Förskollärarnas framtidsblickar för fri lek

Framtidsblickarna kring barns lek skiljer sig något hos respondenterna. Malin tror att ”barnen kommer att få leka in kunskaper mer” Pia tror att ”det blir mindre fri lek och fler styrda aktiviteter”. Erika säger att:

Jag önskar att barnen fick färre avbrott i leken och att det kunde vara mer spontanitet på förskolan genom att det fanns fler förskollärare per barn. Det är upp till förskollärarna själva, hur flexibla de vill och kan vara och att det är förskollärarnas förhållningsätt och barnsyn som till vissa delar styr verksamheten. (Erika 2014-05- 10)

I verksamhetsplanerna på de flerspråkiga förskolorna lyftes leken fram under utveckling och lärande, barns inflytande och arbetes och förhållningssätt. Till skillnad från de Montessori och Reggio Emilia inspirerade förskolorna där leken lyfts fram i sammanband med miljön. Jag tolkar detta som vilken betydelse leken har eller vilken plats den får ta skiljer sig från förskola till förskola och pedagog till pedagog.

Kennedy (1999:123) berättar om sitt besök på en Reggio Emilia förskola och hur det fick henne att ställa sig frågor som varför deras miljö såg ut på detta sätt Och vad säger den om deras syn på barnen och deras verksamhet, hon menade att detta ledde till att förskollärarna på hennes förskola för första gången diskuterade vad de ville med sin verksamhet tillsammans med barnen och miljöns betydelse för barnen diskuterades som en gemensam fråga: Vad vill vi att vår miljö på avdelningen ska stå för: Det ska vara en lekplats, mötesplats och arbetsplats för barn, föräldrar och förskollärare. En plats för barnen där vi uppmuntrar deras nyfikenhet, självständighet och eget forskande Kennedy, (1999:123). Åberg Taguchi (2005:58–59) pratar om vilken barnsyn förskolläraren möter barnen med och vilken betydelse det kan ha. Hon menar att det är lätt att säga att barn är kompetenta men ställer frågan hur barnen ges möjlighet att synliggöra sina förmågor att vara kompetenta. Det i vårt sätt att bemöta barnen i vardagens alla händelser som barnsynen blir synlig. Förskollärare förhållningsätt till barnen borde ha betydelse i hur de ser på barnen, är det ur ett vuxenperspektiv eller ett barnperspektiv. Barnen och

föräldrarna ska ha inflytande i förskolan det står i läroplanen. Hur många gånger frågar förskollärare barnen vad de vill och har vi regler och rutiner på förskolan för att vi alltid haft det och hur flexibla kan förskollärare vara. ”Erika säger att vi förskollärare borde tänka på varför vi säger nej till barnen när de frågar om något är det för att det är praktiskt för oss vuxna eller tänker vi alltid på barnen i första hand?”. Verkligheten i många förskolor i dag är stora barngrupper. Tid som avsätts för planering och frånvarande personal som inte ersätts av vikarier, det är till en viss del en kostnadsfråga det har förskollärarna i mina intervjuer berättat om. Barnen på förskolan behöver fasta rutiner och fasta rutiner kommer förmodligen alltid att finnas i förskolan. Men förskollärare kan fundera över hur många gånger vi säger nej till barns förslag och kreativitet när det gäller den fria leken och varför vi säger nej.

5.Diskussion/ Slutsats

Min intention med studien var att kartlägga hur några förskollärare beskriver barns fria lek i förskolan, hur barns fria lek beskrivs i verksamhetsplaner och förskollärarens förhållningsätt till fri lek i förskolan. Vad det gäller min första frågeställning ”Hur beskriver förskollärare barns fria lek i förskolan?” beskriver respondenterna faktorer som förhållningssätt, personaltäthet, stora barngrupper, planerade aktiviteter och miljön som orsaker till att det blir många avbrott och lite tid för den fria leken i förskolan. Jag tolkar detta som att förskollärarna har lättare för att se de faktorer de inte själv kan påverka som hinder, än att se deras eget förhållningsätt gentemot barnen. Vad gäller min andra frågeställning ”Hur beskrivs fri lek i verksamhetsplaner?” så beskrivs fri lek fram med meningar som: medvetet bruk av leken för att främja varje barns nyfikenhet, utveckling och lärande, ge barnen tillräckligt med tid att leka utan avbrott i lekmiljöer som uppmuntrar barnens kreativitet.

Vad det gäller min tredje frågeställning ” Vilken inverkan har förskollärares förhållningsätt till barns fria lek i förskolan?” Nämner förskollärarna ord som: miljö, struktur, inflytande, flexibilitet, arbetssätt och planerade aktiviteter. Jag tolkar detta som att flera pedagoger vill vara flexibla till barns fria lek men faktorer som planerade aktiviteter, miljö och barns inflytande har betydelse. Kan det kanske vara så att alla pedagoger på förskolorna inte har samma förhållningssätt och då är det svårt att vara flexibel. Pedagoger ska utgå ifrån läroplanen och verksamhetsplanen men jag upplever att dessa kan tolkas och utövas på olika sätt beroende på den enskilda pedagogens förhållningsätt.

I mina intervjuer med förskollärarna så har det framkommit att samtliga respondenter anser att den fria leken är mycket viktig för barnen och har stor betydelse för barns lärande, varande och utveckling på många olika sätt. De menar att leken ger ett lustfyllt lärande och ger alla möjligheter till utveckling. Den fria leken har också betydelse för språkutvecklingen, för bearbetning av olika upplevelser, inlärning av lekkoderna, socialt samspel och för jaget. Verksamhetens rutiner och regler, stora barngrupper, och tidsbrist kan vara ett hinder för att barn ska få tid till fri lek utan avbrott på förskolan. I verksamhetsplanerna står det att det ska finnas ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns nyfikenhet, utveckling och lärande, ge barnen tillräckligt med tid att leka utan

avbrott i lekmiljöer som uppmuntrar barnens kreativitet, inomhus såväl som utomhus. I dagordningarna är det mer otydligt på en dagordning har barnen bara fri lek utomhus och min fråga är om det är tillräckligt för barnen.

Slutligen har jag visat att de intervjuade förskollärarna så väl som i verksamhetsplanerna anser att lek och lärande hänger ihop samt att fri lek är mycket betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Studien visar att lek är en social process där man kan känna gemenskap, utveckla kunskaper och vara kreativ men då måste barnen ges tid till den fria leken. Pedagogers förhållningssätt till hur viktig den fria leken är spelar också en viktig roll. Jag har funnit stöd i litteraturen och i verksamhetsplaner som visar att pedagogernas syn på fri lek och lärande till en stor del stämmer med forskning i ämnet. Jag är medveten om att den här studien inte kan ses som generaliserbar. Om jag läst andra förskolors verksamhetsplaner och dagordningar samt intervjuat andra eller fler förskollärare så kunde resultatet blivit ett annat. Jag menar likväl att resultatet kan överensstämma med förskoleverksamheter i Sverige i dag. När jag intervjuade respondenterna ställdes inte alltid frågorna i en bestämd ordning. Samtalen mellan mig och respondenterna fick leda in till olika frågor vilket gjorde att intervjusamtalen blev otvungna och lätt flöt på. Respondenterna gav mig svar från deras erfarenhet och jag ställde följdfrågor utifrån deras svar.

Jag märkte att min intervjuteknik förbättrades för varje intervju jag gjorde. Varje intervju varade i en till en och en halv timme vilket ledde till att jag antecknade mycket och att transkriberingen tog mycket tid. Jag har valt att endast citera de delar från intervjuerna som jag anser relevanta för studien.

Samtliga förskollärare, verksamhetsplaner och litteraturen förespråkar att den fria leken är betydelsefull för barns lärande, varande och utveckling. De lyfter fram vikten av att barn ska få förutsättningar och utrymme till fri lek på förskolan utan för många avbrott i leken.

När jag hade färdigställt mina resultat och min analys insåg jag att undersökningen i den här studien har fått mig att granska mitt förhållningsätt över barns utrymme till fri lek på förskolan, men också förskolans rutiner och regler. För vidare studie kan det vara relevant att undersöka om det är barnet som är i centrum för planering av verksamheten eller om det är vuxenstyrda aktiviteter. Genom mitt examensarbete har jag blivit medveten om dessa frågor och känner att jag tar med mig detta i mitt yrke som förskollärare.

5.1 Förslag på fortsatt forskning

Syftet var att undersöka vilka förutsättningar fri lek får i förskolan. problem som uppkommit under studiens gång är stora barngrupper, lite personal, miljö, förhållningsätt, regler och rutiner och avbrott i leken. Utifrån min empiri och tidigare forskning framgår det att barn behöver tid till fri lek utan för många avbrott. Frågor att tänka på kan vara pedagogers förhållningsätt? Är det vuxenstyrda aktiviteter som tar mest plats i förskolan eller står barnen centrum? Och borde pedagoger vara mer finkänsliga för barns fria lek?

Referenser

Brodin, Marianne och Hylander, Ingrid (2008). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. Stockholm: Liber.

Campner, Eva och Persson, Elsie (2000). Vardagsperspektiv- pedagogens syn på

läroplanen för förskolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia.

Davies, Karen (1996) Önskningar och realiteter. Om flexibilitet och omsorgsrationalitet

i barnomsorgen. Karen Davies och Carlssons bokförlag.

Ejvegård, Rolf (1993) Vetenskaplig metod. Malmö Gleerups utbildning AB.

Granberg, Ann (2004). Småbarnslek - en livsnödvändighet. Stockholm: Liber.

Imsen, Gunn, (2000) Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Lillemyr, O. (2002) Lek – upplevelse- Lärande, i förskolan och skolan. Stockholm: Liber.

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, E. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2003). Förskolan - barns första skola. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, Dag Ingvar (2007) Förståelse beskrivning och förklaring: introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Studentlitteratur.

Johansen, Nina och Sandvik, Ninni (2009) små barns delaktighet och inflytande. Stockholm: Liber.

Johansson Bo, Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen:

Kennedy, Birgitta (1999) Glasfåglar i molnen: om temaarbete och dokumentation ur en

praktikers perspektiv. HLS förlag.

Strandberg, Leif Vygotskij S, Lev (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och

fusklappar. Leif Strandberg och Nordstedts Akademiska förlag.

Olofson- Knutsdotter, Birgitta (2003): I lekens värld. Birgitta Knutsdotter Olofsson Stockholm: Liber.

Olofson- Knutsdotter, Birgitta, Harvard, Jensen Mikael, Welén, Therese m.fl. (2009):

Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. Stockholm: Liber

.

Pramling Samuelsson, Ingrid, Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Danmark: Narayana Press

.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Åberg, Ann och Lenz Taguci, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati

i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

Forskning.

Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 05 mars 2014)