6.2 R ESULTATDISKUSSION
6.2.5 Förslag för framtida studier och praktisk användning
Eftersom studien enbart undersöker fysiskt belastande arbeten kan det vara intressant att undersöka skillnaderna mellan fysiskt- och kontorsarbete. Att jämföra om pensionsåldern för alla yrken i Sverige är jämlika, det vill säga är arbetsförhållandena för ett fysiskt belastande arbete mer krävande i jämförelse med ett kontorsarbete? Vidare kan ett intressant förslag vara att undersöka tjänstepersoner som jobbar hemifrån under COVID-19, att verkligen undersöka om de har en lika bra ergonomi som på ett kontor. Det kan även vara relevant att tillämpa SwAge-modellen ur ett helhetsperspektiv på Sveriges arbetsmarknad.
Studiens resultat innefattar tidigare forskning och därför bör beslutsfattare ha i åtanke medarbetares arbetsmöjligheter vid eventuella arbetsuppgifter. Arbetsmöjligheterna kan exempelvis vara ökad hälsa, ergonomi och effektivitet hos arbetstagarna. Den nationella värdegrunden kan inkludera en ökad förutsättningen för ett arbete. Studiens resultat kan vara till hjälp vid tillämpning av Agenda 2030 bland fysiskt belastande arbeten. Det eftersom regeringens handlingsplan omfattar insatser att förbättra arbetsvillkoren men även minska hälsoklyftorna bland befolkningen och en jämlik hälsa i samhället. Därav bör arbetsgivare försöka besitta den kunskap som krävs för att förbättra och vidmakthålla arbetsförhållandena för deras anställda.
7 SLUTSATSER
Denna studie har undersökt hur personer som har fysiskt belastande arbeten uppfattar sina förutsättningar att arbeta kvar i samma yrke fram till den aktuella pensionsåldern (65 år). Studiens visar i likhet med tidigare forskning hur intervjupersonerna upplever
arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Resultatet påvisade att en ökad möjlighet på
arbetsplatsen är bland annat utjämnad maktbalans mellan arbetstagaren och närmaste chef, men även ökad självinsikt hos arbetstagare i yrkeslivet. Vidare påvisades resultatets hinder som fysiska och psykiska påfrestningar av arbetsuppgifterna, det vill säga att de kände sig trötta och utmattade konstant av det krävande arbetet. Till sist resulterades
komplikationerna av huruvida intervjupersonerna hade möjligheten att arbeta fram till pensionen. Faktorer som påverkade deras möjlighet att tillhöra arbetslivet är ekonomiska resurserna och den kroppsliga kapaciteten. Det går att öka pensionsåldern i Sverige genom SwAge-modellen, med utgångspunkt i resultatet som kan lyfta samt förbättra upplevelser och faktorer i arbetslivet. Vidare studier krävs för att praktiskt tillämpa SwAge-modellen i
REFERENSLISTA
Albin, M., Bodin, T., & Wadensjö, E. (2020). Förlängt arbetsliv – förutsättningar,
utmaningar och konsekvenser. Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/88c878ac-5937-4eae-93d4- cc69dd67e537/forlangt-arbetsliv-socialforsakringsrapport-2020-
5.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International, 11(1), 11–18. doi: doi.org/10.1093/heapro/11.1.11
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 3). Malmö: Liber.
Cahalin, L. P. (2009). Job strain and older workers: Can a reduction in job strain help to eliminate the Social Security drain? Work: Journal pf Prevention, Assessment &
Rehabilitation, 33(1), 3-12. DOI:10.3233/WOR-2009-0838
El-Sayed, A.M. (2016). What Is “Public” About Publich Health: Lessons From Michigan.
American Journal of Public Health, 106(7), 1171-1172.
DOI:10.2105/AJPH.2016.303243
Herzog, A-R,. House, J,. & Morgan, J. (1991). Relation of Work and Retirement to Health and Well-Being in Older Age. Psychology and Ageing, 6(2), 202-211.
https://doi.org/10.1037/0882-7974.6.2.202
Globala hälsomålen. (2021). om globala målen. https://www.globalamalen.se/om-globala- malen/
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reseach: concepts, procedures and measure to achieve trustwothiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Holmgren, A. (2020). Ihållande fysiskt tungt arbete är farligast. Arbetsmiljöforskning. https://arbetsmiljoforskning.se/ihallande-fysiskt-tungt-arbete-ar-farligast/ Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Uppl. 3). Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, A., & Gard, G. (2003). How can the rehabilitation planning process at the
workplace be improved? A qualitative study from employers’ perspective. Journal of
Occupational Rehabilitation, 13(3), 169-181. DOI: 10.1023/a:1024953218252
Manandhar, M., Hawkes, S., Buse, K., Nosrati, E., & Magar, M. (2018). Gender, health and the 2030 agenda for sustainable development. Bulletin of the World Health
Organization, 96(9), DOI:644-653. 10.2471/BLT.18.211607
Nilsson, K. (2018). Stanna eller gå? SwAge-modellen = hållbart arbetsliv för alla åldrar. Senior arbetskraft. https://seniorarbetskraft.se/wp-
Nilsson, K. (2020). A sustainable working life for all ages – The swAge-model. Applied
Ergonomics. DOI: 10.1016/j.apergo.2020.103082
Patel & Davidsson. (2017). Forskningsmetodikens grunder: att planera genomföra och
rapportera en undersökning (Uppl. 4:9). Studentlitteratur: Lund.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (Uppl. 4). Stockholm: Liber.
Regeringskansliet. (2020). Handlingsplan: Agenda 2030: 2018–2020.
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f 9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf
Seing, I., MacEachen, E., Ståhl, C., & Ekberg, K. (2015). Early-Return-to-Work in the Context of an Intensification of Working Life and Changin Employment Relationships.
Journal of Occupational Rehabilition, 25(1), 74-85. DOI: 10.1007/s10926-014-9526-5 Selén, J., & Ståhlberg, A.C. (2007). Why Sweden’s pension reform was able to be successfully
implemented. European Journal of Political Economy, 23(4), 1175-1184. https://doi.org/10.1016/j.ejpoleco.2007.01.002
Statistiska centralbyrån (SCB). (24 november 2014). Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik: (RAMS) 2013.
https://www.scb.se/contentassets/a5f118521a3145c0bcb008ff39805e15/am0207_bs _2013.pdf
Sveindsdóttir, H., Biering, P., & Ramel, A. (2006). Occupational stress, job satisfaction, and working environment among Icelandic nurses: a cross-sectional questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 43(7), 875-889. DOI:
10.1016/j.ijnurstu.2005.11.002
Toivanen, S., & Vinberg S. (2018). Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. Rostila, M., & Toivanen, S. (Red.), Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i häls och
livslängd (Uppl. 2, s. 335–360). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020- 04-07 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29- godforskningssed.htmle.
BILAGA A INFORMATIONSBREV
Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Mariam Atina Isho och jag är en student på folkhälsovetenskapsprogrammet vid Mälardalens Högskola. Jag är nu inne på min sjätte och sista termin och är i full gång med att skriva mitt examensarbete i folkhälsovetenskap. Mitt valda ämne för examensarbetet handlar om pension i förhållande till fysiskt krävande arbete.
Syftet med studien är att undersöka hur personer som har fysiskt belastade arbeten uppfattar sina förutsättningar att arbeta kvar i samma yrke fram till pensionsåldern (65 år).
I Studien vile jag intervjua dig, som har kunskap om och erfarenheter av att ha ett fysiskt krävande arbete. Intervjun kommer bestå av ett antal öppna frågor och kommer ta cirka 30– 40 minuter. Intervjun kommer ske enskilt och tid kan bestämmas enligt överenskommelse. En inspelning av intervjun kommer göras för att vidare transkriberas till text och analyseras. Ljudfilerna och intervjuskrifterna av intervjun kommer raderas när examensarbetet
publiceras i databasen DiVA. Studien kommer ta hänsyn till forskningsetiska principer vilket innebär att informationen från intervjun kommer behandlas konfidentiellt och enbart
användas för forskningsändamål samt att inga enskilda personer kommer kunna igenkännas. Deltagandet i studien är frivilligt samt att du när som helst kan avbryta intervjun och därmed ditt deltagande.
Vid frågor och funderingar är ni välkomna att kontakta mig för mer information!
Med vänlig Hälsning,
Mariam Atina
Kontaktuppgifter
Mail :____________ Telefon ___________BILAGA B INTERVJUGUIDE
Introduktion
Börja med en introduktion om vem jag är och studiens syfte. Informera respondenten om samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Fråga om godkännande av inspelning.
Bakgrund - Allmänna frågor
1. Kan du berätta kortfattat om dig och ditt arbete? § Vad har du för arbetsuppgifter?
§ Vad har du för anställning?
§ Hur länge har du jobbat inom ditt yrke? § Hur gammal är du?
2. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
§ Hur långt kan ett av dina arbetspass vara? 3. Hur ofta har du rast/paus på en arbetsdag?
§ Får du välja hur ofta du får rast/paus?
§ Känner du att du får den återhämtning du behöver?
Respondenters uppfattning av deras arbetsliv
4. Kan du berätta om de fysiska kraven i ditt arbete? Ge gärna något exempel. § Hur fysiskt krävande skulle du säga att ditt arbete är?
§ Hur varierat är ditt arbete (stå, gå och sitta)? 5. Är ditt jobb även psykiskt krävande?
§ På vilket sätt? Kan du ge exempel?
§ Hur hanterar du de fysiska och psykiska kraven i ditt arbete? 6. Hur mår du vanligen efter ett arbetspass?
§ Brukar du känna dig trött eller pigg?
§ Vill du utveckla varför du känner på det viset? 7. Vilka möjligheter ser du med det arbete du har idag? 8. Vilka hinder ser du med det arbete som du har idag? 9. Tycker du att jobbet påverkar din hälsa?
§ Kan du utveckla hur du tänker?
10. Hur stödjer och hanterar arbetsgivaren utvecklingen av en hälsosam arbetsplats?
Uppfattningen om Sveriges pensionsålder
§ Vad tycker du om att pensionsåldern är 65 år?
12. Kan du berätta om vilka förmåner du har när det gäller pensionen i verksamheten du arbetar med idag?
13. Känner du att du kommer klara av att jobba tills du är 65 år? § Varför känner du på det viset?
§ Vad tycker du om att alla yrkesverksamma i Sverige förväntas gå i pension vid 65 års ålder?
Avslutning
- Finns det något mer du vill tillägga eller förtydliga kring det vi pratat om?
Till sist vill jag tacka för deltagandet. Informerar ytterligare att detta kommer publiceras på DiVA och kan mejla examensarbetet till respondenten om det önskas.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00