Förskolans demokratiska uppdrag

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera

och ge uttryck för sina uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.” (Lpfö 98/2010

s.10). Genom litteratur kan mål som detta behandlas och arbetas med i barngruppen. Under insamlandet av materialet blev det dock tydligt att litteraturen ibland prioriterades bort. Fint väder, rutiner och brist på pedagoger var några av de faktorer som inverkade på

litteraturläsningen. Denna bortprioritering kan försämra barnens kontakt med böcker, speciellt om några av barnen inte tar egna initiativ till att skapa lässituationer. Om detta bortfall även sker i hemmiljön gör det att en del barn inte alls kommer i kontakt med böcker. Genom böcker kan budskap förtydligas och enkel färdighetsträning som ord, meningsbyggnad och berättandets regler kan utvecklas redan från tidig ålder - ett behov som inte tillgodoses om det inte skapas kontinuerliga literacy-situationer. Då böcker och läsning är en stor del av vårt samhälle är det essentiellt att barn, redan från tidig ålder, får ett intresse för litteratur samt skapar en kunskap kring läsandet, skrivandet och språket. Genom att barn inte kommer i kontakt med böcker gör det att en stor del av förutsättningarna för läsandet försvinner och detta kan därför försämra barns språkliga utveckling. Bortfallet av litteratur gör även att barnens tidigare erfarenheter reduceras, då den kontinuerliga kontakten med böcker rustar barnen för framtida erfarenheter och situationer som involverar litteratur och annan form av läsning. Genom tidigare erfarenheter kan en god inställning till litteratur skapas och ge förkunskaper som präglar det fortsatta lärandet. Då vårt samhälle till stor del innefattar läsning av något slag, gör det att läsningen i förskolan och skolan är ytterst viktig för att barnen ska få de mest optimala förutsättningarna för fortsatt utveckling. Användandet av böcker blir då essentiellt för att barnen ska få en förståelse för skrift och tal samt på vilka sätt dessa komponenter präglar vårt samhälle. Trots att det finns många medel för

lärande, bidrar böcker till en väldigt stor och kompetent del i lärandet – något som ibland kan bortses från. Som vi nämner i inledningen gjorde PISA en undersökning (Skolverket, 2009) som involverade läsförståelsen i skolan. Denna undersökning visade på att elevers resultat försämrats, något som kan knytas an till formerna för inlärning. I dagens skola finns det läroböcker som

35

pedagoger är beordrade att använda, något som i många fall försämrar elevernas intresse och vilja att söka ny kunskap. Trots att användandet av läroböcker är stort, kan skönlitteratur vara ett tillägg i undervisningen för att ge eleverna medel för inlärning i ett mer levande och

igenkännande perspektiv. Genom att introducera litteratur redan i tidig ålder får barnen en komplett referensram både i fantasiskapande och berättande. Även skrivkunskaper, tal samt förståelse för språket skapar meningsfulla sammanhang för barnens språkutveckling. Det är av stor vikt att inte enbart se till det medvetna lärandet, utan även till det omedvetna lärandet. Genom kontantakten med böcker sker omedvetna situationer av tal- och skriftinlärning, där nya erfarenheter i böckernas värld vid många tillfällen blir permanent impregnerade i läsarens kunskapsbas – något som inte alltid reflekteras över. Vid senare tillfällen kan denna kunskap synliggöra sig och bli ett medvetet inslag i lärandeprocesser för att vara behjälplig och skapa meningsfulla sammanhang. Om böcker inte introduceras för barn kan denna kunskap gå förlorad, precis som tidigare nämnda kunskapsmöjligheter, och göra att en medvetenhet kring språket blir bristfällig. Dock har dessa konsekvenser blivit uppmärksammade av samhället genom bland annat den ideella föreningen Läsrörelsen (Läsrörelsen, 2013) som startades 2000 för att främja läsningen hos barnen i Sverige. Genom kampanjer och sociala medier har det skapats reflektioner och diskussioner kring det samhällsproblem som involverar barns försämrade språkförståelse. Något som är av stor vikt då det är ett problem som måste diskuteras och försökas hitta lösningar på för att förbättra barns språkutveckling och förståelse för böcker och språket genom

skönlitteratur. Att påbörja läsningen och skapa möjligheter för barn att komma i kontinuerlig kontakt med böcker redan i tidig ålder är essentiellt för att arbeta för att främja barnens medvetenhet kring böcker och det svenska språket, därför är det ytterst viktigt att literacy- aktiviteter inte prioriteras bort i förskolan. Då språket är något av det viktigaste vi har är det essentiellt att bevara och styrka de färdigheter som krävs för att barn redan från tidig ålder ska få en inblick i det samhälle som de är en del av samt ge dem en förståelse för det breda perspektiv som språket innebär. Då språket är det som definierar kommunikationen, och till viss del det samhälle vi lever i, är det av stor vikt att barnen redan från tidig ålder får en bra grund och en god ingång till språket samt redskap för att bemästra det. Vid dessa tillfällen kan litteraturen vara ett hjälpmedel för att skapa reflektioner och diskussioner samt en bredare kunskap som vid senare tillfällen kan tillhandahållas och användas för att utveckla den språkliga medvetenheten.

36

Genom vår studie synliggörs val som pedagoger gör i den dagliga verksamheten för att inkludera, och i vissa fall exkludera, böcker. Vilka möjligheter böcker erhåller, och hur pedagoger utnyttjar denna resurs, är viktig forskning som relaterar till barns språkutveckling. Att vara medveten om för- och nackdelar i litteraturanvändandet är viktigt för utveckling och förändring, något som kan tydliggöra böckers kompetens i förskolans institutionella arena. Ett kontinuerligt arbete med böcker är att föredra då intresse och nyfikenhet sammankopplas med relevant information och lärande. Nya synsätt och infallsvinklar kan bidra till ett bredare och mer komplett

forskningsområde. Miljön, normkritiskt tänkande och läroplanen, samt frågeställningar kring dessa, är tre ytterst relevanta arbetsområden som har stora möjligheter att utvecklas och tillföra något till den fortsatta forskningen. Frågeställningar som ”Vilken påverkan har miljön på lässituationer?”, ”På vilka sätt underbygger litteratur ett normkritiskt tänkande?” samt ”Är

avsaknaden av läroplansmål en bidragande faktor till reducerandet av litteraturanvändningen?” är relevanta i relation till fortsatt forskning och en vidareutveckling av denna studie.

37

Referenser

Litteratur

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med

berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur & Kultur

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med

förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber

Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 2. uppl. Stockholm: Hallgren &

Fallgren

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola

38

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

förståelse. Göteborg: Daidalos

Lankshear, Colin & Knobel, Michele (2006). New literacies: everyday practices and classroom

learning. 2. ed. Maidenhead: Open University Press

Pramling Samuelsson, Ingrid, Klerfelt, Anna & Asplund Carlsson, Maj (1993). Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur

Simonsson, Maria (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. Linköping: Linköpings universitet

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010. 2. uppl. Stockholm

Svedner, Per Olov (1999). Svenskämnet & svenskundervisningen. 2. [dvs 1.] uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Thuresson, Hanna (2013). Att läsa bilder med kroppen: en studie om yngre förskolebarns

kommunicerande. Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2013

Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl. Stockholm: Liber

Elektroniska källor

Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson Camilla (2012, 23 februari). Dystert om läsning i

förskolan. Pedagogiska magasinet.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2012/02/23/dystert-l-sning-f-rskolan

Edwards, D., Ashmore, M. and Potter, J., (1995). Death and furniture: The rhetoric, politics and

theology of bottom line arguments against relativism, History of the Human Sciences, 8.

http://homepages.lboro.ac.uk/~ssde/death%20and%20furniture.pdf

Föreningen Läsrörelsen, c/o Sv. Barnboksinstitutet (2013). Stockholm http://www.lasrorelsen.nu/

39

http://litteraturbanken.se/#!presentationer/specialomraden/BarnlitteraturensUtvecklingISverige.ht ml

Nilsson, Jan (2010, 26 februari). Slumpen får inte styra. Pedagogiska magasinet.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/slumpen-far-inte-styra

Skolverket (2009) PISA-undersökning: Sverige tappar både i kunskaper och likvärdighet. http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/pisa/sverige-tappar-i-bade- kunskaper-och-likvardighet-1.96011

Säljö, Roger (2011). Kontext och mänskliga samspel, ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning och demokrati, vol 20, nr 3.

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tids kriften/2011/Nr%203/Kontext%20och%20m%C3%A4nskliga%20samspel%20-

%20Ett%20sociokulturellt%20perspektiv%20p%C3%A5%20l%C3%A4rande.pdf

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer:

40