Ändring av detaljplan för Danderyds sjukhus

(1)

Dagvattenutredning

White Arkitekter AB

Ändring av detaljplan för

Danderyds sjukhus

(2)

i

ik\r\dok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx

Ändring av detaljplan för Danderyds sjukhus

Datum 2013-12-20

Uppdragsnummer 1320002962

Utgåva/Status GRANSKNINGSHANDLING 2013-11-29

Carl Chytraeus Johanna Ardland Bojvall/ Cecilia Sköld Sara Jansson

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

ok\detaljplan ds 52o22_27nov.docx

Innehållsförteckning

1. Uppdragsbeskrivning ... 2

2. Förutsättningar ... 2

2.1 Dagvattenpolicy ... 2

2.2 Miljökvalitetsnormer för vatten ... 3

2.3 Förslag till riktvärden för dagvatten ... 3

3. Nulägesbeskrivning ... 3

4. Detaljplanens utformning... 4

5. Beräkningar ... 5

5.1 Flödesberäkningar ... 5

5.1.1 Flöden med nuvarande markanvändning ... 6

5.1.2 Flöden efter exploatering ... 7

5.1.3 Magasinsvolymer ... 8

5.2 Föroreningsberäkningar ... 8

5.2.1 Föroreningar efter exploatering ... 9

6. Förslag till dagvattenhantering ... 9

6.1 Omläggning av befintlig dagvattenledning ... 10

6.2 Akutvårdsbyggnaden ... 10

6.3 Gröna vägen ... 12

6.4 ”Gångstråket” mellan hus 22 och 38/40 ... 13

6.5 Dike/översvämningsyta ... 13

6.6 Angöringsyta öster om nya akutvårdsbyggnaden ... 14

6.7 Gula vägen ... 14

7. Förslag till förbättringar av befintligt system i anslutning till akutvårdbyggnaden ... 14

8. Diskussion och slutsats ... 15

9. Referenser ... 16

(4)

1 av 16

En ny akutvårdsbyggnad planeras vid Danderyds sjukhus. Ramböll har fått i uppdrag av White arkiteter att utreda dagvattenhanteringen för den planerade byggnationen. Syftet med rapporten är att undersöka flödes-och

föroreningsbelastning i samband med exploateringen samt ge förslag på långsiktigt hållbar dagvattenhantering.

Den dagvattenvolym som beräknas behöva magasineras efter exploatering av det undersökta området uppgår till 200 m³. I beräkningarna användes ett 10-årsregn med klimatfaktor på 1,2. Med de föreslagna dagvattenlösningarna så som gröna tak, regngårdar, växtbäddar och diken uppskattas dagvattnet kunna fördröjas och renas inom det undersökta området.

Med föreslagen dagvattenhantering bedöms föroreningsbelastningen till recipienten minska från området efter exploatering jämfört med nuläget.

(5)

White arkitekter arbetar idag med ändring av gällande detaljplan för att möjliggöra en ny akutvårdsbyggnad vid Danderyds sjukhus. Ramböll har i och med detta fått i uppdrag att utreda dagvattenhanteringen för detaljplanen.

Dagvattenutredningen omfattar en översiktlig beskrivning av befintlig

dagvattenhantering, beräkningar av flöden och föroreningsbelastning till följd av den utökade byggrätten samt att ge förslag på en långsiktigt hållbar

dagvattenhantering både ur klimat- och miljöperspektiv.

Figur 1. Röd streckad linje omfattar aktuellt planområde. Inringat område är lokalisering av den nya akutvårdsbyggnaden och det undersökta området.

2. Förutsättningar

2.1 Dagvattenpolicy

Danderyds kommun har tagit fram ett styrdokument (Danderyds kommun, 2012)för dagvattenhanteringen inom kommunen. De åtgärder som kommunen förespråkar i samband med förnyelse, ombyggnad och nyexploatering är bland annat;

(6)

3 av 16

ska möjligheten till uppsamling och sanering finnas.

 Andelen icke genomsläpplig yta ska minimeras.

 Dagvatten ska infiltreras inom väg- och parkeringsområden.

 Öppen dagvattenavledning ska utföras där så inte är direkt olämpligt.

Dessa ska utformas som positiva inslag i stadsmiljön.

 Avrinningsstråk ska utformas som gröna stråk inom bebyggelsen.

2.2 Miljökvalitetsnormer för vatten

Sedan år 2000 finns ett gemensamt vattendirektiv för hela EU, kallat

Ramdirektivet för vatten, ett nationsöverskridande samarbete som skall försäkra en god vattenkvalitet, nu och i framtiden. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning år 2004. Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska och

vattenkemiska status bedöms utefter en femgradig skala, från hög till låg. Målet är att den ekologiska och den kemiska statusen i sjöar och vattendrag skall uppnå miljökvalitetsnormen god år 2015 eller senast till år 2027.

Planområdet har sitt utlopp i Mörbyviken som är en del av Edsviken, vattenförekomst EU_CD: SE659024-162417. Edsvikens ekologisks status fastställdes år 2009 till otillfredsställande men har sedan dess haft en negativ trend. Dess kemiska status uppnår ej god status (VISS, 2013).

Miljökvalitetsnormen säger att Edsviken skall uppnå god ekologisk status till år 2021. Tidsfristen beror på att det är tekniskt omöjligt att uppnå god status innan tidigare på grund av övergödning. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus är god kemisk status år 2015 med undantag för tributyltennföreningar där tidsfristen är satt till 2021 av samma orsak som ovan.

2.3 Förslag till riktvärden för dagvatten

För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden. I Stockholms län togs förslag till riktvärden fram under februari 2009. Vilket riktvärde som skall

användas är bland annat beroende av var i ett avrinningsområde utsläppet sker och storleken på recipienten. Riktvärdessystemet är indelat i nivåer från 1-3 där nivå 1 gäller direktutsläpp till recipient vilket är aktuellt för detta projekt.

Beroende på recipientens storlek finns en uppdelning där kraven är hårdare för nivå M som innefattar mindre sjöar, vattendrag och havsvikar jämfört med nivå S som innefattar större sjöar och hav.

3. Nulägesbeskrivning

Danderyds sjukhus ligger i Danderyds kommun, norr om Stockholm och öster om Mörbyviken. Det undersökta området är ca 1,1 ha och utgörs i dagsläget

mestadels av asfalterade ytor i form av väg, parkering samt naturmark, se figur 2 nedan. Även delar av hus 22 ingår i det avgränsade område som undersöks.

Marken i området består av lera med inslag av berg.

(7)

grundvattennivån i det undersökta området till motsvarande 7,5 m under markyta. Mätningen gjordes i väster, mellan Gröna vägen och hus 38/40. I ett grundvattenrör ca 250 m söder om området för den planerade

akutvårdsbyggnaden uppmättes nivåer motsvarande 5,3 till 6,6 m under markytan vid röret mellan åren 1997-2007 (WSP, 2009). Grundvattnet i planområdet har en strömningsriktning mot Edsviken i väster.

Dagvattnet från området leds idag via ledningar ut mot Mörbyviken i väster utan föregående fördörjning och rening.

Figur 2. Undersökt område DS52o22 i dagsläget (Eniro, 2013)

4. Detaljplanens utformning

Det gamla akutvårdsintaget kommer att rivas för att ge plats åt en ny, större akutvårdsbyggnad placerad mellan hus 22 och hus 38/40. I samband med

byggnationen kommer Gröna vägen att flyttas söderut och en cirkulationsplats att anläggas i korsningen Gula vägen och Gröna vägen. Väster om den nya

byggnaden kommer det befintliga gångstråket och ambulansinfarterna få en tydligare gestaltning och funktion med gångstråk uppehållsplatser, cykelparkering och ambulansparkering. Öster om akutbyggnaden kommer en väg upprättas för tillfällig angöring och plats för två parkeringsplatser för funktionshindrade (figur 3).

(8)

5 av 16

Figur 3. Planerad utformning av den nya akutvårdsbyggnaden (White, 2013).

5. Beräkningar

5.1 Flödesberäkningar

Flödesberäkningar har utförts med rationella metoden för att uppskatta

dagvattenavrinningen från området. Den matematiska formel som beskriver den rationella metoden ges av Ekvation 1 nedan (Svenskt Vatten, 2004).

(1)

är det dimensionerande flödet (l/s), är avrinningsområdets area (ha), är avrinningskoefficienten (-) och är den dimensionerande regnintensiteten (l/s, ha), beräknad med Dahlström 2010 (Svenskt Vatten, 2011a). står för regnets varaktighet vilken i rationella metoden likställs med områdets rinntid, , och är klimatfaktorn (-) som används för att kompensera för framtida

klimatförändringar.

(9)

Den nuvarande markanvändningen i det undersökta området redovisas i Figur 4.

Figur 4. Nuvarande markanvändning i det undersökta området.

Den totala reducerade ytan för det undersökta området innan exploatering har beräknats till 0,58 ha (tabell 1).

Tabell 1 Beräknad reducerad yta för olika ytor inom planområdet innan exploatering

Markanvändning Yta

[ha]

Avrinningskoefficient [φ]

Reducerad yta [ha]

Byggnader (tak) 0,09 0,9 0,08

Asfalterad yta 0,57 0,8 0,46

Naturmark 0,44 0,1 0,04

Summa 1,1 0,58

Flödesberäkningarna har utförts på 10-årsregn med varaktighet 10 minuter med och utan påverkan av framtida klimatförändringar. Klimatfaktorn har ansatts till 1,2, vilket innebär att regnintensiteten ökar med 20%. Detta bedöms motsvara 10-årsregnets regnintensitet år 2071-2100. Med en regnintensitet på 274 l/s, ha blir det totala flödet som avrinner på ytan ca 160 l/s, se tabell 2.

Tabell 2 Beräknade flöden före exploatering vid 10-årsregn med och utan klimatfaktor.

(10)

7 av 16

Dimensionerande regn Regnintensitet [l/s,ha]

Flöde [l/s]

10-årsregn 228 132

10 årsregn med

klimatfaktor 1,2 274 160

5.1.2 Flöden efter exploatering

Markanvändningen i området efter utbyggnad illustreras i Figur 5.

Figur 5. Markanvändning i det undersökta området efter exploatering.

Den totala reducerade ytan för det undersökta området efter exploatering har beräknats till ca 0,9 ha (Tabell 3).

Tabell 3 Beräknad reducerad area för olika ytor inom området efter exploatering

Markanvändning Area

[ha]

Avrinningskoefficient [φ]

Reducerad area [ha]

Byggnader (tak) 0,5 0,9 0,45

Asfalterad yta 0,52 0,8 0,42

Innergård 0,08 0,3 0,03

Summa 1,1 0,9

(11)

(Tabell 4).

Tabell 4 Dagvattenflöden beräknade utifrån ett 10-årsregn med klimatfaktor Markanvändning Reducerad area

[ha]

Regnintensitet [l/s, ha]

Flöde [l/s]

Byggnader (tak) 0,45 274 122

Asfalterad yta 0,42 274 113

Innergård 0,03 274 7

Summa 0,89 244

5.1.3 Magasinsvolymer

Ramböll bedömer områdets nuvarande dagvattenhantering bristfällig, då ingen fördröjning och rening sker utan dagvatten avleds direkt till ledningsnätet och vidare ut i Mörbyviken. En lämplig ansats för en långsiktigt hållbar

dagvattenhantering är att flödet vid dimensionerande regn ut från området ska motsvara flödet vid obebyggd mark utan klimatfaktor, i detta fall 25 l/s (A=1,1 ha; φ=0,1; i=228 l/s,ha) för hela området. Vid 10-årsregnet med klimatfaktor ger det en erforderlig magasinsvolym på drygt 200 m³ vid flödesmaximum som uppstår efter ca 60 minuters varaktighet.

Magasinsvolymer har beräknats med regnenvelopmetoden enligt Vägverkets publikation 1990:11, dock utan det påslag om 25 % på flödet som metoden anger i denna publikation.

Tabell 5 Magasinsvolymer fördelade på delområden Delområde/markanvändning Area

[ha]

Reducerad area [ha]

Magasinsvolym [m³]

Tak akutbyggnad Grönt tak akutbyggnad

0,50 0,50

0,45 0,25

110 50

Gångstråk väster 0,11 0,09 20

Gröna vägen 0,22 0,18 40

Angöringsyta öster Gula vägen

0,08 0,12

0,07 0,10

15 25 5.2 Föroreningsberäkningar

Beräkningar av föroreningar och närsalter har gjorts i programmet StormTac, version 2013-03. De ämnen som beräknas är näringsämnena kväve och fosfor, tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), partiklar (SS) och olja. En årlig nederbörd på 636 mm har använts vilket motsvarar en genomsnittlig

årsnederbörd i Stockholmsområdet. Modellen omfattar dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten) till recipienten och ger en årsmedelkoncentration på dagvattnets föroreningsmängd samt årlig massbelastning. I modellen används schablonkoncentrationer på respektive föroreningsparameter för olika

(12)

9 av 16

provtagningar som gjorts i Sverige på dagvatten.

5.2.1 Föroreningar efter exploatering

Den framtida markanvändningen innebär att en större andel av naturmarken ersätts av den nya akutvårdsbyggnaden. Dagvatten från byggnader innehåller endast atmosfäriska föroreningar, förutsatt att materialet som används på tak och fasader ej genererar föroreningar. Markanvändningen har ansatts motsvara ett område med flerfamiljshus men med en högre avrinningskoefficient vilken har uppskattas till ca 0,8. I Tabell 5 visas de i StormTac beräknade halterna av näringsämnen och föroreningar efter exploatering. Som jämförelse har RTK:s riktvärden för mindre sjöar (Nivå 1M) använts, se kapitel 2.3.

Tabell 5. Resultat av föroreningsberäkningar i StormTac Ämne Enhet Koncentration 1M riktvärde

P mg/l 0,27 0,16

N mg/l 1,6 2

Pb µg/l 13 8

Cu µg/l 27 18

Zn µg/l 92 75

Cd µg/l 0,6 0,4

Cr µg/l 11 10

Ni µg/l 8 15

Hg µg/l 0,02 0,03

SS mg/l 63 40

oil mg/l 0,6 0,4

Enligt beräkningarna överskrider fosfor, de flesta tungmetaller och partiklar förslaget till riktvärden för nivå 1M.

6. Förslag till dagvattenhantering

I figur 6 illustreras förslaget på omhändertagandet av dagvatten i det undersökta området efter exploateringen. Föreslagna åtgärder är enligt följande:

 Takdagvattnet från akutvårdsbyggnaden leds via ledning i väster mot dike/översvämningsytan.

 Dagvattnet från gångstråket väster om akutvårdsbyggnaden renas och fördröjs i regngårdar innan det leds vidare mot dike/översvämningsytan.

 På grund av höjdsättning kan ej dagvattnet från ambulansparkeringen ledas mot regngårdarna norrut utan leds istället genom en mindre regngård innan det når diket/översvämningsytan.

(13)

växtbäddar för att sedan ledas vidare via ledning/skelettjordar i Gröna gatan.

 Längs Gröna gatan kommer dagvattnet ledas västerut via skelettjordar med träd med bräddavlopp till befintlig eller omlagd ledning.

 Vattnet från diket/översvämningsytan föreslås ledas i ledning till befintligt dagvattennät.

Avsnitt 6.1 – 6.5 beskriver lösningarna mer ingående.

Figur 6. Förslag på dagvattenhantering inom det undersökta området.

6.1 Omläggning av befintlig dagvattenledning

Det finns osäkerheter i tillhandahållet ledningsunderlag, bland annat saknas höjdsättning och dimensioner på de flesta ledningar och brunnar. Enligt

ledningsunderlaget går idag en D1000 mm ledning i Gröna vägen som med största sannolikhet kräver omläggning. Lämpliga anslutningspunkter från nyexploaterade ytor tas fram i ett senare skede.

6.2 Akutvårdsbyggnaden

Akutvårdsbyggnadens tak utgör en stor yta av området och dagvatten från denna yta avrinner snabbt. Genom att anlägga grönt tak på den nya akutbyggnaden kan avrinningen minskas, dagvattnet fördröjas och behovet av ytor att ta i anspråk för detta minskas.

(14)

11 av 16

skapa en möjlighet till fördröjning av regnvatten, se figur 7. Grustäckta tak bidrar också till fördröjning av regnvatten men inte i samma utsträckning som gröna tak.

Alla tak minskar flödet av vatten på grund av vätning och avdunstning, dock är skillnaderna mellan olika slags tak stor i detta hänseende. Djupa gröna tak (ca 150 mm) magasinerar i medeltal 75 % av årsavrinningen. Tunna gröna tak (ca 100 mm) minskar den årliga avrinningen med cirka 50 % medan ett standardtak bara minskar avrinningen med i medeltal 20 %. Gröna tak minskar även

toppflödena men dock inte i samma utsträckning som de minskar det totala flödet från taket över ett år. Vid enskilda regntillfällen beräknas gröna tak kunna

magasinera regn upp till 5 mm nederbördsvolym. Vid kraftigare nederbörd magasineras endast de första 5 mm medan resterande nederbörd avrinner från taket (Svenskt Vatten, 2011b).

Gröna tak har även fler fördelar såsom att de sänker temperaturen i innerstäder genom ökad avdunstning och reflektion, bidrar till större biologisk mångfald samt har en god isolerande förmåga mot både värme och kyla vilket ger minskade energikostnader, behagligare inomhusklimat med jämnare temperaturer och ökad livslängd på ytornas tätskikt. Dessutom dämpar gröna tak trafikbuller och kan binda luftföroreningar (Emilsson, 2011).

Figur 7. Sedumtak på Forum Nacka (www.vegtech.se)

Om gröna tak tillämpas inom planområdet kan flödena från området reduceras.

Då avrinningskoefficienten från tak minskas från 0,9 till 0,5 i flödesberäkningarna

(15)

l/s vid ett 10-årsregn med klimatfaktor. Genom att anlägga djupa gröna tak uppgår den erfordrade magasinsvolymen till ca 150 m³. Takdagvattnet föreslås avledas vidare till befintligt dike i grönområdet väster om akutbyggnaden, se kapitel 6.5.

I innergården på akutbyggnaden planeras ett antal träd som också kan ta emot en mindre mängd vatten. Det är lämpligt att endast den nederbörd som faller på denna yta tas omhand på innergården.

Den ”gröna gården” mellan nya akutbyggnaden och hus 22 planeras med växtbäddar och träd i den utsträckning det går. Eventuellt skulle något extra takvatten kunna ledas hit om det finns möjlighet till borttransport av

överskottsvatten.

6.3 Gröna vägen

De högsta föroreningshalterna påträffas på parkeringar och trafikerade ytor varför reningen av detta vatten är av störst vikt. Detta vatten föreslås avledas till

skelettjordar eller växtbäddar.

För träd i hårdgjord yta som omges helt eller till största del av hårdgjorda ytor skall klara tryck från trafik och fortfarande kunna tillföra grönska kan skelettjord användas. Skelettjord består av grov, ensartad makadam (dimension 100-150 mm) och har en porositet på ca 30 %. Hålrummen är fyllda med luft och

fuktighets- och näringshållande växtjord. Skelettjordar för träd bör ej understiga 15 m³ och har vanligtvis en porositet på ca 30 % (Trafikkontoret Stockholm Stad, 2007).

I gestaltningsförslaget finns trädplanteringar i skelettjord mellan trottoar och körbana längs med Gröna vägen (Figur 8). Skelettjordar för träden längst Gröna vägen kommer att ha en volym på ca 30 m³/träd. Detta innebär att 8 träd som planteras inom avgränsat område behöver 240 m³ skelettjord. Denna volym ger en magasineringsvolym på ca 70 m³, vilket är tillräckligt för att skapa erforderlig fördröjning (se tabell 5).

Skelettjordarna innebär även att dagvattnet renas. Partikulära föroreningar avskiljs till stor del och lösta föroreningar kan tas upp av träden. Då ytterligare träd planeras västerut där Gröna vägen svänger ökar magasineringsvolymen ytterligare. En möjlighet till vattentransport mellan trädgroparna är viktig för att utnyttja magasineringsvolymen. Överskottsvatten föreslås avledas till befintlig dagvattenledning eller omlagd dagvattenledning väster om hus 50, se figur 6.

(16)

13 av 16

Figur 8. Typsektion av Gröna vägen med skelettjord under träd och hårdgjord yta.

6.4 ”Gångstråket” mellan hus 22 och 38/40

Denna yta kommer att hårdgöras i stor utsträckning och innehåller förutom gångstråk, ambulansparkering och cykelparkering även små regngårdar med nedsänkta planteringsytor med träd i skelettjord. Till regngårdarna leds främst dagvatten från gångstråket och cykelparkeringen. Cykelparkeringarna kan utföras med grusunderlag och på så sätt minska avrinningen något.

Ambulansparkeringarna, som kommer innehålla det mest förorenade dagvattnet i detta delområde, kommer på grund av topografin ej kunna avledas mot

regngårdarna. Dagvattnet från ambulansparkeringarna kommer istället ledas mot en mindre regngård väster om parkeringen som sedan breddas mot

diket/översvämningsytan. Övrigt vatten samt överskottsvatten från regngårdarna avleds vidare mot diket/översvämningsytan, se kap 6.5.

6.5 Dike/översvämningsyta

Väster om den planerade akutvårdsbyggnaden finns idag ett grönområde med ett befintligt och djupt dike, se figur 10. Takdagvatten från den nya akutbyggnaden och överskottsvatten från gångstråket mellan hus 22 och hus 38/40 kan avledas hit. Diket bedöms kunna magasinera en volym på 100-150 m³, vilket är tillräcklig fördröjning jämfört med beräknade magasinvolymer i Tabell 5. Marken i området består enligt grov tolkning av SGU:s jordartskarta av berg i de högre partierna och lera i de lägre partierna, vilket begränsar möjligheterna till infiltration.

Området är ändå lämpligt för fördröjning och rening av dagvattnet från

planområdet innan det leds vidare mot Mörbyviken. Genom att vatten översilas över en vegeterad yta och att mindre flöden sannolikt infiltrerar så bedöms reningen bli god. Genom att placera en upphöjd kupolsil i lågpunkten, med strypning av utflödet, maximeras infiltrationen samtidigt som en säkerhet mot översvämning av vägen byggs in. Utloppet bedöms kunna anslutas mot befintlig dagvattenledning söder om hus 52, se figur 6.

(17)

Figur 10. Befintligt dike/översvämningsyta

6.6 Angöringsyta öster om nya akutvårdsbyggnaden

Angöringsytan öster om akutvårdsbyggnaden planeras att utformas för tillfällig angöring med två parkeringsplatser samt vegeterad yta i form av

skelettjordsväxtbäddar. Skelettjordarna kommer ha en volym på 30 m³/ träd vilket ger en magasineringsvolym på ca 20 m³ om två träd planteras, vilket är tillräckligt för beräknad erforderlig fördröjningsvolym i Tabell 5. Den vegeterade ytan bedöms även ge tillräcklig rening av dagvattnet från angöringsytan.

Överskottsvattnet avleds sedan till befintlig eller omlagd ledning i Gröna vägen (Figur 6).

6.7 Gula vägen

Dagvatten från Gula vägen föreslås avledas till växtbädd eller svackdike, se figur 6. Om det inte är möjligt att avleda allt dagvatten hit är brunnsfilter en möjlig lösning för rening av dagvattnet. Brunnsfilter kan installeras i befintliga och nya dagvattenbrunnar för att avskilja föroreningar. Det är dock viktigt att dessa underhålls regelbundet. Flera leverantörer erbjuder drift- och skötselavtal med regelbunden bytesfrekvens.

7. Förslag till förbättringar av befintligt system i anslutning till akutvårdbyggnaden

Öster om den planerade akutvårdsbyggnaden finns parkeringsområden vars dagvatten avrinner direkt till ledningar genom det undersökta området. För att

(18)

15 av 16

anläggas mellan parkeringsrader. Parkeringsytorna utformas med lutning mot svackdikena. Sweco har i sin rapport, Dagvattenhantering Mörbyviken, bilaga 2 (2012), tagit fram förslag på hur parkeringsytor kan utformas för att åstadkomma rening och fördröjning av dagvatten. Andra lösningar är lamelloljeavskiljare och brunnsfilter.

8. Diskussion och slutsats

Utifrån beräkningarna i denna rapport bedöms dagvattnet som uppkommer efter exploatering kunna fördröjas och renas inom området med de föreslagna

dagvattenåtgärderna. Med dagens system är reningen och fördröjning av dagvattnet dålig. Då dagvattnet efter exploatering renas och fördröjs inom det undersökta området, bedöms föroreningsbelastningen till recipienten att minska.

Det undersökta området utgör dock en väldigt liten del av hela planområdet och en minskning av föroreningar från akutvårdsområdet innebär ingen större förändring i recipienten. Fördröjningen av dagvattnet kommer att öka och avrinningen från området minska jämfört med nuvarande utformning trots ökad andel hårdgjorda ytor.

Akutvårdsbyggnadens tak utgör ca 50 % av det undersökta området. Genom att anlägga gröna tak på akutvårdsbyggnaden kan magasinsvolymen för taket

reduceras med 50 % eller totalt med 25%. Dock finns utrymme att fördröja vatten från ett konventionellt tak på den föreslagna ytan.

Eftersom markföroreningar påträffats på flera områden inom sjukhusområdet bör en markprovtagning utföras innan dagvatten avleds till grönytor för att undvika att dessa utlakas vidare till grundvatten eller Mörbyviken.

(19)

Danderyds kommun, 2012. Styrdokument dagvatten.

Emilsson, T., 2011. Gröna tak för många behov. Tillgänglig på:

http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2008/9/grona-tak-for-manga- behov/

Svenskt vatten, 2004. Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Publikation P90. Stockholm: Svenskt Vatten

Svenskt Vatten, 2011a. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Publikation P104. Stockholm: Svenskt Vatten

Svenskt Vatten, 2011b. Hållbar drän- och dagvattenhantering. Publikation P105.

Stockholm: Svenskt Vatten

Trafikkontoret Stockholm Stad, 2007. Handbok – Växtbäddar för stadsträd i Stockholm.

WSP, 2009. Danderyds sjukhus ny akutmottagning – Grundvattenmätning.

Stockholm