoäng, 30 ECTS-credits points.

Undervisningsspråk: Svenska.

Kursföreståndare: Professor MARGARETA BRATTSTRÖM.

Allmänna förkunskapskrav: För att få påbörja fördjupningskurser gäller att du vid kursstarten måste ha godkänt betyg på fem terminskurser och fullgjort obligatoriet på den sjätte kursen.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt betyg från Terminskurs 3.

Nivå: Avancerad nivå på Juristprogrammet vid Uppsala universitet, motsvarande C-nivå.

Kurstid: 16 januari 2023 – 4 juni, 2023.

Kursens syfte och innehåll: Kursen är problemorienterad och syftar till att ge fördjupade kunskaper och förbättrade möjligheter att lösa frågor ur både obligations- och sakrättsligt perspektiv beträffande följande ämnesområden

 makars och sambors egendomsförhållanden,

 underhåll mellan makar och till barn,

 gåvor mellan makar och sambor samt till barn,

 föräldrars förmyndarskapsförvaltning av barns egendom,

 ställföreträdarskap för personer med bristande rättshandlingsförmåga,

 arvs- och testamentsrätt.

Förmåga att inhämta relevant material samt att granska och analysera materialet skall tränas båda i skriftlig och muntlig form. Det är främst svenska förhållanden som kommer att beröras, men med komparativa moment och jämförelser.

Undervisningsformer: Kursen är indelad i två block. Det första blocket innehåller till största delen undervisningen i form av seminarier. Därtill kommer processpel och föreläsningar. Det andra blocket innehåller ett skriftligt projektarbete. Handledning och ventilation av arbetena kommer att ske i smågrupper, indelade efter ämnesval. Under kursen kommer det också – om möjligt – ordnas med en veckas praktik.

Examination: Examination sker under kursens gång och består av en samlad bedömning av ten-tamen (efter första blocket), skriftligt projektarbete (andra blocket) samt individuella prestationer under hela kursen. Betygen AB, Ba, B eller U kan erhållas. Student som inte erhållit godkänt resultat erbjuds omtentamen och/eller kompletteringsuppgifter.

Ansvarig institution: Juridiska institutionen.

INTERNATIONELL SKATTERÄTT

Anmälningskod: Poäng: 30 högskolepoäng, 30 ECTS credit points.

Undervisningsspråk: Svenska.

Kursföreståndare: Professor MATTIAS DAHLBERG och Docent MARTIN BERGLUND.

Allmänna förkunskapskrav: För att få påbörja fördjupningskurser gäller att du vid kursstarten måste ha godkänt betyg på fem terminskurser och fullgjort obligatoriet på den sjätte kursen.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt betyg på Terminskurs 5.

Nivå: Avancerad nivå på Juristprogrammet vid Uppsala universitet motsvarande C-nivå.

Kurstid: 16 januari – 4 juni 2023.

Kursens innehåll: Kursen i internationell skatterätt omfattar i huvudsak tre delar: intern internationell skatterätt, skatteavtalsrätt och EU-skatterätt. Till nästan uteslutande del avser kursen inkomstbeskattning.

Professor Mattias Dahlberg och docent Martin Berglund är huvudlärare och ansvariga för de flesta av seminarierna.

Syfte: Det övergripande syftet med kursen i internationell skatterätt är att förmedla ett internationellt perspektiv på skatterätten. Den ökade internationaliseringen av ekonomin och den ökade förekomsten av särskilda skatteförmåner i utlandet har satt den internationella skatterätten i fokus och ställer krav på hur den nationella skattelagstiftningen utformas.

Det första delsyftet med kursen är att förmedla kunskap om hur Sverige och andra stater bestämmer sin beskattningsmakt utåt. Studenterna skall lära hur grundläggande skatterättsprinciper som hemvistprincipen och källstatsprincipen är manifesterade i svensk skattelagstiftning som inkomstskattelagen och andra skattelagar som lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och kupongskattelagen. Det är i detta sammanhang viktigt att studenterna lär hur obegränsad och begränsad skattskyldighet bestäms för både fysiska och juridiska personer. I anknytning härtill diskuteras hur olika länders beskattningsanspråk kolliderar och internationell juridisk dubbelbeskattning uppkommer. Avgränsningen mellan internationell juridisk dubbelbeskattning och ekonomisk dubbelbeskattning belyses. Hur internationell juridisk dubbelbeskattning kan undanröjas i intern rätt behandlas ingående.

Det andra delsyftet är att förmedla kunskap om hur dubbelbeskattningsavtal (skatteavtal) är uppbyggda och vilken metod som används för att tillämpa dem. Sveriges i en internationell jämförelse omfattande nät av dubbelbeskattningsavtal berörs. Kännedom om betydelsen av OECD:s modellavtal som tolkningsfaktor belyses.

Det tredje delsyftet är att förmedla kunskap om hur EU-rätten påverkar medlemsstaternas nationella skattelagstiftning. Moder/dotterbolagsdirektivet, fusionsdirektivet, ränta/royaltydirektivet och skatteflyktsdirektivet behandlas. Stort utrymme ägnas åt de grundläggande fria rörligheter för varor, tjänster, personer och kapital, vilka återfinns i EUF-fördraget. Studenterna skall ha god kännedom

om den metod EU-domstolen använder vid prövningen om en nationell åtgärd på skatterättens område utgör ett hinder för någon av de fria rörligheterna. Vidare skall studenterna få en god kännedom om rättfärdigandegrunder av hinder för de fria rörligheterna som EU-domstolen accepterat respektive förklarat vara verkningslösa. Regler mot otillåtet statsstöd inom skatteområdet behandlas också.

De senaste årens arbete mot internationell skatteflykt och skatteplanering, förekomsten av skatteparadis, behovet av internationellt informationsutbyte och andra gemensamma åtgärder får stort utrymme under hela kursen. Inslag av komparativ skatterätt förekommer, i huvudsak amerikansk internationell skatterätt.

Undervisningsform: Kursens undervisningsmoment omfattar seminarier och föreläsningar.

Studenterna förutsätts vara väl förberedda inför varje seminarium. Till varje seminarium kommer det att finnas skriftliga tillämpningsövningar som kommer att behandlas och lösas på seminariet.

Studenterna förutsätts ha förberett uppgifterna i basgrupper. Muntliga föredragningsövningar förekommer.

Frivillig praktik: Inom ramen för kursen finns en frivillig praktikperiod om två veckor. Den förläggs till advokatbyråer, revisionsbyråer, domstolar och Skatteverket, företrädesvis i Stockholm och Uppsala. Den ger värdefull kunskap om praktiskt skatterättsligt arbete.

Studiebesök: Under kursen företas åtminstone något studiebesök på en juridisk arbetsplats för att lära känna det praktiska rättslivet.

Närvarokrav: För att få godkänt betyg på kursen är det nödvändigt att delta i samtliga seminarier med undantag för tre stycken. Det är vidare nödvändigt att med godkänt resultat klara den skriftliga promemorian.

Examinationsform: Examinationen innehåller två huvudsakliga moment: en skriftlig tentamen efter första halvan av kursen och en större promemoria som författas under andra halvan av kursen.

Därutöver tillkommer en mindre promemoria och en föredragningsövning under kursens första halva. Samtliga dessa moment poängsätts och ligger till grund för kursbetyget.

Överlappning: Kursen är upplagd på ett sådant sätt att den inte överlappar med fördjupningskursen i företagsbeskattning.

Ansvarig institution: Juridiska institutionen.

MILJÖRÄTT

Anmälningskod: Poäng: 30 högskolepoäng, 30 ECTS credit points.

Undervisningsspråk: Svenska och engelska (engelska delvis för andra halvan av kursen)

Kursföreståndare: Professorerna CHARLOTTA ZETTERBERG och DAVID LANGLET.

Allmänna förkunskapskrav: För att få påbörja fördjupningskurser gäller att du vid kursstarten måste ha godkänt betyg på fem terminskurser och fullgjort obligatoriet på den sjätte kursen.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt betyg på Terminskurs 6.

Nivå: Avancerad nivå på Juristprogrammet i Uppsala motsvarande C-nivå.

Kurstid: 16 januari 2023–4 juni 2023.

Kursens innehåll och mål: Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i miljörätt, d.v.s. regler om skyddet av den yttre miljön och hälsoskydd, samt nyttjande och förvaltning av naturresurser. Kursen behandlar främst i Sverige tillämplig miljörätt, däribland regleringen i miljöbalken samt parallellt tillämpbar lagstiftning om infrastruktur, samt naturresurser som skog, mineraler och fiske. EU-rätten är en del av den svenska rättsordningen och behandlas därför som en integrerad del av denna. Kursen behandlar även internationell miljörätt i den mån den är relevant och kan förklara eller ge tolkningshjälp vid tillämpning av den nationella rätten och EU-rätten. De materiella reglerna sätts i ett större samhälleligt sammanhang med fokus på hanteringen av intressekonflikter, tillämpningssvårigheter, förhållandet mellan rättsregler och uppsatta miljömål, samt betydelsen av rättsprinciper och begrepp, särskilt hållbar utveckling.

Till de frågor som kursen behandlar hör: Vilka miljökrav ställer rätten på industrier och markägare?

Vilka hänsyn tas till företagens ekonomi, markägarens intressen och samhällets behov av arbetstillfällen och ett fungerande näringsliv? Hur hanterar rätten konflikter mellan olika miljöintressen? Hur kan rätten bidra till att främja kretslopp och giftfria, cirkulära flöden av material och resurser i samhället? Vilken roll kan ett enskilt land som Sverige eller EU spela i hanteringen av globala utmaningar, som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald? Hur förhåller sig olika typer av styrmedel, som tillståndsprövning, utsläppshandel och teknikkrav till varandra? Hur förhåller sig miljörätten till naturvetenskaplig kunskap och hur behöver dessa samverka för att till exempel åstadkomma en ekosystembaserad förvaltning?

Utvinning av vattenkraft och vindkraft ger förnybar energi som underlättar att Sverige kan nå klimatpolitiska mål, men dessa verksamheter kan ibland skada arter och livsmiljöer och därmed miljömålet att bevara biologisk mångfald. Kursen tar även upp frågor som hör till den miljörättsliga processen: tillståndsprövning, strategiska och specifika miljöbedömningar, villkorsformulering, rätten för grannar och organisationer att delta och överklaga m.m. Förutsättningar för miljökontroll och sanktioner är ett annat viktigt delområde.

Den andra halvan av kursen innefattar deltagande i en internationell moot court, The Comparative Moot Court on (European) Environmental Law (CMCEL) som organiseras av ett nätverk av Europeiska universitet. Mooten går ut på att deltagande lag från olika länder genomför en rättslig prövning av samma faktiska omständigheter med koppling till genomförande av EU-miljörättsliga

regler. Utfallet av detta i de olika länderna jämförs och redovisas i Bryssel under den av Kommissionen arrangerade ”Green week” (normalt kring månadsskiftet maj/juni).

Kursen har tre mål. 1) Studenten ska förstå ändamålen, strukturen och de centrala kraven i den i Sverige tillämpliga miljörätten, liksom den internationella miljörättens betydelse för svensk rätt. 2) Studenten ska kunna diskutera och analysera lösningar av intressekonflikter som är typiska inom miljörätten, framför allt hur miljömål (såsom god luft- och vattenkvalitet, eller minskad klimatpåverkan) ska kunna genomföras rättsligt i konkurrens med andra intressen. 3) Studenten ska kunna tillämpa relevanta miljörättsliga regler på givna förutsättningar samt analysera och redogöra för utfallet av detta.

Undervisningsformer: I huvudsak problembaserad undervisning i form av seminarier (rättsfall eller konstruerade fall), med aktivt deltagande av studenterna, som förbereder i arbetsgrupper. Skriftlig färdighetsträning genom författande av promemoria under A-perioden och en mer omfattande uppsats under B-perioden. Promemorian under A-perioden fungerar som en förstudie till B-periodens uppsats.

Examinationsformer: Skriftlig tentamen, PM och uppsats. Även seminarierna utgör examination;

vid frånvaro eller passivt deltagande ges restuppgift.

Ansvarig institution: Juridiska institutionen.

MÄNSKLIG SÄKERHET: FOLKRÄTT, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER,