I resultatet synliggjordes det att respondenterna var utspridda över olika delar i Sverige, vilket gjorde det intressant att veta i vilken landsdel det fanns flest förskollärare med utomhusutbildning och fritidsintresse kopplat till utomhusvistelse i förskolan. Genom att synliggöra detta gick det att fastställa om utomhusmiljön användes mer eller mindre i syfte för barns utveckling och lärande.
Resultatet visar att, av sammanlagt 114 respondenter, befann sig 62 stycken i Götaland. Det var 35 av respondenterna som hade någon form av fritidsintresse/utbildning kopplat till utomhusvistelse som visas i figur 6. Det inkluderar sju respondenter som hade både intresse och utbildning och 23 stycken som enbart hade fritidsintresse samt fem av respondenterna hade endast utomhusutbildning.
25
Figur 6. Översikt på antal förskollärare med utbildning inom utomhuspedagogik och/eller fritidsintressen.
Av de sammanlagt 39 respondenter som kom från Svealand hade tio förskollärare utomhusutbildning. I figur 6 visas att av dessa tio förskollärare hade fyra stycken enbart utomhusutbildning och sex förskollärare hade både utbildning och fritidsintresse. Däremot hade 14 förskollärare någon sorts fritidsintresse med fokus på utomhus. Sammanlagt elva förskollärare kom från Norrland som hade svarat på enkäten och av dessa hade nio förskollärare fritidsintresse samt två förskollärare innefattade både utomhusutbildning och fritidsintresse. De två respondenter som inte angav var de befann sig hade ingen av dem utomhusutbildning, men båda hade fritidsintresse med fokus på utomhusvistelse. Slutsats kunde dras att det fanns en stor grupp förskollärare som hade fritidsintresse där de spenderade tid utomhus, men väldigt liten del som hade utbildning. Detta gällde för samtliga regioner i Götaland, Svealand och Norrland samt Annat.
För att få en uppfattning hur många dagar per vecka det genomfördes planerade aktiviteter utomhus och om förskollärare var mer engagerade utomhus beroende på om de hade utomhusutbildning/ intresse, gjordes en begränsning där bara de respondenter som hade utomhusutbildning eller/och fritidsintresse valdes ut. Enligt majoriteten av de respondenter som hade utomhusutbildning/intresse (35 st.) i Götaland genomfördes planerade aktiviteter två dagar i veckan som visas mer specifikt i figur 7.
26
Figur 7. Översikt på hur många dagar planerade aktiviteter sker utomhus med koppling till utbildning och intressen.
Av de förskollärare som hade utomhusutbildning och/ eller fritidsintresse (24 st.) i Svealand svarade 11 stycken att det genomfördes planerade aktiviteter utomhus fem dagar i veckan. Det synliggörs i figur 7 att av nio respondenter som hade utomhusutbildning/intresse i Norrland, bestod av en majoritet på fem stycken, som angav att det genomfördes planerade aktiviteter utomhus en gång i veckan. De två respondenter som inte angav var de befann sig, genomförde planerade aktiviteter en till två dagar i veckan.
Av sammanlagt 62 respondenter i Götaland som både hade och inte hade någon utbildning/intresse var det högsta antalet (8 st.) som svarat att det inte förekom planerade aktiviteter utomhus. I Svealand var det två av totalt 39 respondenter som angav noll dagar. Detta undersöktes närmare för att kunna hitta en förklaring. Bland de åtta respondenterna i Götaland kunde man se likheter att alla arbetade på kommunala förskolor. Hälften hade noll till fem års arbetslivserfarenhet och hälften hade arbetat i sex till tio år. Mer än hälften arbetade på förskolor utan inriktning. Eftersom respondenterna befann sig i städer som var av olika storlek kunde inte likheter hittas utifrån platsen. Var och en av respondenterna arbetade på olika åldersindelade förskoleavdelningar. En respondent (av de åtta st.) från Götaland som hade både utomhusutbildning och intresse samt en respondent från Sveland (av de två st.) som hade enbart fritidsintresse hade svarat att planerade aktiviteter sker noll dagar i
27
veckan. En av respondenterna hade svarat med kommentar på frågan där det efterfrågade plats för planerade aktiviteter;
“
Vi har inga planerade aktiviteter, det är stora barngrupper och barnen leker på gården” vilket kan vara en av möjliga förklaringar. Även de två respondenter från Svealand som angav att planerade aktiviteter sker noll dagar i veckan undersöktes närmare och gemensamt för respondenterna var att de arbetade på kommunala förskolor utan pedagogisk inriktning och hade noll till fem års erfarenhet. Inga andra likheter hittades därmed kunde ingen slutsats dras.För att kunna få bättre förståelse för hur respondenter som har utbildning/intresse upplevde utomhusvistelse i allmänhet undersöktes det närmare och antalet förskollärare med utbildning och fritidsintresse räknades ut. I figur 8 visas hur förskollärare med utomhusutbildning och /eller intresse upplever utomhusvistelse.
Figur 8. Översikt på förskollärares upplevelser av utomhusvistelse.
Detta visade att 28 av 35 respondenter med utbildning/ fritidsintresse i Götaland upplevde det mycket positivt (nr 5), fem stycken upplevde det ganska positivt (nr 4) och två hade neutral inställning (nr 3). I figur 8. kan man se att i Svealand upplevde 20 respondenter av sammanlagt 24 stycken utomhusvistelse mycket positivt, och de som upplever det ganska positivt (nr 4) och som hade en neutral inställning (nr 3) hade lika antal. Av de få antal (9 st.) med utbildning/intresse som svarade från Norrland ansåg fem respondenter att utomhusvistelse var mycket positivt (nr 5), tre respondenter upplevde det ganska positivt (nr 4) och en hade neutral inställning (nr 3). Slutsatsen
28
kunde dras att även om förskollärare har utbildning/ fritidsintresse innebär det inte att alla upplever utomhusvistelse i förskolan som positivt.
När jämförelser gjordes mellan landsdelar kunde man se att de flesta förskollärare med utomhuspedagogisk utbildning och/eller fritidsintresse befann sig i Götaland, men det är även högsta antalet respondenter som svarade på enkäten.
29
Analys
Under denna rubrik kommer resultatet att analyseras, vilket innebär tolkning och jämförelser tillsammans med teori samt tidigare forskning kopplat till resultatet och synliggörande av mönster utifrån sammanställningen. Analysen delas upp utifrån de rubriker som framgår i resultatdelen.
Pedagogiska inriktningar och betydelse av utomhusmiljö
Utifrån respondenternas svar visade det sig att de flesta som svarade på denna fråga inte utgick från någon speciell pedagogisk inriktning, medan en del svarade att de hade pedagogisk inriktning med fokus på utomhusmiljö. Därefter kunde en liten del med en pedagogisk inriktning som inte angav om det innehöll utomhusmiljö eller inte. Detta var relevant för att skapa en uppfattning om en pedagogisk inriktning kunde vara betydande för förskollärares uppfattningar och synsätt på användning av utomhusmiljön i planerade aktiviteter.
Utomhusmiljö i förskoleverksamhet
För att synliggöra förskollärares syn på vikten av utomhusmiljön i förskolan analyserades frågan om hur viktig utomhusmiljön var. Detta visar att utifrån pedagogisk inriktning och ingen pedagogisk inriktning att fler i kategorin med pedagogisk inriktning ansåg utomhusmiljön som mycket viktig jämfört med de som ingick i kategorin för ingen speciell inriktning. Dock går det att synliggöra att oavsett inriktning så ansåg majoriteten att utomhusmiljön var viktig i förskolan. Detta kan ses som att en medvetenhet fanns bland flera av deltagarna om utomhusmiljöns betydelse.
Utifrån respondenternas svar om utomhusvistelsens betydelse för barn där de beskrev att då barn fick tillbringa tid utomhus ökade deras fysiska hälsa. Detta sätt att resonera faller inom ramen för den konstruktionistiska teorin där det benämns att människan är aktiv i sin egen lärprocess och skapar meningsfulla sammanhang (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014). För barn bidrar då utomhusmiljön på ett meningsfullt sätt genom att de får möjlighet att utforska, upptäcka samt uppleva olika sammanhang fysiskt och begreppsligt med sina kroppar och sinnena. En kunskapsöversikt visar att genom att öka antalet timmar utomhus bidrar till positiva effekter på hälsa (Faskunger et al., 2018).
30
En del respondenter förklarade att när barn tillbringar tid utomhus innebär det ofta att barn får leka på egen hand mer självständigt och att personal ofta kan ses som icke närvarande för att endast övervaka barnen, där gården ses som en rastplats. Det bekräftar även en studie som visar att förskollärare intar en passiv roll utomhus och utomhusvistelse består mest av barns övervakning och vägledning (Fathi, Ihmeideh, Ibrahim & Qaryouti, 2016). Detta kan tolkas utifrån konstruktionismen genom att låta barnen på egen hand leka, utforska och uppleva genom sin nyfikenhet, får de möjlighet att utvecklas genom sitt eget handlande istället för att någon annan finns till för att lära dem (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014).
Några respondenter ansåg att planerade och spontana aktiviteter var viktiga för barns utveckling och lärande. De beskrev det så som att flera vistas utomhus dagligen och att man då kunde använda sig av samma material som inomhus genom att ta med sig materialet ut. En välplanerad utomhusmiljö bidrar till varierande sätt för barn att leka och lära, detta kan ske genom organiserade stationer utomhus, vad dessa stationer består av framkommer inte men är ett sätt att skapa struktur över utomhusmiljön som kan ge en bättre förutsättning för barn att leka. I koppling till Dahlberg et al. (2014) och Elfström et al. (2014) som menar att den konstruktionistiska teorin belyser att barn behöver konkreta ting och handlingar för att lättare kunna förstå sin omvärld, vilket kan synliggöras med ovanstående kommentarer från respondenter där de menar att med organiserade stationer bidrar till en mer tillgänglig och konkret lärmiljö för barnen där de lättare kan få förståelse för de sammanhang de befinner sig i. Det nämndes även att barn blev indelade i grupper där några vistades utomhus och andra inomhus, detta för att få verksamheten att fungera bättre, en analys av detta kan då dras utifrån det Elfström et al. beskriver att undervisningen för barn behöver ske på en lagom nivå anpassad efter varje barns behov av utveckling och lärande, vilket då kan tolkas som att barn delas in i grupper utifrån olika mål för lärande, utifrån barns enskilda behov, där de planerade aktiviteterna kan ske både inomhus och utomhus för att skapa ett varierande sammanhang. Warden (2019) menar i sin studie att ett bra verktyg för förskollärare är att använda sig av multimodala verktyg som kan ge stöd de när de utformar undervisningstillfällen.
En del av respondenternas svar synliggjorde deras uppfattningar av vilken betydelse olika miljöer har för barns utveckling och lärande, där de ansåg att både inomhus och
31
utomhus är viktiga, vilket visar att en varierande miljö är av betydelse. Några visar dock oro över barns stillasittande inomhus och anser att utomhusmiljön är en bra extra pedagog. Enligt Elfström et al. som beskriver att barn är aktiva skapare av sina egna meningsfulla sammanhang genom fysisk aktivitet och rörelse är det då bra att förskollärare ger barn möjlighet för att utforska och uppleva (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014). Detta kan då ses genom att några lyfter närhet till skogen som betydelsefull då denna utomhusmiljö kan bidra till en meningsfull utveckling och lärprocess för barn då de får möjlighet till fysisk aktivitet samt rörelseglädje.
Undervisning i utomhusmiljön
Förskollärares uppfattningar på hur viktigt det är med utomhusvistelse för barns utveckling ansåg majoriteten av respondenterna oavsett pedagogisk inriktning eller inte att det var mycket viktigt med utomhusvistelse för barns utveckling. Detta styrks utifrån den konstruktionistiska teorin om barns sätt att utvecklas genom att vara fysiskt engagerad i sitt utforskande (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014), där de genom användning av hela sin kropp får erfara och uppleva med alla sinnen, bidrar till en mer meningsfull utveckling och lärprocess för barnen. Utöver detta synliggjordes antal dagar per vecka som de genomförde planerade aktiviteter utomhus tillsammans med barn. Det visade sig genom en variation av svar där de med pedagogisk inriktning hade en majoritet på fem dagar i veckan utomhus med koppling till planerade aktiviteter. Däremot fanns det tre stycken som inte genomförde planerade aktiviteter någon dag alls per veckan. Medan en majoritet av de respondenter tillhörande “ingen speciell pedagogisk inriktning” vistades utomhus för planerade aktiviteter tre dagar i veckan var det åtta stycken som gjorde det under inga dagar alls dagar i veckan. En analys av varför deltagarna angav noll dagar i veckan för planerade aktiviteter uppmärksammades och en tolkning av detta i koppling till teorin kan göras i och med att barn ska få på egen hand styra sin egen väg till utveckling och lärande (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014).
I samband med detta synliggjordes vilka fokusområden de planerade aktiviteterna hade utomhus, som visar att oavsett inriktning eller inte visades, bland annat, naturvetenskap, språk, matematik och rörelse som de mest använda fokusområdena utifrån läroplanens strävansmål. De fokusområden som sker sällan eller aldrig är drama, musik, teknik samt
32
digitalisering. Resultatet visar också i vilken typ av utomhusmiljö dessa planerade aktiviteter genomfördes, bland de mest använda områdena var skogen och förskolans utegård. Enligt Fagerli et al. (2001) är uppbyggnad av utomhusmiljön viktig, där de bland annat, nämner förskolegårdens betydelse och utformning. Författarna menar att det kan vara en orsak till var man bor vilka tillgångar som finns, till exempel, avståndet till naturområden såsom skog, lekparker och så vidare kan vara av betydelse för hur ofta barn får möjlighet att visats i vissa områden. Därav skulle användandet av planerade aktiviteter kunna påverkas på olika sätt (Fagerli et al., 2001).
Förskollärares utomhusutbildning och fritidsintresse
Förskollärares utbildningar och fritidsintresse synliggjordes och jämfördes utifrån var i landet respondenterna kom ifrån. Tanken var att jämförelsen skulle synliggöra om varifrån i landet de kommer hade någon betydelse för deras uppfattning om användningen av utomhusmiljön i syfte för barns undervisning. Resultatet visade att det var en minoritet av alla respondenter som hade utomhusutbildning däremot en majoritet hade fritidsintresse kopplat till utomhusvistelse. Antaganden gjordes att de som har utbildning eller fritidsintresse skulle vara mer engagerade i planerade utomhusaktiviteter, men det visade sig att det inte var någon större skillnad. I resultatet framkom en variation oavsett om förskolan hade någon inriktning eller inte. Dock visades ett större omfång av fritidsintressen än utbildningar, vilket betyder att trots utomhusutbildning eller inte fanns fler med fritidsintressen som troligtvis påverkar deras uppfattningar på planerade aktiviteter utomhus. I och med förskollärares utbildningar och fritidsintressen skapas en medvetenhet om vilka förutsättningar utomhusmiljön kan bidra med för barns utveckling och lärande (Szczepanski, 2019).
Diskussion
Denna del av arbetet delas in i följande delar; Resultatdiskussion där resultatet tolkas och reflekteras utifrån den litteraturgenomgång som finns samt utifrån den teoretiska utgångspunkten. Därefter följer en metoddiskussion med reflektion angående vår valda metod. I slutet förs en diskussion om framtida forskning samt presenteras en slutsats där det huvudsakliga resultatet lyfts fram.
34
Resultatdiskussion
I denna del kommer resultatet att diskuteras utifrån studiens frågeställningar för att på ett tydligt sätt redogöra samt synliggöra resultatet.
Förskollärares uppfattningar angående utomhusmiljön i förskolan
Med ett resultat och en analys utifrån pedagogiska inriktningar samt varifrån i landet man kommer, synliggjordes en variation av vilka uppfattningar förskollärare besatt. Det framkom att många ansåg att det var viktigt för barn att ha tillgång till utomhusmiljön då den enligt deltagarna har en positiv effekt. Enligt Skolverket (2018) ska miljön på förskolan vara varierande med syfte för att skapa ett allsidigt lärande, vilket ska ske både inomhus och utomhus. Alltså påverkas barnens vistelse utomhus av förskollärares förhållningssätt gentemot utomhusmiljön, beroende på vilket förhållningssätt som är aktuellt påverkar det bidraget till lärande. Finns en positiv uppfattning finns det även möjlighet till att en aktiv lärprocess skapas genom fysisk aktivitet och samspel med andra utomhus (Szczepanski, 2019). I leken använder barn sin kropp på olika sätt, vilket kan betyda att leken bidrar med varierande rörelsemönster som stödjer barnen till att hantera sin kropp i olika sammanhang. Leken kan också bidra med meningsfullhet åt barns erfarenheter som kan ske enskilt eller tillsammans med andra (Knutsdotter Olofsson, 2009; Pramling Samuelsson et al., 2014). Szczepanski (2019) menar att utomhusmiljön bidrar till en större variation av lärmiljöer än vad som finns inomhus, vilket skulle kunna öka barns lärprocess. Undersökningen visade att det fanns delade meningar utifrån deltagarnas uppfattningar om utomhusvistelsen där de beskrev i resultatet att en del såg utomhusvistelsen som en möjlighet för att låta barn leka på egen hand, vilket bidrog till att det inte genomfördes planerade aktiviteter så ofta tillsammans med barn. Fathi et al. (2016) beskriver i sin studie att pedagogers uppfattning är att under utomhusvistelse sker mest övervakning av barn samt att lärarna var mindre aktiva i den pågående leken. Detta kan ses från två håll, å ena sidan utifrån den konstruktivistiska teorin som belyser barns självständighet i sin lärprocess där en tolkning av att förskollärare använder utomhusmiljön som en plats där barn får leka självständigt bidrar detta till en möjlighet för dem att lära sig på egen hand att hantera sina olika rörelsemönster (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014), å andra sidan genom att lärare ska vara medvetna och aktivt deltagande i barns utveckling och lärande för att barn ska klara av att uppnå sin närmaste utvecklingszon (Smidt, 2010).
35
Den uppfattning förskollärare har tros då kunna påverka barns möjligheter till möten med utomhusmiljön. Utifrån resonemanget skapas en förståelse att barn genom sina egna upplevelser och tillsammans med andra får möjlighet att utvecklas. Därav påverkas barn av förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön på olika sätt, i och med att förskollärare övervakar barn utomhus får de då möjlighet att på egen hand leka och upptäcka men där de även skulle behöva någon att upptäcka med för att kunna utvecklas på ett mer djupare sätt (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014; Smidt, 2010).
Planerade aktiviteter utomhus
Undervisning innebär en medvetenhet om sammanhangets mål, innehåll samt tillvägagångssätt. Detta betyder att undervisningen ska ha som utgångspunkt utifrån varför den sker, vad som genomförs samt hur det ska gå tillväga (Kansanen et al., 2017). Utomhusmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande anses vara stor då den bidrar med rörelsefrihet, ökad fysisk och psykisk hälsa, ger en positiv effekt av den kognitiva förmågan dessutom kan den ge ökad självkänsla och självförtroende. Även barns motoriska utveckling påverkas positivt (Szczepanski, 2019; Fagerli et al., 2001; Faskunger et al., 2018; Wishart & Rouse, 2019). Studien visade att planerade aktiviteter genomfördes generellt cirka, 3–5 dagar varje vecka och då utgick man ifrån förskolans strävansmål där bland annat, matematik, naturvetenskap, språk och rörelse var bland det vanligaste syftet med aktiviteterna. En betydande del av att dessa planerade aktiviteter ska kunna förekomma kan bero på utomhusmiljöns utformning som beskrivs av Boldemann och Pagels (2019) att det behövs en tilltalande, rolig och attraktiv miljö som stimulerar barns utveckling och lärande. Szczepanski (2019) stärker detta resonemang genom att förklara didaktikens fem frågeställningar, där bland annat frågan om var de planerade aktiviteterna genomförs. Detta innebär en medvetenhet om vilka lärmiljöer som finns till hands och är lämpliga för de planerade aktiviteterna. Tillsammans med medvetna förskollärare kan då detta utformas till en användbar del i syfte för undervisningen.
Resultatet visade även att det fanns några som angav att de inte genomförde någon form av planerad aktivitet för barn utomhus. Detta kan styrkas av Fathi et al. (2016) som beskriver att många intar ett övervakande förhållningssätt vid utomhusvistelse då detta ansågs som mest behövligt, vilket kan grunda sig i en omedvetenhet (Jonsson et al., 2017), ointresse för utomhusvistelse eller kanske genom ett förhållningssätt som utgår
36
ifrån principen att barn får möjlighet till eget lärande genom den fria leken utomhus (Dahlberg et al., 2014; Elfström et al., 2014) eller en annan möjlig anledning kan vara att man ansåg att inomhusmiljön är den främsta lärmiljön. En ytterligare anledning som någon av deltagarna yttrade sig om var att det inte fanns någon tid för planering, vilket kunde påverka hur de använde sig av utomhusmiljön, därav medförde detta möjligtvis att de intog ett övervakande förhållningssätt. Ännu en anledning kunde vara att det inte fanns tillgång till någon utformad förskolegård eller långt avstånd till närmaste naturområde, vilket skulle kunna påverka användandet av planerade aktiviteter utomhus (Fagerli et al., 2001). Detta resonemang gör då att vi återkommer till vikten av en medvetenhet av didaktikens frågeställningar huruvida undervisning kan tillämpas och hanteras utomhus samt vikten av tillgången till utomhusmiljöer, vilket kan påverka hur