För beräkning av föroreningshalter i dagvatten, från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v.18.1.1 använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
Föroreningsbelastningen har beräknats för hela planområdet där hela parkeringdäcket ingår avgränsningen som utredningsområdet utgör har inte använts. Denna utökade
föroreningsberäkning har gjorts för att visa på hela planområdets förändrade påverkan på recipienten och innefbär att dagvattnet från hela planområdet renas. Planområdet
åskådliggörs i figur 4-1 och markanvändningen som är grunden till föroreningsberäkningarna redovisas i tabell 4-3.
Vid beräkningarna för befintlig markanvändning har markanvändingskategorierna
”Parkering” och ”Gräsyta” använts. Markanvändningskategorin ”Gräsyta” har en
avrinningskoefficient på 0,1 i StormTac eftersom gräsytan bedöms ha kapaciteten att till stora delar hantera ett medelregn. För planområdets planerade markanvändning adderas kategorierna ”Takyta” och ”Gårdsyta inom kvarter” till de nyss nämnda.
Tabell 4-3. Markanvändningen för hela planområdet som föroreningsberäkningarna har utgått från.
Markanvändning Avrinningskoefficient ϕ Befintlig [m2] Planerad [m2]
Parkering 0,8 2490 1448
Gräsmatta 148 141
Tak 0,9 - 519
Gårdsyta 0,4 - 523
Ingång 0,7 - 7
Asfalt 0,8 8 8
Summa 2646 2646
Figur 4-1.
Figur 4-1. Planområdets utbredning samt planerad markanvändning. Befintlig markanvändning utgörs av parkeringsdäcket totala yta och samma smala remsa av gräsmatta (grönyta).
I Tabell 4-5 redovisas den beräknade föroreningshalten för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningar visar på en minskande föroreningshalter efter att dagvattnet genomgått föreslagna reningsåtgärder. De lägre halterna är förväntade eftersom detta är målet med Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten.
Tabell 4-4. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad
markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000).
I Tabell 4-5 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningar visar på en minskad föroreningsbelastning efter att dagvattnet genomgått föreslagna reningsåtgärder. Den minskade belastningen är förväntad eftersom detta är målet med Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten.
Tabell 4-5. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000).
Föroreningsbelastning
Ämne Enhet Befintlig
Planerad utan dagvattenlösning
Planerad
med dagvattenlösning Förändring* [%]
Fosfor kg/år 0.14 0.12 0.05 61
*Avser reningsgradern från befintlig markanvändning till planerad med dagvattenlösningar
Beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och resultaten bör därför inte tolkas som exakta siffror, de i StormTac redovisade osäkerheterna i
schablonhalter för respektive markanvändningstyp redovisas i Bilaga 1. Den minskade belastningen efter föreslagen rening som beräkningarna visar bedöms dock ge en hög sannolikhet för att exploateringen leder till en minskad belastning på recipienten. Detta är också vad som kan förväntas eftersom målet med föreslagen dagvattenhantering har varit att uppfylla reningskraven enligt Stockholms stads åtgärdsnivå, som syftar till att förbättra statusen för vattenförekomsterna i staden.
4.4.1 Effekt på recipeint
Vidtas de föreslagna fördröjnings- och reningsåtgärderna, se vidare Kapitel 5, beräknas föroreningshalter och årlig belastning, och därmed också recipientpåverkan, minska betydligt för samtliga studerade ämnen.
Mål för Edsviken enligt Sollentuna kommun (2011) är den totala mängden dagvatten från avrinningsområdet ska, jämfört med dagens värden, renas så att pågående och kommande belastning reduceras före utsläpp till recipienten enligt dessa riktvärden:
• 50 % av fosfor (P)
• 20 % av kväve (N)
• 50 % av zink (Zn), Bly (Pb) och koppar (Cu)
• 50 % oljor TEX (totalt extraherbara oljekolväten)
• 90 % av partiklar (SS) avskiljs i reningsanläggning för utsläpp i recipienten.
Genomförda beräkningar visar att föroreningsbelastningen från planområdet reduceras mer än de rekommenderade riktvärdena. Edsviken uppnår uppnår ej god kemisk status eftersom gränsvärdena överskrids för kvicksilver, PBDE, PFOS, bly, antracen och tributyltenn.
Föroreningsberäkningarna pekar på att föroreningensbelastningen för dessa ämnen kan mer än halveras om föreslagna dagvattenanläggningar installeras.
Den planerade byggnationen innebär sannolikt en förbättring ur reningssynpunkt. Det eftersom den reducerade arean blir mindre i samband med byggnationen av bostadshuset och innergården jämfört med bilparkeringen med dess asfaltsbeläggning.
Föroreningsbelastningen blir också mindre eftersom tak och gårdsyta genererar mindre föroreningar jämfört med en bilparkering som orsakar relativt. I den del av planområdet som inte ingår i utredningsområdet kan dagvattnet eventuellt renas med kompleterande
lösningar men plastbristråder i allra högsta grad.
4.5 100-årsregn och skyfallsmodell
Vid extrema regn, exempelvis ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden som planområdets dagvattenlösning inte är dimensionerad för att klara. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvattnet kan avrinna via sekundära avrinningsvägar längs planområdets gångvägar och öppna ytor, och vidare ut på närliggande lokalgator.
Stockholm Vatten har i samarbete med Stockholms stads miljöförvaltning och WSP tagit fram en översiktlig skyfallsmodell för kommunen (Pramsten, 2015). Modelleringen baseras på ett 100-årsregn i det klimat som förväntas råda i Stockholmsområdet år 2100. Modellen bygger på ett antal förenklingar och antaganden och resultaten ska därför ses som
indikationer och inte som exakta förutsägelser om vilka områden som riskerar att
översvämmas vid ett extremregn. Ett utdrag över maximala översvämningsdjup inom och omkring det aktuella planområdet för skyfallsmodellens scenario c, en typ av worst case-scenario som utgår från ogynnsamma förhållanden för omhändertagande av dagvatten, visas i figur 4-1.
Inom det aktuella planområdet finns ingen risk för översvämningar men i det nordvästra hörnet på parkeringsdäcket finns det en risk för översvämningsdjup upp till 0,7 meter. Enligt modellen finns det dock översvämningsrisker inom eller intill några av de övriga
exploateringsområdena. För exploateringsområdet i nordväst uppgår översvämningsdjupet på den intilliggande gatan till som mest 0,7-1 meter.
Figur 4-1. Maximala översvämningsdjup från Stockholms stads skyfallsmodell, scenario c, inom och omkring planområdet. Data är hämtat från Stockholms stad genom deras WMS- tjänst.
5 Lösningförslag för dagvattenhantering
Vid den planerade bebyggelsen i Husby föreslås att planteringsytor med underliggande rörledningar anläggs på innergården för fördröjning och rening av dagvatten. Därigenom kan en långsiktigt hållbar dagavattenhantering uppnås.