Försäkringstak och andra beloppsbegränsningar

Det vanligaste är att försäkringsgivarna begränsar den potentiella försäkringsersättningen till samma takbelopp som säljaren begränsat sitt garantiansvar till i förvärvsavtalet,88

begränsningen varierar dock beroende om det är en säljar- eller köpartecknad försäkring. I den säljartecknade försäkringen kan säljarens fulla garantiansvar täckas men det förekommer, och är den rådande trenden i Storbritannien, att försäkringsersättningen begränsas till att maximalt täcka 10 – 30 procent av säljarens garantiansvar.89 I den köpartecknade försäkringen varierar takbeloppet än mer. Det finns försäkringsavtal som visar på att takbeloppet kan variera mellan 2,5 procent av köpeskillingen till att täcka hela köpeskillingen. Om försäkringsbeloppet inte motsvarar takbeloppet som lämnats av säljaren i förvärvsavtalet brukar den högsta försäkringsersättningen vanligtvis sättas till mellan 10 – 30 procent av den totala köpeskillingen.90 I de försäkringsavtal där försäkringsgivare kommer överens med försäkringstagare om ett högre takbelopp än det som finns angivet i förvärvsavtalet regleras denna riskökning för försäkringsgivaren genom en högre premiesättning för försäkringen. Precis som att parterna i förvärvsavtalet vill undvika tvister om småbelopp vill försäkringsgivare begränsa möjligheten till ersättningsanspråk i liknande utsträckning med hjälp av att inte ersätta skador som understiger ett minimibelopp (de minimis). Alla skador som understiger minimibeloppet får försäkringstagaren själv ansvara för, minimibeloppet kan därför ses som försäkringstagarens självrisk. Det finns dock undantag från minimibeloppet, vilket kommer till uttryck i lydelsen nedan. Undantaget innebär, likt serieskadeklausulen91 i

88 _{Se avsnitt 2.5.1 Beloppsbegränsningar.}

89 _{Trender från M&A-försäkringsmarknaden i Storbritannien brukar avspeglas i övriga Europa.} 90 _{Pratten, Alan, Ferera, Leon & Tingler, Andrew (2016) s. 32–33.}

91 _{I Trygg-Hansas basvillkor för företagsförsäkring (B 2, Version 6) 5.7 anges serieskada som ”Flera skador av} samma typ som orsakas av liknande fel, defekter eller säkerhetsbrister hos en eller flera produkter” och i villkor 3.6 ”Vid serieskada har den försäkrade att svara endast för en självrisk och då den som gäller vid den tidpunkt då första skadan i serien inträffar”. Liknande definition finns även i Länsförsäkringars kombinerade företagsförsäkring (V 065:13) i villkor C.42 ”Endast en självrisk avdras; vid flera skador som orsakats av samma

34 ansvarsförsäkring, att individuella skador som var för sig understiger minimibeloppet, men som uppkommit genom samma omständighet och faktum, får räknas ihop och därmed räknas som en skada enligt försäkringsavtalet.

Försäkringsavtal Y:

”De Minimis:

The Insurer shall have no liability under this Policy in respect of a Loss unless the amount of that Loss exceeds the De Minimis. Any liability the amount of which does not exceed the De Minimis shall be disregarded in calculating the aggregate amount of liabilities in respect of Loss provided that this limitation shall not limit the Insured from bringing a number of claims under this Policy which all arise from the same set of facts and circumstances where individually each claim is for less than the De Minimis but in aggregate they exceed such sum.”

I W&I-försäkringen används även tröskelvärden som ansvarsbegränsningsmekanism. Tröskelvärdet, som inom försäkringen benämnas antingen som basket eller retention, används som ytterligare en typ av självrisk för försäkringstagaren. Vart gränsen för tröskelvärdet sätts är individuellt bestämt i förhandling mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Vanligtvis bestäms tröskelvärdet till 0,5 – 2 procent av den totala köpeskillingen och har en direkt påverkan på premiesättningen, där ett lägre tröskelvärde generellt medför en högre premiesättning. Utöver att bestämma storleken på tröskelbeloppet måste det även framgå av försäkringsavtalet om försäkringsersättning ska utgå från tröskelbeloppet upp till takbeloppet

(fixed basket/non-tipping retention) eller om försäkringsersättning ska utgå krona för krona från

noll eller annat angivet belopp under tröskelvärdet (tipping basket/tipping retention). Det är dock inte särskilt vanligt att försäkringsgivare är villiga att betala ersättning krona för krona från noll, och även när modellen används, ersätts inte skador under minimibeloppet. För att klargöra att försäkringstagaren själv får ansvara för skador upp till tröskelbeloppet anges i de försäkringsavtal som använder ersättning utöver tröskelbeloppet att summan upp till tröskelbeloppet är oförsäkrad.

Försäkringsavtal X:

”Retention: £• in the aggregate for the Policy Period 5.4. Liability in excess of Retention only

The Insurer shall only be liable for Loss (or the aggregate of all individual Losses) in excess of the Retention.

5.5. Erosion of Retention

The Retention shall be eroded by (i) Loss for which the Insurer would be liable under this Policy, but for the Retention and (ii) by Other Loss.

5.6. Retention uninsured

The Retention shall be uninsured by the Insured throughout the Policy Period.”

defekt hos en eller flera levererade produkter [samt] för skador som uppkommit av samma orsak och vid samma skadetillfälle.”.

35 Försäkringsavtal Y:

”Retention: non-tipping in the aggregate for the Policy Period.

[Försäkringsgivare Y] shall only be liable for the amount of Loss that is in excess of the Retention. When calculating such excess, the Retention shall be eroded by the full amounts of any Loss. [Försäkringsgivare Y] shall have no obligation to pay any Loss, excluding Defence Costs arising within the Retention.

The Retention shall be uninsured during the Policy Period.”