Förskollärarens kompetens i arbetet med estetiska uttrycksformer

arbetet med estetiska uttrycksformer.

Anna, Alice och Agneta uttrycker alla tre att de i sitt arbete vill sammanföra olika estetiska uttrycksformer. Anna beskriver på följande sätt: ”Jag tänker på auditivt, kinestetiskt och visuellt material och uttryckssätt. Jag tänker framförallt att det är en kombination av allt det. Att man kan föra samman dem med varandra.” Även Britta beskriver ett multimodalt arbetssätt i förgående avsnitt där hon beskriver projektarbetet med tornet.

Alice berättar att hon i arbetet med estetiska uttrycksformer är noga med att berätta för barnen vad det är de övar på i den specifika aktiviteten.

Anna jämför sig själv med andra förskollärare och beskriver då att hon har svårt att se att hon i sin verksamhet gör något som skiljer sig från hur förskollärare som inte har KME som huvudämne gör.

31

Agneta och Boel uttrycker båda att det är viktigt att som pedagog få vara inriktad på det man har kompetens inom och det man tycker är roligt. ”Det är där jag känner mig kompetent som jag kanske kan inspirera mest” säger Agneta. Både Agneta och Bea uttrycker att pedagogen har ett ansvar att erbjuda olika estetiska uttrycksformer till barnen.

Britta tar upp aspekten om att vara inspiratör och handledare i arbetet med estetiska uttrycksformer. Hon nämner vidare att det är en svår avvägning hur mycket man som pedagog ska gå in och inspirera.

4.2 Motivering av arbetet med estetiska uttrycksformer

Våra teman inom detta avsnitt rör informanternas olika sätt att motivera arbetet med estetiska uttrycksformer. Resultatet presenteras utifrån de två teman som synliggjorts under vår bearbetning av materialet. Det första temat är estetiska uttrycksformer som ett sätt att uttrycka sig på. Därefter följer det andra temat, estetiska uttrycksformer för att stärka individen.

4.2.1 Estetiska uttrycksformer som ett sätt att uttrycka sig på

När Anna berättar om varför hon anser att man ska jobba med estetiska uttrycksformer i förskolan är hennes första argument att det handlar om att ge barnen möjlighet att uttrycka sig på flera sätt. Hon menar också att de estetiska uttrycken är bra om man inte har det verbala språket eftersom man då ändå kan uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer. Anna beskriver: ”Du kan alltid på något sätt delta. Du kanske inte vet vad alla säger men du kan fortfarande uttrycka dina känslor.” Estetiska uttrycksformer som ett komplement till verbalspråket tas även upp av Agneta och Bea.

Agneta menar att en aspekt av arbetet med de estetiska uttrycksformerna är att det finns många olika sätt att berätta något med hjälp av kroppen. Hon menar att olika sätt behövs eftersom vi alla är olika och uttrycker oss på olika sätt. Agneta har som syfte i sin verksamhet att hjälpa barnen hitta sitt eller sina sätt att uttrycka sig på så att de får känna sig trygga och bekväma med dessa uttrycksformer. En liknande syn beskrivs av Bea som vill introducera de olika uttrycksformerna till barnen för att de därifrån ska kunna hitta det sätt som passar just dem. Att uttrycka sig är inget som endast handlar om verbalspråket och där har de estetiska uttrycksformerna en viktig roll enligt Bea. Genom

32

att arbeta med de estetiska uttrycksformerna får barnen använda hela kroppen för att uttrycka sig.

4.2.2 Estetiska uttrycksformer för att stärka individen

Alice använder sig mycket av dans och pedagogiskt drama i sin verksamhet. När Alice berättar om vad hon anser att syftet är i arbetet med de estetiska uttrycksformerna så står utvecklandet av självförtroendet i fokus. Som exempel tar hon upp arbetet med pedagogiskt drama där hon beskriver att hon arbetar med att stärka barnens självförtroende och övar på samarbete. Detta menar hon är viktigt för att barnen ska våga synas och ta plats som den man är.

Agneta anser att barnen, genom att erbjudas många olika sätt att uttrycka sig på, lär sig om sig själva: ”Hur man fungerar, hur man tänker, vad man har för intressen.” Hon förklarar: ”Jag lär känna mig själv för att när jag får prova på olika saker så tillåts jag att ta till mig saker på det sätt som gör att jag kan tillgodogöra mig saker.”

Boel arbetar med flanosagor och sagopåsar. Boel berättar att hennes mål med arbetet är att barnen får utveckla sin fantasi, att de vågar uttrycka sig och prata inför andra. Hon menar att det är viktigt eftersom Boel anser att man i samhället idag måste ta plats och synas. Hon ger ett exempel på hur en pojke utvecklats i just detta att våga uttrycka sig med hjälp av flanosagor. ”Första gången bara viskade han och sedan tredje gången han gjorde det (med hög och tydlig röst): Här har vi Alfons Åberg och han ska gå och lägga sig. Man ser på honom att han njöt av att få berätta för mig.”

När Bea beskriver hur de arbetat med innehållet i en saga kommer ytterligare ett syfte till att använda estetiska uttrycksformer fram, att lära barnen empati genom att de får leva sig in i de olika rollfigurerna. Att utveckla empati genom drama är något som även Britta ger uttryck för.

Brittas främsta skäl för att jobba med estetiska uttrycksformer är att vi mår bra av det: ”Får man uttrycka sina känslor genom att bland annat måla någonting så mår man bättre. Istället för att man har det inom sig.” Även Anna motiverar sitt arbete med estetiska uttrycksformer utifrån att de får oss att må bra. Ett annat skäl, enligt Britta, är att kreativitet och fantasi utvecklas hos barnen genom arbetet med estetiska uttrycksformer. Vidare menar Britta att kreativitet och fantasi är något barnen sedan behöver för att lära sig andra saker. Viktigt är också att barnen får skapa på sitt sätt och

33

att hjälpa barnen se att det finns många olika sätt att exempelvis måla en häst på. Så att de inte känner att något sätt är fel.

Boel lyfte fram verbalspråkutveckling som främsta skäl för att arbeta med estetiska uttrycksformer. Detta menar hon att man kan jobba med i de estetiska uttrycksformerna genom att benämna det material man använder exempelvis vilken sorts penslar. I hennes sagoberättande aktiviteter ger hon exempel på hur de visuella intrycken av figurerna i sagan om Bockarna Bruse kan göra att begreppen stor liten och mellan förstås.

34