Alla förskollärare utom Helena nämner behov som personalen kan ha vid en förstagångsinskolning. Här nedan har vi delat in behoven i olika kategorier såsom samarbete och flexibilitet i arbetslaget samt information som kan vara relevant för personalen att veta samt att ha som stöd i sitt arbete med inskolningen samt det nya barnet.
4.4.1 Samarbete och flexibilitet i arbetslaget
Fem av respondenterna är överens om att ett gott samarbete i arbetslaget är betydelsefullt då ett nytt barn ska inskolas i förskolan för första gången. Ann säger följande. ”Det gäller ju också att förskollärarna kan samarbeta med varandra och att man känner att man funkar bra ihop”. Bodil säger att ”det är ju rätt bra att prata igenom i arbetslaget kanske innan hur man ser på det, varje personal och vilka tankar man har kring det, det underlättar när man väl står där”. Sonja berättar också om vikten av att prata samman sig i arbetslaget, om de är flera stycken som ansvarar för en inskolning. Hon säger ”då resonerar vi, nu gör vi såhär imorgon och så gör vi si och så lägger vi upp det såhär”. Bodil tycker att det känns tryggt om det finns en stöttande hand från chefen och Kerstin menar att det är av stor vikt att man som kollegor kan stötta varandra och att inte enbart inskolningsansvaret läggs på en person. Hon säger att ”ibland kan man ju fråga, har du berättat om det har du sagt det, ohh nä det har jag glömt eller jaja men det har jag gjort ja men det e lugnt, det är bra”. Pia säger att i hennes arbetslag är de flexibla. De hjälper varandra om någon förskollärare skulle bli sjuk under en inskolning som denne ansvarar för. Bodil berättar också att man måste vara flexibel som förskollärare. Hon menar att om inte personkemin skulle fungera mellan henne och det nya barnet som hon har ansvaret för att skola in så är det viktigt att denna ansvarslärare ska kunna bytas ut. Sonja påpekar att man som personal bör ”eventuellt inte ta en inskolning om jag inte kan satsa för fullt på det”. Hon menar att ibland kanske inte personkemin stämmer mellan henne och familjen eller så kanske hon har haft väldigt
35
många inskolningar den senaste tiden som kan påverka ytterligare en inskolning negativt.
4.4.2 Information
Kerstin visade oss en checklista (se bilaga 3) som hon anser sig ha haft mycket nytta av i början av sin karriär som förskollärare, då hon kände sig osäker inför nya inskolningar. Hon berättar att denna checklista har varit en stor trygghet för henne så att hon inte glömt bort att informera föräldrarna om något. Kerstin delar gärna ut denna checklista till ny personal som börjar arbeta på hennes arbetsplats för att de ska känna trygghet vid inskolning. Bodil säger: ”man ska nog inte vara rädd för att fråga, kanske då speciellt om man är nyexaminerad och aldrig har skolat in ett barn, att man vågar fråga om hjälp och man behöver kanske inte vara Tarzan liksom eller Jane och få den härade slaget på bröstet och känna att man måste vara skitduktig”.
Både Pia och Kerstin pratar om vikten av att man som personal får reda på vad det nya barnet speciellt är förtjust i för mat samt vad hon eller han tycker om att leka samt hur dess sovrutiner ser ut. Kerstin nämner även att det är ”jätteviktigt att veta om de har några allergier och om de är överkänsliga mot någonting … eller något de är rädda för” samt att det är viktigt att få reda på om föräldern har tidigare erfarenheter från förskolan eller inte. Bodil berättar att det är skillnad på om det är en förstagångsförälder eller om det är en förälder som har barn sedan tidigare.
4.4.3 Sammanfattning och slutsatser
I detta avsnitt sammanfattas förskollärarnas tankar kring personalens behov vid en förstagångsinskolning där samarbete och information är centrala begrepp. Respondenterna talar om ett gott samarbete i arbetslaget där kollegorna för diskussion om hur de tänker kring den kommande inskolningen för att underlätta för själva genomförandet vid inskolningen. Sjöblom (1977:153) menar att ett inlevelsefullt välkomnande engagemang gentemot det nya barnet medförde i hennes undersökning att barnsköterskorna upplevde att de fick mer kunskap om barnens utveckling. Respondenterna tycker det är betydelsefullt att stötta varandra i arbetslaget samt att ha
36
en nära kontakt med en stöttande chef där flexibilitet värdesätts. I detta avsnitt berättas det också att kollegerna är en hjälpande hand för varandra. Respondenterna nämner även en checklista som både ny och gammal personal kan använda sig av för att känna trygghet vid inskolningen. Niss (1988:9) nämner att personalens flexibilitet i samarbetet sätts på prov vid nya inskolningar.
Till sist berättar respondenterna i detta avsnitt att det är bra att veta om föräldrarna har erfarenheter från förskolan sedan tidigare. Detta eftersom det är skillnad på om det är en förstagångsförälder eller om föräldern har barn sedan tidigare. Det anses även vara mycket betydelsefullt att förskollärarna får information om barnet har några allergier eller är överkänsliga mot någonting.
Slutsatser som vi kan dra av detta avsnitt är att samarbete mellan chef, personal och föräldrar är grunden för ett positivt arbetsklimat som ger trygga barn, föräldrar och en bra verksamhet.
37
5 Diskussion och kritisk reflektion
I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt arbetssätt, vårt val av metod för insamlingen av empirin samt undersökningens resultat. Förslag på vidare forskning presenteras även i detta kapitel.