Förskollärares sätt att arbeta med språkstimulerande

Ladberg (2003) belyser vikten av att förskollärare lägger upp arbetet för att det ska få en hög kvalité på undervisningen. I intervjuerna hade förskollärarna gemensamma svar angående språkutvecklande aktiviteter samt att leken har en stor roll i barnens språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfte även att de arbetar med sångpåsar, rytm och rörelse,

munmotoriska övningar samt bildstöd med teckenspråk. Detta belyser även Ladberg (2003) som menar att rim, ramsor, sång, musik och olika lekar är av stor vikt att använda i förskolans vardag som ett sätt att stötta flerspråkiga barns språkutveckling. Björk- Willén (2016) lägger stor vikt vid i lekens process där barnen utvecklar sitt majoritetsspråk. Barn som får leka i grupper med varandra som talar samma språk samt får möjlighet att kodväxla språket för att bli mer inkluderade i leken. Detta var något som också förskollärarna i min studie har belyst nämligen att kodväxling blir ett verktyg för att kunna samspela med varandra. Förskollärarna nämnde det är en utvecklande upplevelse när barnen kodväxlar mellan varandra för att bli hörda och sedda. Ladberg (2003) menar att förskollärare ska vara förebilder för flerspråkiga barn och visa intresse, samt att det inte ska kännas som en börda i verksamheten. Forskaren menar att flerspråkiga barn kan lära andra enspråkiga barn hur lärorikt och meningsfullt det är med att vara flerspråkig. Med detta menar Sheridan (2009) exempelvis när ett flerspråkigt barn använder sitt språk genom att kodväxla för att komma till tals och bli förstådd. Detta var något som också förskollärarna i min studie uttryckte sig om.

Pedagogerna beskrev olika språkstimulerande aktiviteter som de inkluderade i sin

undervisning i relation till den flerspråkiga kontexten såsom sånger och dans på olika språk samt hälsningsfraser. Bozarslan (2001) belyser att förskolan har stor betydelse när det handlar om att flerspråkiga barn ska kunna utveckla en positiv dubbel kulturell identitet. För

flerspråkiga barn är det därför meningsfullt att få goda relationer och bra bemötande genom ett medvetet sätt hos pedagogerna. Även Kultti (2012) menar att förhållningssättet är

väsentligt för barns utveckling och lärande av ett nytt språk. Detta kan relateras till det som pedagogerna i min studie gav exempel på när de beskriver samlingen där flerspråkiga barn får benämna vad exempelvis olika frukter heter på deras modersmål samt hur de tackar på sitt modersmål.

6.1.1 Samling

Som tidigare nämnts anser Skans (2011) och Ladberg (2003) att samling i mindre grupper ger barnen mer utrymme att komma till tals. Barnet utmanas i sitt kognitiva tänkande genom att använda sina erfarenheter för att uttrycka sig. Att få gott om tid till att komma till tals resulterar i att barnen får bättre självkänsla och självförtroende. Aktivitet som är

språkberikande kan vara en samling kring en rund matta med sångkort där barnen deltar tillsammans. I Intervjuerna beskrev förskollärarna sångsamling som en gemensamt aktivitet som betyder interaktion och kommunikation mellan barnen. Kulttis (2012) studie visar att barnen deltar i sången genom att pedagogen pekar på sin kropp eller ett föremål och använder teckenspråk exempelvis sången lilla snigel där barnen en ökad förståelse för sången. Kultti (2012) menar att när pedagogen sjunger tillsammans med barnen och när de väljer ett

sångkort sker ett återupprepande i fysisk och verbal handling som stödjer barnens delaktighet samt förståelse. Förskollärarna i min studie beskriver att de använder TAKK som en metod och detta har visat på goda framsteg gällande barns språkutveckling. När förskollärarna använder teckenspråk upprepas ordet flera gånger med gester blickar som inger mer

förståelse. Även Skans (2010) belyser i sin studie att samlingar har en stor betydelse för att skapa en social gemenskap och en delaktighet för alla barn. Samlingar innehåller en markant del av upprepningar och igenkännande som genomsyrar hela verksamheten samt bygger på en förståelse och utvecklar nya begrepp. Luukkainen (2007) lyfter vidare att när pedagogen läser sagan med bildstöd leder det till en bättre förståelse om sagans budskap samt till en bättre dialog kring sagan.

6.1.2 Måltidssituationer

Måltidspedagogik ger barn samt pedagogerna en möjlighet till att kommunicera med varandra. Förskollärarna i min studie nämnde att matsituationen ger barnen ett bra sätt att

kunna äta tillsammans och samtala kring konkreta föremål exempelvis prata om vilken mat och dricka som finns på bordet, samt öka barnens möjligheter att skapa en dialog och förståelse. Skans (2010) menar måltiden är den del av dagen som inger en språkutvecklande stund genom exempelvis en dialog kring olika maträtter. Skans (2010) menar

kommunikationen som barnet och pedagogen har mellan varandra visar en klarhet av olika maträtter och skillnader där pedagogen pekar, visar samt förklarar vad som finns på bordet. Denna vardagliga måltidsrutin på förskolan ökar deras ordförråd. Kultti (2014) menar även att barn lär sig benämna vad de ser framför sig på bordet. När pedagogen ställer frågor och utmanar barnen vid matbordet, om vilken maträtt som finns stöds barnet i sitt berättande med att peka. Genom att använda sig av nya ord vad som finns på bordet fungerar som en form av stöttning Sheridan (2009) nämner i sin forskning att flerspråkiga barn kodväxlar med språket när de inte kan det på svenska. Barnen pratar sitt modersmål och pekar på maträtten då lär barnen sig två språk samtidigt genom att pedagogen upprepar exempelvis på svenska. Cummins (1996) menar att i just dessa situationer där barnet pekar istället för att verbalisera är det väsentligt att förskollärare utmanar barnet genom att använda sitt kognitiva tänkande. Tidigare studier visar att måltiden har stor betydelse för en pedagogisk och språkutvecklande mötesplats för barnen. Måltidssituationen möjliggör fördjupade och genom dessa får barnen möjlighet att utveckla sitt talspråk. Måltiderna ses som ett bra tillfälle för flerspråkiga barn att utveckla ett nytt språk (Kultti, 2012). Pedagogerna skapar och underlättar för flerspråkiga barn att ges inflytande och delaktighet vid måltiden.