Förskolans uppdrag

Under inledningen till denna studie kan ni läsa att Läroplan för förskolan (Lpfö, 2018) beskriver ett mål, där barnen bland annat ska få reflektera och ta ställningar kring olika livsfrågor. Samt- liga pedagoger nämner på olika sätt hur dessa frågor ofta är barninitierade. Vi tolkar det som att dessa frågor inte är något som ingår i förskolans planerade undervisning, utan något som förekommer spontant i förskolans vardag. Vår empiri utgår dock ifrån ett urval pedagoger, därav kan vi inte säga att den utgör någon generell kunskap om arbetet med livsfrågor på för- skolan. Vi tolkar dock vår studies empiri som att målet i Läroplan för förskolan (Lpfö, 2018) delvis uppnås. Men tillägger att det troligtvis främst är livsfrågor som kopplas till döden som behandlas, eftersom vår empiri så oavkortat präglas av det. Därför kan vi inte heller göra någon tolkning kring arbetet med andra livsfrågor. Vi har inte heller varit ute och observerat i verk- samheterna hur pedagogerna arbetar, utan utgår enbart ifrån deras perspektiv på detta arbete. Däremot kan vi se att Bergman och Hanson (2014) i sin studie tar upp vikten av att dessa frågor får plats i förskolan. De menar att det kan få fortsatta konsekvenser i barnets liv om inte dessa frågor bemöts på rätt sätt, utan kanske ersätts av barnets egna fantasi (Bergman & Hanson, 2014). Därav tolkar vi det som att dessa frågor bör förekomma kontinuerligt i arbetet med bar- nen i förskolan. Noddings (2002;2012;2013;2016) går så långt som till att det riskerar att för- störa ett barns självkänsla, om pedagogerna inte bemöter barns frågor utan låter dem förbli obesvarade.

6.2 Metoddiskussion

Eftersom vårt syfte med denna studie var att undersöka hur ett urval pedagoger arbetar med livsfrågor i förskolan, anser vi att den kvalitativa intervjumetoden vi valt, var lämplig. Att vi därefter utgick ifrån att använda oss av semistrukturerade intervjuer, ansåg vi var både lämpligt och gav oss ett positivt resultat. Detta medförde delvis att respondenterna fick möjlighet att tillägga svar och frågor, så att intervjun blev mer som ett öppet samtal. Vi tolkade detta som att respondenterna blev mer avslappnade, och gav oss då väldigt ärliga svar. Studien kan dock inte ses som någon generell kunskap eftersom vi endast utgick ifrån ett urval pedagoger, hade vi däremot haft mer tid kan vi se att det vore önskvärt att göra en form av kvantitativ undersökning, för att på detta sätt styrka våra slutsatser.

37

Urvalet av våra respondenter kan också ses ur en kritisk aspekt. Dels var det endast en respon- dent som var utbildad förskollärare, resterande var utbildade barnskötare. Varje intervju har tagit ungefär en och en halv timme, därför kan vi se att det hade varit till fördel för studiens resultat om vår tidsaspekt sett annorlunda ut. Vi hade då kunnat utföra ytterligare intervjuer med utbildade förskollärare, vilket eventuellt hade bidragit med ett annat resultat? Noddings (2002;2012;2013;2016) menar att det ligger i en kvinnas natur att vara omsorgsfull. Därav hade det även varit intressant för studiens resultat om vi hade kunnat intervjua några manliga peda- goger, för att kunna jämföra om deras svar möjligtvis var annorlunda?

Vårt oerfarna sätt att utföra intervjuerna på kan också kritiseras. Ingen av oss har formulerat, utfört eller transkriberat intervjuer förut. I efterhand kan vi själva se att där är både frågor och formuleringar som kunde gjorts på ett annat sätt. Vi kan även problematisera metodvalet att anteckna intervjusvaren för hand. Detta innebär att vi inte har tillgång till respondenternas ex- akta svar när vi analyserar materialet. Därför har vi ej heller kunnat återge exakta citat i vår analysdel. Detta är något som kan resultera i att vi missar ord som på något sätt är av vikt för studiens resultat. Vi gjorde dock detta val med tanke på fördelarna som vi tidigare hänvisade till i metoddelen. Där både Alvehus (2013) och Patel & Davidson (2019) i sin litteratur, berättar om att respondenterna ofta blir mer avslappnade och ger spontana svar under intervjun genom denna metod. Under vår metoddel berättade vi även om hur det upplevdes som ett obekvämt ämne av några tillfrågade respondenter. Detta är något vi även hade i åtanke när vi valde att anteckna svaren för hand, och därmed utesluta ljudinspelning under intervjuerna. Vi ville, med denna metod att respondenterna skulle känna sig helt avslappnade och ge öppna, ärliga och spontana svar. Dock tillägger vi, som vi ovan nämnde att detta val i viss mån kan påverka vår studies resultat.

6.3 Studiens yrkesrelevans

Vi anser att vår studie har en tydlig yrkesrelevans. Den har både en tydlig koppling till Läroplan för förskolan (Lpfö 2018), som vi påvisar i både vår inledning och i vår diskussionsdel. Under vår inledning tar vi även upp mål ifrån FN:s barnkonvention (UNICEF 2017) som visar varför denna studie är av relevans för förskolläraryrket.

Bristen på tidigare forskning, samt resultatet från den tidigare forskning som existerar ger också en tydlig bild av relevansen av vår studie.

38

Noddings (2002;2012;2013;2016) omsorgsetiska bemötande kring livsfrågor i förskolan har för oss blivit en självklarhet genom denna studie. Där vi kan se stora fördelar genom att arbeta med ett omsorgsetiskt perspektiv. Vi kan även se hur pedagoger med fördel kan använda sig av Noddings omsorgsetiska begrepp i samtal om livsfrågor med barn på förskolan. Utifrån vårt empiriska material och denna studie har vi även förstått att det är en fördel att använda sig av vår egen erfarenhet i samtalen om livsfrågor i förskolan. Vi kan se hur vi, som blivande förs- kollärare, men även redan yrkesverksamma pedagoger kan ta lärdom av denna studie.

6.4 Vidare forskning

Genom vår studie har vi fått en uppfattning om hur pedagoger arbetar med livsfrågor i försko- lan. Vår empiri gav dock mestadels svar kring ämnet döden, där vi kan finna det intressant om ytterligare studier hade utförts med en tydligare inriktning på livsfrågor som rör ämnet religion. Vi kan även se relevansen av detta, då vi lever i ett mångkulturellt samhälle med flera olika trosuppfattningar idag.

Något som också framkom av vår studie är hur livsfrågor och dess vidare arbete oftast var barninitierade frågor vid främst måltider och samlingar. Det hade varit intressant att utföra en studie kring vad det är som gör att dessa samtal oftast dyker upp under dessa stunder? Och varför är dessa samtal oftast barninitierade? Känner pedagogerna på förskolan något obehag av att själva ta upp dessa viktiga frågor?

39

7.Referenser

Alisic, Eva (2012). Teachers’perspectives on providing support to children after trauma: A qualitative study. School Psychology Quarterly, 27(1), pp.51-59.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 1.uppl. Stockholm: Liber.

Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1.uppl. Malmö: Liber.

Bergman, Ann-Sofie & Hanson, Elizabeth (2014). Barn som anhöriga när en förälder avli-

der: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn. Kalmar: Nationellt kompe-

tenscentrum anhöriga.

Brouskeli, Vasiliki (2014). Introducing Life Events in Preschool Education: Future Educators’ Attitudes and Perceptions. Journal of Education for Teaching: International Reserach and

Pedagogy, 40(4), pp. 431-433.

Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Eva (2001). Små barns etik. 1. Uppl. Stockholm: Liber.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig me-

40

Liberg, Caroline (2010). Samtalskulturer - samtal i utveckling. I: Bjar, Louise & Liberg, Ca- roline (red.). Barn utvecklar sitt språk. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Astrid & Arnold, Hans (1973). Allrakäraste Syster. Aarhuus: Rabén & Sjögren.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket.

Noddings, Nel (2002). Starting at home: caring and social policy. Berkeley, Calif.: University of California Press.

Noddings, Nel (2012). The Language of Care Etichs. Knowledge Quest, 40(5), pp. 52-56.

Noddings, Nel (2013). Caring: a relational approach to etichs & moral education. 2nd edit- ion. Berkeley, California: University of California Press.

Noddings, Nel (2016). Philosophy of education. Fourth edition. Boulder, CO: Westview Press.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 5. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Potts, Shirley (2013). Least Said, Soonest Mended? : Responses of Primary School Teachers to the Perceived Support Needs of Bereaved Children. Journal of Early Childhood Research, 11(2), pp. 95-107.

UNICEF (2017). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

41

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: https://www.gu.se/digitalAs- sets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2019-12-02).

Vetenskapsrådet [Ny, rev.utg.] (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Till- gänglig på internet: https://www.vr.se/down-

load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2019-12-02).

42

8. Bilaga-samtyckesblankett

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

2019-10-18

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi är Linda Segel och Therese Kolenko, vi går näst sista terminen på förskollärarprogrammet på Malmö Universitet. Vi kommer ta vår examen i juni 2020 och håller just nu på att arbeta med vårt ex- amensarbete. Vi har fått ett godkännande av Malmö Universitet att utföra vår studie som handlar om samtal på förskolan som handlar om livsfrågor.

Vi har valt att studera hur samtalen om livsfrågor ser ut, vilka samtalsämnen får lov att ta plats och vem som bestämmer vad man får lov att prata om? Vi är intresserade av att höra förskole pedago- gers syn är på just dessa samtal i förskolan. Det vi är särskilt intresserade av är de ämnena som för barn har en öppenhet och en förundran i sig, men som för vuxna kan ses som känsliga. Vi har tänkt oss att göra intervjuer med pedagoger i förskolan för att bäst få en inblick på deras syn. Vårt mål är att göra kvalitativa ingående intervjuer där pedagogerna får lov att ge oss som forskare sina efter- tänksamma svar.

Då alla förskolors- och pedagogers namn inte kommer att nämnas behövs inga personuppgifter tas. Det som kommer vara av vikt i intervjuerna är pedagogernas yrkesroll och ålder, inga namn, foton eller liknande kommer behövas samlas in. Vi kommer att skriva intervjusvaren för hand och kommer därför inte att använda ljudinspelning, videoinspelning eller liknande. Det är endast forskarna (Linda och Therese) som kommer ha tillgång till materialet, forskarnas handledare, examinator samt oppo- neringspersonerna från Malmö Universitet.

Allt insamlat material kommer att lagras på Malmö Universitets server under arbetet med examens- arbetet och alla samtyckesblanketterna kommer förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet. Då vi kommer att göra intervjuer med verkliga personer kommer vi att följa Vetenskapsrådets forsk- ningsetiska principer. Länk till Vetenskaprådet finns här: https://www.vr.se/analys-och-upp-

drag/etik/etik-i-forskningen.html

På förskollärarutbildningen vid Malmö Universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och ob- servationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepo- äng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensar- betet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets

43 Bra att veta för dig som deltar i vår forskning:

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje delta- gare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. - Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är

examinerad.

………

Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):

... Ansvarig handledare på Malmö Universitet:

... Kursansvarig på Malmö Universitet:

... Kontaktuppgifter Malmö Universitet:

www.mah.se 040-665 70 00

44

Information om Malmö Universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö Universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller

filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö Universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssitu-

ationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö Universi- tets förskollärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbild-

ningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö Universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö Universitet kommer spara dina personuppgifter

så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö Universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att ar- kivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö Universitet för att 1) få

information om vilka uppgifter Malmö Universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i data- skyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgif- ter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö Universi- tet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö Universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö Universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö Universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stock- holm.

45

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö Universitets behandling av personuppgifter.

Namn: ………

Namnförtydligande: ………