I figur 6 illustreras förslaget på omhändertagandet av dagvatten i det undersökta området efter exploateringen. Föreslagna åtgärder är enligt följande:
Takdagvattnet från akutvårdsbyggnaden leds via ledning i väster mot dike/översvämningsytan.
Dagvattnet från gångstråket väster om akutvårdsbyggnaden renas och fördröjs i regngårdar innan det leds vidare mot dike/översvämningsytan.
På grund av höjdsättning kan ej dagvattnet från ambulansparkeringen ledas mot regngårdarna norrut utan leds istället genom en mindre regngård innan det når diket/översvämningsytan.
ok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx
växtbäddar för att sedan ledas vidare via ledning/skelettjordar i Gröna gatan.
Längs Gröna gatan kommer dagvattnet ledas västerut via skelettjordar med träd med bräddavlopp till befintlig eller omlagd ledning.
Vattnet från diket/översvämningsytan föreslås ledas i ledning till befintligt dagvattennät.
Avsnitt 6.1 – 6.5 beskriver lösningarna mer ingående.
Figur 6. Förslag på dagvattenhantering inom det undersökta området.
6.1 Omläggning av befintlig dagvattenledning
Det finns osäkerheter i tillhandahållet ledningsunderlag, bland annat saknas höjdsättning och dimensioner på de flesta ledningar och brunnar. Enligt
ledningsunderlaget går idag en D1000 mm ledning i Gröna vägen som med största sannolikhet kräver omläggning. Lämpliga anslutningspunkter från nyexploaterade ytor tas fram i ett senare skede.
6.2 Akutvårdsbyggnaden
Akutvårdsbyggnadens tak utgör en stor yta av området och dagvatten från denna yta avrinner snabbt. Genom att anlägga grönt tak på den nya akutbyggnaden kan avrinningen minskas, dagvattnet fördröjas och behovet av ytor att ta i anspråk för detta minskas.
11 av 16
ik\r\dok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx
skapa en möjlighet till fördröjning av regnvatten, se figur 7. Grustäckta tak bidrar också till fördröjning av regnvatten men inte i samma utsträckning som gröna tak.
Alla tak minskar flödet av vatten på grund av vätning och avdunstning, dock är skillnaderna mellan olika slags tak stor i detta hänseende. Djupa gröna tak (ca 150 mm) magasinerar i medeltal 75 % av årsavrinningen. Tunna gröna tak (ca 100 mm) minskar den årliga avrinningen med cirka 50 % medan ett standardtak bara minskar avrinningen med i medeltal 20 %. Gröna tak minskar även
toppflödena men dock inte i samma utsträckning som de minskar det totala flödet från taket över ett år. Vid enskilda regntillfällen beräknas gröna tak kunna
magasinera regn upp till 5 mm nederbördsvolym. Vid kraftigare nederbörd magasineras endast de första 5 mm medan resterande nederbörd avrinner från taket (Svenskt Vatten, 2011b).
Gröna tak har även fler fördelar såsom att de sänker temperaturen i innerstäder genom ökad avdunstning och reflektion, bidrar till större biologisk mångfald samt har en god isolerande förmåga mot både värme och kyla vilket ger minskade energikostnader, behagligare inomhusklimat med jämnare temperaturer och ökad livslängd på ytornas tätskikt. Dessutom dämpar gröna tak trafikbuller och kan binda luftföroreningar (Emilsson, 2011).
Figur 7. Sedumtak på Forum Nacka (www.vegtech.se)
Om gröna tak tillämpas inom planområdet kan flödena från området reduceras.
Då avrinningskoefficienten från tak minskas från 0,9 till 0,5 i flödesberäkningarna
ok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx
l/s vid ett 10-årsregn med klimatfaktor. Genom att anlägga djupa gröna tak uppgår den erfordrade magasinsvolymen till ca 150 m3. Takdagvattnet föreslås avledas vidare till befintligt dike i grönområdet väster om akutbyggnaden, se kapitel 6.5.
I innergården på akutbyggnaden planeras ett antal träd som också kan ta emot en mindre mängd vatten. Det är lämpligt att endast den nederbörd som faller på denna yta tas omhand på innergården.
Den ”gröna gården” mellan nya akutbyggnaden och hus 22 planeras med växtbäddar och träd i den utsträckning det går. Eventuellt skulle något extra takvatten kunna ledas hit om det finns möjlighet till borttransport av
överskottsvatten.
6.3 Gröna vägen
De högsta föroreningshalterna påträffas på parkeringar och trafikerade ytor varför reningen av detta vatten är av störst vikt. Detta vatten föreslås avledas till
skelettjordar eller växtbäddar.
För träd i hårdgjord yta som omges helt eller till största del av hårdgjorda ytor skall klara tryck från trafik och fortfarande kunna tillföra grönska kan skelettjord användas. Skelettjord består av grov, ensartad makadam (dimension 100-150 mm) och har en porositet på ca 30 %. Hålrummen är fyllda med luft och
fuktighets- och näringshållande växtjord. Skelettjordar för träd bör ej understiga 15 m3 och har vanligtvis en porositet på ca 30 % (Trafikkontoret Stockholm Stad, 2007).
I gestaltningsförslaget finns trädplanteringar i skelettjord mellan trottoar och körbana längs med Gröna vägen (Figur 8). Skelettjordar för träden längst Gröna vägen kommer att ha en volym på ca 30 m3/träd. Detta innebär att 8 träd som planteras inom avgränsat område behöver 240 m3 skelettjord. Denna volym ger en magasineringsvolym på ca 70 m3, vilket är tillräckligt för att skapa erforderlig fördröjning (se tabell 5).
Skelettjordarna innebär även att dagvattnet renas. Partikulära föroreningar avskiljs till stor del och lösta föroreningar kan tas upp av träden. Då ytterligare träd planeras västerut där Gröna vägen svänger ökar magasineringsvolymen ytterligare. En möjlighet till vattentransport mellan trädgroparna är viktig för att utnyttja magasineringsvolymen. Överskottsvatten föreslås avledas till befintlig dagvattenledning eller omlagd dagvattenledning väster om hus 50, se figur 6.
13 av 16
ik\r\dok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx
Figur 8. Typsektion av Gröna vägen med skelettjord under träd och hårdgjord yta.
6.4 ”Gångstråket” mellan hus 22 och 38/40
Denna yta kommer att hårdgöras i stor utsträckning och innehåller förutom gångstråk, ambulansparkering och cykelparkering även små regngårdar med nedsänkta planteringsytor med träd i skelettjord. Till regngårdarna leds främst dagvatten från gångstråket och cykelparkeringen. Cykelparkeringarna kan utföras med grusunderlag och på så sätt minska avrinningen något.
Ambulansparkeringarna, som kommer innehålla det mest förorenade dagvattnet i detta delområde, kommer på grund av topografin ej kunna avledas mot
regngårdarna. Dagvattnet från ambulansparkeringarna kommer istället ledas mot en mindre regngård väster om parkeringen som sedan breddas mot
diket/översvämningsytan. Övrigt vatten samt överskottsvatten från regngårdarna avleds vidare mot diket/översvämningsytan, se kap 6.5.
6.5 Dike/översvämningsyta
Väster om den planerade akutvårdsbyggnaden finns idag ett grönområde med ett befintligt och djupt dike, se figur 10. Takdagvatten från den nya akutbyggnaden och överskottsvatten från gångstråket mellan hus 22 och hus 38/40 kan avledas hit. Diket bedöms kunna magasinera en volym på 100-150 m3, vilket är tillräcklig fördröjning jämfört med beräknade magasinvolymer i Tabell 5. Marken i området består enligt grov tolkning av SGU:s jordartskarta av berg i de högre partierna och lera i de lägre partierna, vilket begränsar möjligheterna till infiltration.
Området är ändå lämpligt för fördröjning och rening av dagvattnet från
planområdet innan det leds vidare mot Mörbyviken. Genom att vatten översilas över en vegeterad yta och att mindre flöden sannolikt infiltrerar så bedöms reningen bli god. Genom att placera en upphöjd kupolsil i lågpunkten, med strypning av utflödet, maximeras infiltrationen samtidigt som en säkerhet mot översvämning av vägen byggs in. Utloppet bedöms kunna anslutas mot befintlig dagvattenledning söder om hus 52, se figur 6.
ok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx
Figur 10. Befintligt dike/översvämningsyta
6.6 Angöringsyta öster om nya akutvårdsbyggnaden
Angöringsytan öster om akutvårdsbyggnaden planeras att utformas för tillfällig angöring med två parkeringsplatser samt vegeterad yta i form av
skelettjordsväxtbäddar. Skelettjordarna kommer ha en volym på 30 m3/ träd vilket ger en magasineringsvolym på ca 20 m3 om två träd planteras, vilket är tillräckligt för beräknad erforderlig fördröjningsvolym i Tabell 5. Den vegeterade ytan bedöms även ge tillräcklig rening av dagvattnet från angöringsytan.
Överskottsvattnet avleds sedan till befintlig eller omlagd ledning i Gröna vägen (Figur 6).
6.7 Gula vägen
Dagvatten från Gula vägen föreslås avledas till växtbädd eller svackdike, se figur 6. Om det inte är möjligt att avleda allt dagvatten hit är brunnsfilter en möjlig lösning för rening av dagvattnet. Brunnsfilter kan installeras i befintliga och nya dagvattenbrunnar för att avskilja föroreningar. Det är dock viktigt att dessa underhålls regelbundet. Flera leverantörer erbjuder drift- och skötselavtal med regelbunden bytesfrekvens.