Akademin för hälsa, vård och välfärd
KLARAR KROPPEN AV ATT JOBBA
TILL PENSIONSÅLDERN?
En kvalitativ studie som undersöker fysiskt belastande arbeten i Sverige med
fokus på pension efter behov
MARIAM ATINA ISHO
Huvudområde: Akademi för hälsa, vård och
välfärd Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp Program: Folkhälsoprogram Kursnamn: Examensarbete i folkhälsovetenskap Kurskod: FHA032
Examinator: Fabrizia Giannotta Seminariedatum: 2021-04-21 Betygsdatum: 2021-05-07
SAMMANFATTNING
I en era där livslängden bland befolkningen ökar, växer pensionsåldern i Sverige proportionellt enligt ökningen. En blandning av god arbetsmotivation och rätt
förutsättningar krävs för att de yrkesverksamma ska orka fortsätta arbeta. Denna studie kommer att undersöka fysiskt belastade yrken, och hitta grundfaktorerna till arbetslojaliteten gentemot den svenska rekommenderade pensionsåldern (65 år). Sex olika semistrukturerade intervjuer genomfördes på heltidsanställda som arbetar inom ett fysiskt belastande arbete. En kvalitativ ansats valdes då studiens syfte är att djupgående beskriva medarbetares
upplevelser av ett fysiskt belastande arbete. Tidigare forskning visar att fysiskt ansträngande yrken psykiskt stimuleras av trivsel där kollegerna på arbetsplatsen delar en god relation. Genom intervjupersonerna konklusionernas att den hållbara arbetsmiljön behöver vara promotiv för att kroppen fysiskt ska orka. Hållbar arbetsmiljö kan uppnås genom gemensamt engagemang, där arbetsgivaren ska möjliggöra ergonomiska förhållningssätt och
arbetstagaren ansvarfullt följer dessa riktlinjer. Det framläggs senare med stöd av SwAge-modellen och Agenda 2030.
Nyckelord: Agenda 2030, fysiskt belastande arbete, hälsa i arbetslivet, hållbar arbetsmiljö, pension, SwAge-modell.
ABSTRACT
In an era where life expectancy among the population is increasing, the retirement age in Sweden is growing proportionally according to the increase. A mix of good work motivation and the right conditions is required for employees to be able to continue working. This study will investigate physically burdened occupations and find the basic factors for work loyalty to the Swedish recommended retirement age (65 years). Six different semi-structured
interviews were conducted on full-time employees working in a physically burdensome job. A qualitative approach was chosen as the purpose of the study is to describe in depth
employees' experiences of a physically burdensome work. Previous research shows that physically strenuous professions are psychologically stimulated by well-being where colleagues in the workplace share a good relationship. Through the interviewees, the
conclusions are that the sustainable work environment needs to be a pro motif for the body to physically cope. Sustainable work environment can be achieved through joint commitment, where the employer shall enable ergonomic approaches and the employee will be responsible for following these guidelines. It is later presented with the support of the SwAge model. Keywords: Agenda 2030, physically burdensome work, health at work, sustainable work environment, pension, SwAge-model.
Innehållsförteckning
1
INTRODUKTION ... 1
2
BAKGRUND ... 2
2.1
H
ÄLSA,
F
OLKHÄLSA&
F
OLKHÄLSOARBETE... 2
2.1.1
Agenda 2030 & Globala hälsomålen ... 2
2.2
F
YSISKT BELASTANDE ARBETE IS
VERIGE... 3
2.3
S
VERIGESP
ENSIONSSYSTEM... 4
2.4
A
NSTÄLLDA MED FYSISKT BELASTANDE YRKEN ORKAR SÄLLAN ARBETA TILL65 ... 5
2.5
T
EORETISKT PERSPEKTIV... 6
2.5.1
SwAge-modellen = hållbart arbetsliv för alla åldrar ... 6
2.5.2
De nio målområden ... 6
2.6
P
ROBLEMFORMULERING... 9
3
SYFTE ... 10
3.1
F
RÅGESTÄLLNINGAR... 10
4
METOD ... 10
4.1
M
ETODANSATS... 10
4.2
U
RVAL OCH REKRYTERING AV INTERVJUPERSONER... 11
4.3
D
ATAINSAMLINGSMETOD... 11
4.4
A
NALYS OCH DATABEARBETNING... 12
4.5
K
VALITETSKRITERIER... 14
4.6
E
TISKA ÖVERVÄGANDEN... 14
5
RESULTAT ... 15
5.1
U
PPFATTADE MÖJLIGHETER MED FYSISKT BELASTANDE ARBETE... 16
5.1.1
Arbetsgivarens arbete för hållbar arbetsmiljö ... 16
5.1.2
Arbetstagarens påverkade hälsa av arbetet ... 17
5.2
U
PPFATTADE HINDER MED FYSISKT BELASTANDE ARBETE... 18
5.2.1
Arbetsförhållandena på arbetsplatsen inom ett fysiskt tungt jobb ... 18
5.2.2
Fysiska och psykiska kraven på arbetsplatsen ... 19
5.3
U
PPFATTAD KUNSKAP&
MÖJLIGHETER MED PENSIONSSYSTEMET... 20
5.3.1
Intervjupersonen uppfattning om Sveriges pensionsålder ... 20
5.3.2
Upplevelsen & möjligheten att tillhöra arbetslivet fram till pensionen ... 21
6
DISKUSSION ... 21
6.1.1
Studiedesign ... 21
6.1.2
Urval & rekrytering ... 22
6.1.3
Datainsamlingsdikussion ... 22
6.1.4
Databearbetning och analys ... 23
6.1.5
Etikdiskussion ... 24
6.2
R
ESULTATDISKUSSION... 25
6.2.1
Upplevelsen av ett fysiskt belastande arbete ... 25
6.2.2
Arbetsgivarens hantering av hälsa ... 26
6.2.3
Möjligheten att tillhöra arbetslivet ... 26
6.2.4
Teoretisk reflektion ... 27
6.2.5
Förslag för framtida studier och praktisk användning ... 28
7
SLUTSATSER ... 29
Referenslista……….………33
BILAGA A MISSIVBREV BILAGA B INTERVJUGUIDE
1 INTRODUKTION
I ett land där medellivslängden ökar årligen, ökar även pensionsåldern proportionerligt. Höga krav sätts konstant på arbetstagaren i ett yrke med fysiskt belastande arbete i Sverige, där flera anställda upplever både fysiska och psykiska besvär till följd av sitt jobb. Ett fysiskt krävande arbete kan definieras som yrkeskategorier med mestadels kroppsligt krävande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna förklaras som krävande, där återhämtningen är knapp eller otillräcklig. Besvären som uppstår av arbetsrelaterade uppgifter kan bland annat innebära stress och sömnsvårigheter, samt led- och muskelvärk som leder till förtidig död. Förebyggandet av ohälsa och arbetsskador på arbetsplatsen kan uppnås genom en god arbetsmiljö och hälsorienterad arbetsgivare. Av den anledningen kan en förlängd
pensionsålder för fysiskt belastande yrken i Sverige bli besvärlig för de anställda. Det handlar inte bara om ohållbara arbetsuppgifter, men även den kroppsliga kapaciteten hos
medarbetarna. Att ge befolkningen en möjlighet att arbeta längre är betydelsefullt, men att förlänga arbetslivet för alla är inte hållbart!
Den rådande pandemin COVID-19 kan komma att påverka förutsättningarna och resultatet av studien, på grund av de aktuella restriktionerna (i skrivandets stund) som bland annat haft en inverkan på arbetsmarknaden och genomförandet av intervjuerna.
Som student på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola har kunskaper om fysiskt belastande arbeten väckt en nyfikenhet om pensionsåldern är jämlik för alla dessa yrken. Mot ovanstående bakgrund är avsikten med studien att undersöka vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma som arbetar fysiskt upplever i sitt arbete. Ytterligare för att väcka intresse om ämnet för allmänheten. Samhället behöver utvecklas för att uppnå en mer hälsosam och hälsofrämjande miljö och förhoppningen är att studien ska bidra till ny kunskap om fysiskt belastande arbeten och uppfattningar om pensionering i Sverige.
2 BAKGRUND
Avsnittet ger en introduktion på tidigare forskning kring pension i förhållande till fysiskt belastande yrken kopplat till hälsofrämjande arbete, med bland annat Agenda 2030 som grund. Vidare presenteras teoretiska ramverk och SwAge-modellen som behandlar studien. Till sist avslutas bakgrunden med en problemformulering.
2.1 Hälsa, Folkhälsa & Folkhälsoarbete
Hälsa är ett begrepp som har en omfattande definition, det kan användas i flera olika sammanhang. Begreppet kan definieras som det kompletta tillståndet av psykologisk, fysiologiskt och mental välbefinnande - och inte bara frånvaro av sjukdomar. Hälsa i daglig kommunikation inkluderar termer såsom välmående, kost, fysisk aktivitet och missbruk. (Pellmer, Wramner & Wramner, 2017).
El-Sayed (2016) förklarar att folkhälsan är ett samlingsbegrepp som innefattar befolkningen inom ett geografiskt område, och dess hälsotillstånd, vilket tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär att hälsan ska vara jämlikt fördelad bland olika grupper i samhället, oberoende av bland annat kön eller etnicitet. Folkhälsan kan även förklaras som ett samspel mellan grundläggande levnadsförhållanden, förutsättning att fatta hälsoriktiga beslut, individens livsstil, ärftliga förhållanden och resurser samt befolkningens åldersstruktur. Begreppet folkhälsa hjälper befolkningen förstå sjuklighet och dödlighet för att minimera hälsorisker och främja skyddsfaktorerna (El-sayed, 2016).
Ett folkhälsoarbete består av två delar, (i) att förebygga sjukdomar och (ii) att främja hälsa. Antonovsky (1996) förklarar att folkhälsan vardagligt misstolkas, där det förväntas att enbart motverka och minimera sjukdomar. Enligt definition är kunskap om att förbättra och behålla samhället friskt lika viktigt. Riktlinjerna i ett folkhälsoarbete ska innefatta målinriktade insatser och bygga på policyer samt målformuleringar formad av politiska beslutsfattare och andra ledande aktörer på olika samhällsnivåer (Internationellt, nationellt, regionalt och lokalt). Syftet är att åstadkomma en nivå av hälsa, där människor har möjlighet att leva socialt oberoende av ekonomiska hinder (Antonovsky, 1996).
2.1.1 Agenda 2030 & Globala hälsomålen
Agenda 2030 är ett internationellt program för ett hållbart samhälle framtaget av FN:s (Förenta Nation) generalförsamling. Sverige ska genomföra handlingsplanen för att uppnå en successiv omställning av landet som modern och hållbar välfärdsstat (Manandhar et al., 2018).
För att kunna uppnå ett hållbart men även jämlikt samhälle bör Agenda 2030 och globala hälsomålen tas i beaktningen vid planerade insatser, enligt Regerenskanskansliet (2020). Sveriges riksdag har beslutat en proposition, inspirerad av de 17 målområdena för en utvecklad folkhälsopolitik. Målet är att försöka uppnå en god och jämlik hälsa genom att
skapa förutsättningar för befolkningen, men även minimera de påverkbara hälsoklyftorna. Myndigheter gör stora investeringar i befolkningens psykiska och fysiska hälsa
(Regeringskansliet, 2018).
Handlingsplanen består av 17 globala mål, bland dem har det identifierats sex relevanta mål som studien relaterar till:
Mål 3 – God hälsa och välbefinnande Mål 4 – God utbildning
Mål 5 – Jämställdhet
Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 11 - Hållbara städer och samhällen
Dessa mål ska finnas som riktlinjer genom hela studien, i enlighet med Manandhar et al. (2018). Alla de 17 globala målen från agendan går att implementera i studien, men sex relevanta mål har tillämpats för fördjupning av folkhälsoarbete.
Regeringskansliet (2018) förklarar att mål 3 handlar om att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i samhället. Mål 4 beskriver att alla har rätt till en utbildning med god kvalitet. Mål 5 innebär att det ska vara rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser oberoende av kön och etnicitet, för en hållbar och fredlig utveckling. Mål 8 jobbar med majoriteten av världens arbetstagare som befinner sig i osäkra anställningar, ofta med dålig lön enligt rekommendationer, och begränsade resurser till både utbildning och socialförsäkringar. Lämpliga arbetsvillkor främjar en hållbar ekonomisk tillväxt, skriver Manandhar et al. (2018). Mål 9 prioriterar industrier, där infrastrukturen ska bemöta framtida utmaningar och tillfredsställa dagliga uppgifter. Nyckeln till att uppnå hållbara lösningar för både ekonomiska som miljömässiga utmaningar är innovativa och teknologiska framsteg. Mål 11 ger möjlighet för växande städer, vilket innebär ekonomiskt tillväxt (Globala målen, 2021). Manandhar et al. (2018) varnar att konsekvensen av stimulerad ekonomi är fortsatt ökning av sociala klyftor.
2.2 Fysiskt belastande arbete i Sverige
Svenska arbetsmarknaden ställer höga krav på dess anställda (Seing et al. 2015). Mentala och fysiska överkrav förkortar inte bara arbetslivet, men även ökar ohälsan bland arbetstagarna (Rostila & Toivanen, 2018). Fysisk arbetsmiljö beskrivs som arbetsplatsen och dess
karaktärer, vilket kan exempelvis innebära ergonomi, ljus, luft, ljud, brandskydd, med mera. Forskning visar att en effektiv ergonomi och trygg arbetsplats ökar produktiviteten
(Sveinsdóttir, Biering & Ramel, 2006). Fysisk belastade arbeten kan definieras som yrkeskategorier med mestadels kroppslig krävande arbetsuppgifter, som exempelvis fabriksarbete, sjuksköterskor, lastbilschaufförer. Eftersom de ovannämnda yrkena är
mestadels kroppsligt krävande arbetsuppgifter faller de yrken under kategorin fysiskt belastande arbeten. Arbetstagare med ansträngande fysiskt arbete mår sämre och har oftast försvagade arbetsvillkor, jämfört med kontorsarbetare (Seing et al., 2015).
Statiska centralbyrån (SCB) (2014) tydliggör att Sverige har en tredjedel av arbetsstyrkan inom fysiskt krävande jobb. Yrkesverksamma som har fysiskt krävande arbete upplever högre nivå av smärta, jämfört med de som jobbar i kontor. Arbetsuppgifter med brist på
återhämtning i förhållande med låg ansträngning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (Holmgren, 2020).
Larsson och Gard (2003) förklarar att förebyggandet av skador och ohälsa i arbetsmiljön faller under arbetsgivarens ansvar, men en fungerande arbetsmiljö kräver delaktighet av både arbetsgivare och arbetstagare. För att minska skador och olyckor, samt främja hälsa på arbetsplatsen, är den fysiska arbetsmiljön primär. Arbetsmiljön ska regelbundet riskbedömas och följa upprätta handlingsplaner. Effektivt förebyggande av skador kan åstadkommas genom variation av arbetsuppgifter (Herzog, House och Morgan. 1991). För att uppnå en mer hälsosam arbetsplats bör arbetsuppgifter, verktyg, tempo och arbetsställning variera. Goda rutiner för förflyttningsteknik och annan belastningsergonomi bör förmedlas tidigt i introduktion till nya medarbetare för att undvika kroppsskador. Det är även viktigt att arbetsplatsens ventilation, belysning, ljud, luftrengöring och temperatur är anpassade efter rekommendationer för att uppnå en hälsofrämjande arbetsmiljö. I en arbetsmiljö är
arbetsredskap ett viktigt verktyg för att medarbetarna ska belasta verktygen istället för kroppen (Larsson & Gard, 2003).
2.3 Sveriges Pensionssystem
Den aktuella pensionsåldern i Sverige är 65 år, där det även diskuteras att öka
pensionsåldern till 67 år. Vid personliga behov är det möjligt att gå i pension tidigare, men pensionstilläggen kommer som tidigast vid 62 år. Pensionen består vanligtvis av tre delar; (i) allmän pension, (ii) tjänstepension och (iii) eventuellt eget sparande. Pensionssparandet kan komma från flera olika håll, som svensk medborgare är det möjligt att investera i egna fonder eller begära mer sparande i tjänstepension (Pensionmyndigheten, 2021).
Pensionmyndigheten är en statlig myndighet och ansvarar för den allmänna pensionen. Alla som betalat skatt till Skatteverket, eller varit bosatt i Sverige får allmän pension som består av olika delar som premiepension, garantipension, inkomstpensiontillägg och
inkomstpension. Till den allmänna pensionen kan bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd stödjas av staten. Inkomster som arbetslöshet, föräldrapenning och sjuk- eller
aktivitetsersättning är även inräknade till allmänna pensionen. Den allmänna pensionen betalas ut månadsvis till pensionären. Årligen avsätts 18,5 procent av den
pensionsgrundande inkomsten till allmän pension. Från och med september 2021 är
inkomstpensionstillägget en ny förmån som betalas ut som ett tillägg till allmän pension. De som bor i Sverige och haft låg eller ingen inkomst kan få garantipension
Tjänstepension är något nio av tio anställda har och betalas ut av arbetsgivaren. Beroende på vart en person är anställd kan tjänstepensionen se annorlunda ut. Arbetsgivaren eller
arbetsgivarorganisationen, fackförbundet och/eller anställda förhandlar tjänstepensionen i ett kollektivavtal. Om arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepension kommer enbart allmän pension betalas ut av staten, vilket kan innebära en låg pension. Tjänstepensionen innehåller viktig skydd i form av sjukförsäkring och efterlevnadsskydd. Lönen och åldern spelar en stor roll för den totala pensionen som kommer från tjänstepensionen, högre lön innebär större utbetalning av tjänstepension (Pensionmyndigheten, 2021).
Medellivslängdens utveckling kopplas till garantipensionen, inkomstpensiontillägg och bostadstillägg eller allmän pension för vilken ålder en person kan ta ut pensionspengar. Det innebär att om befolkningen i Sverige i genomsnitt lever längre framöver, kommer åldern för tidigast uttag av olika pensionstillägg höjas enligt medellivslängdens utveckling. Det finns förmåner för de som kan fortsätta jobba efter den rekommenderade pensionsåldern, ett exempel är de som väljer att fortsätta jobba efter 65 år sänks skatten på lönen. Systemet i Sverige uppmuntrar de personer som kan fortsätta jobba trots åldern genom olika
ekonomiska förmåner (Selén & Ståhlberg, 2007).
2.4 Anställda med fysiskt belastande yrken orkar sällan arbeta till 65
Att förlänga pensionsåldern kan bli besvärligt för anställda med fysiskt belastande arbeten. Äldre som arbetar inom dessa yrkeskategorier har oftast en dålig arbetsförmåga. Yrken inom hälso- och sjukvård, industri och transport har en hög sjukfrånvaro, dessutom är många tvungna att gå i pension före pensionsåldern eftersom arbetet är fysisk krävande och leder till olika former av ohälsa. Skador och sjukdomar skapar en klyfta mellan den förväntadepensionsåldern och den faktiska pensionsåldern som arbetstagarens hälsa tolererar (Albin, Bodin & Wadensjö, 2020).
Albin et al. (2020) förklarar att förlängd arbetsliv i Sverige är möjligt för specifika yrken, men inte alla. Det finns flera skäl till att ge befolkningen en möjlighet att arbeta längre. Ett
hälsosamt och meningsfullt arbete kan berika livet för arbetstagaren, men samtidigt leda till samhällets välstånd och finansiering av välfärdssystemen (Cahalin, 2009). Innan
pensionsåldern höjs i Sverige bör anställda med fysiskt krävande arbete vara försedda med säker arbetsmiljö. De med fysiskt krävande yrken börjar vanligtvis arbeta tidigt, ett aktuellt exempel är att elektriker, byggare och frisörer kan börja jobba efter gymnasiet, vilket Cahalin (2009) tolkar som ojämlikt och orättvist. Albin, Bodin & Wadensjö (2020) förklarar att nuvarande pensionssystemet infördes år 1999, som grundas på att arbetstagare som jobbat sen tidigt i 20-års åldern fram till 65 år bör få ut 60 procent av totala lönen i pension. I det nya systemet, som införs år 2026, ska de som spenderat 44 år i arbetslivet vara berättigad till 70 procent av slutlönen i pension.
2.5 Teoretiskt perspektiv
Nedan presenteras studiens teoretiska perspektiv som utgår från SwAge-modellen
(Sustainable working life in all ages). De indikatorer som kan vara av relevans för anställda med fysiskt krävande yrken att uppfatta sina förutsättningar att tillhöra arbetslivet fram till pensionsåldern, presenteras och beskrivs i detta avsnitt.
2.5.1 SwAge-modellen = hållbart arbetsliv för alla åldrar
En komplex och mångdimensionell fråga är ett hållbart arbetsliv för alla åldrar. Om pensionsåldern höjs utan att vidta åtgärder i arbetslivet i förhållande till de
bestämningsfaktorerna för ett hållbart arbetsliv, finns det en risk att anställda drabbas av ohälsa. Arbetslivet för de äldre medarbetarna behöver bli mer hållbart för att inte den accederande livslängden ska få ekonomiska och budgetmässiga konsekvenser som påverkar möjligheterna att vidmakthålla välfärden i samhället (Nilsson, 2020).
Nilsson (2020) förklarar att en omfattande fråga som påverkas på olika nivåer är
förutsättningarna för att arbeta. Det beror inte enbart på medarbetaren, utan det handlar även om organisationsnivån, ett exempel är att arbetsgivaren skapar olika hållbara förutsättningar för de äldre anställda på arbetsplatsen. Villkor kring arbetstider, klimat, tillgång till kompetensutveckling, åldersattityder, organisationskultur, med mera tillhör denna nivå. Ramarna för individens möjlighet och drivkraft för ett förlängt arbetsliv skapas dock på samhällsnivån. Detta då pensionsåldern, regler, lagar, pensions- och
socialförsäkringssystemet beslutas av samhället. Arbetslivet kan hälsosamt förlängas genom att göra arbetslivet hållbart i relation till ålder.
SwAge-modellen inkluderar social, biologisk, kognitiv och kronologisk ålder, då
åldersdefinitionen relaterar till indikatorer med betydelse för att vilja och kunna tillhöra arbetslivet. Modellen innehåller komplexa nivåer och dimensioner som hänger samman och påverkar hur anställda kan och vill jobba, men även hur individ-, organisations- och
samhällsnivå kan igenkänna och jobba med insatser för ett hållbart arbetsliv (Figur 1) (Nilsson, 2020).
2.5.2 De nio målområden
SwAge-modellen består av nio olika områden som avgör om en individ kan och vill arbeta (Figur 1);
1. Hälsa – Skador, sjukdomar, självskattad hälsa, funktionsvariationer och diagnoser; 2. Fysisk arbetsmiljö – olyckor, klimat, kemiska hälsorisker, fysisk belastning och
slitage;
3. Mental arbetsmiljö – Kontroll, hot, våld, stress och krav; 4. Tid - Arbetstakt, återhämtningstid och arbetstid;
5. Privatekonomi – Socialförsäkringssystem, pensionssystem, lön och anställningsbarhet;
6. Privatsocial situation – Vänner, partner, familj och fritidssysselsättning; 7. Arbetssocial situation – Socialt stöd, inkludering, diskriminering i arbetslivet,
ledarskap, delaktighet, attityder i organisationen och kränkande särbehandling; 8. Arbetsuppgift – Meningsfulla arbetsuppgifter, stimulans, kärnan i arbetet,
arbetstillfredsställelse och självförverkligande aktiviteter;
9. Kompetens – Kunskap, utveckling, förmågor och tillgång till kompetensutveckling.
Det är essentiellt att ta hänsyn till de nio bestämningsområden (figur 1) som modellen definierar för att fler ska ha möjlighet, vilja, orka och kunna arbeta samtidigt som pensionsålderns senareläggs. I dessa nio bestämningsområden fördelar fyra
bestämningssfärer. Vidare utgörs de av fyra olika överväganden anställda gör mer eller mindre medvetet, om de fortsätter klara av att ingå i arbetslivet. De nio
bestämningsområdena relaterar till ålder och olika sätt att definiera åldrande, samtidigt som de utgör de fyra bestämningssfärerna.
Figur 1. Visar bestämningsfaktorerna för SwAge-modellen.
Hälsa - För att orka arbete behöver medarbetaren ha en särskild nivå av hälsa. Med stigande
ålder blir det lättare för kroppen att insjukna, risken för bland annat kroniska sjukdomar ökar, reaktionsförmågan skadas, värk och smärta försämras. Argument för att lämna sin arbetssituation kan vara ohälsa, sjukdom och önskan om bättre hälsa, men även för att jobba för de som har en hälsofrämjande arbetsplats (Nilsson, 2018).
Fysisk Arbetsmiljö – Hälsan förbättras av fysisk aktivitet och sysselsättning. Det är möjligt
att arbeta vid högre ålder om omständigheterna på arbetsplatsen är hållbara, därför kan goda fysiska arbetsförhållanden underlätta och förlänga arbetslivet för arbetare. Flera
hälsoproblem bildas av fysiskt krävande arbetsmiljö. Det finns en högre risk att äldre anställda drabbas av arbetsskador, jämfört med yngre medarbetare, då yngre arbetstagares kropp är i naturliga fall hälsomässigt starkare (Nilsson, 2018).
Mental arbetsmiljö – För individens välbefinnande och långsiktiga folkhälsan är den mentala
arbetsmiljön primär. Det är grundläggande att medarbetare upplever att de är nöjda med arbetet, och känner sig uppskattad på arbetsplatsen. I en arbetssituation med höga nivåer av press och stress kan arbetstagaren begränsa sig socialt och presterar sämre, vilket även bidrar till mental och fysisk ohälsa. Risken att gå tidigare i pension uppstår vid dålig mental arbetsmiljö med indikatorer som oklara mål, negativ stress, brist på integration i en
arbetsgrupp, avsaknad av information och mobbning. Ett hållbart och långt arbetsliv präglas av tillsyn över sitt arbete, delaktighet, förtroende, dialog och en känsla av sammanhang (Nilsson, 2018).
Tid – Alla människor har lika mycket tid på dygnet, men hur och vad det spenderas tid på
varierar. För att vidmakthålla en god hälsa behöver äldre personer mer vilotid mellan arbetspassen och även en avvägd arbetstakt. De som är äldre behöver även mer tid för att återhämta sig efter en skada och/eller sjukdom. Det går att förbättra hälsan genom att minska arbetstiden gradvis inför pensioneringen, vilket ger medarbetarna tid att göra förändringar i sin livsstil med nya aktiviteter och rutiner (Nilsson, 2018).
Privatekonomi – En stor betydelse för pensionsbeslutet är den ekonomiska incitamenten i
socialförsäkringssystemen och pensionssystemet som relaterar till den kronologiska åldern. Anställda kan hållas kvar i arbetslivet på grund av ekonomiska skäl, av den anledningen använder samhället ekonomisk trygghet och pensionsförmåner som åtgärder för att reglera arbetlivets längd. Möjligheten för ett gott åldrande för både män och kvinnor bildas genom en angenäm ekonomi, vilket även medverkar till en god självskattad hälsa (Nilsson, 2018).
Privatsocial situation – Arbetslivet påverkar befolkningens vakna tid samt har en inverkan
på familjeliv och fritidsaktiviteter. Äldre har vanligtvis en trygg familjesituation med bättre ekonomisk stabilitet jämfört med yngre anställda. Nära anhöriga påverkar medarbetarens incitament att tillhöra arbetslivet. För både män och kvinnor är olika slags förhållanden med vänner och familj en faktor som påverkar besluten kring tidig eller sen pensionsutträde ur
yrkeslivet. Anställda som upplever bättre social delaktighet och gemenskap på arbetet jämfört med fritiden tillhör oftast arbetlivet en längre period (Nilsson, 2018).
Arbetssocial situation och delaktighet i arbetet – Cheferna och arbetsgivarens stöd har en
avgörande roll för anställda att förlänga sitt arbetsliv. Alla organisationer och företag prioriterar olika målgrupper för verksamheten, vissa strävar efter ungdomar där
medarbetarna som är äldre anses vara besvärliga. En legitim anledning att låta bli att anställa eller för att göra sig av med anställda är åldrande och hög ålder. Intersektionalitet medverkar till ökad risk för åsidosättande bland äldre medarbetare, ett exempel är att en äldre kvinna från en etnisk minoritet drabbas hårdare i arbetslivet (Nilsson, 2018).
Arbetsuppgift – SwAge-modellen menar på att en positiv attityd till arbetet leder till att både
män och kvinnor vill jobba en längre period. Motiverade medarbetare värderar sitt arbete högt, där de bland annat ser det som en viktig del av sin identitet. Forskning visar att äldre medarbetare som är kvar i arbetslivet upplever att de har bättre mental och fysisk hälsa jämfört med arbetstagare utan meningsfulla arbetsuppgifter. De som är benägna att gå i pension tidigt upplever oftast ingen stimulans och meningsfullhet på arbetsplatsen. En bättre hälsa och välbefinnande kan upplevas genom att slippa arbetsuppgifter som upplevs tråkiga, meningslösa och monotona (Nilsson, 2018).
Kompetens – För att förlänga arbetslivet för medarbetare behöver vi kunskap inom hälsa och
de faktorer som påverkar hälsa. Det är bevisat att användning av kompetens, kunskaper och erfarenheter leder till en ökad arbetsmotivation och tillfredsställelse av arbete. Vid ökad ålder påverkas även möjligheten att lära sig nya färdigheter. Det är betydelsefullt vid ny inlärning bland äldre medarbetare att inte utsättas för tidspress. Att presentera ny information för äldre anställda tar längre tid att kognitivt reagera, organisera och strukturera informationen. Inlärningsmetoder som kopplar samman den nya kunskapen med tidigare livs- och
kunskapserfarenhet är essentiell att använda vid olika inlärningsmetoder (Nilsson, 2018).
2.6 Problemformulering
Kraven i ett svenskt arbetsliv är höga, både mentalt och fysiskt. En stor del av arbetsstyrkan i Sverige har fysiskt tunga arbetsuppgifter, vilket ökar risken för ohälsa och tidig pension. Några exempel på ohälsa som uppstår är stress, sömnsvårigheter, led- och muskelbesvär. Ohälsan för medarbetaren ökar på grund av de mentala och fysiska kraven i arbetet som även förkortar arbetslivet. Parallellt med denna utveckling höjs pensionsåldern i det svenska systemet i förhållande till medellivsåldern. Det innebär att en större del av de anställda som arbetar med fysiskt krävande yrken ökar risken för ohållbart arbetsliv och ohälsa. Av den anledningen är det relevant ämne att efterforska djupgående för att kvalitativa studier avser att öka förståelsen för individers kunskaper om olika livserfarenheter.
För folkhälsan är det grundläggande att uppnå en god nivå av hälsa för att främja befolkningens sociala och ekonomiska liv. Av den anledningen är riktlinjerna i studien målinriktade insatser med Agenda 2030 som riktlinje. SwAge-modellen har även använts som målsättning att uppnå en hållbar arbetsplats.
3 SYFTE
Syftet med studien är att undersöka hur personer som har fysiskt belastande arbeten
uppfattar sina förutsättningar att arbeta kvar i samma yrke fram till pensionsåldern (65 år).
3.1 Frågeställningar
- Vilka möjligheter uppfattar personer med fysiskt belastande arbeten finns för att arbeta fram till pension?
- Vilka hinder uppfattar personer med fysiskt belastande arbeten finns för att arbeta fram till pension?
- Hur uppfattar intervjupersonerna pensionssystemet och möjligheten att arbeta fram till pension?
4 METOD
I metodavsnittet belyses studiens tillvägagångsätt, val av intervjupersoner, datainsamling, kvalitativa metod och analysfasen för studien. Vidare infattar avsnittet kvalitetskriterier och etiska överväganden.
4.1 Metodansats
Studien är avsedd att undersöka hur individer i en fysisk krävande yrkeskategori uppfattar sin förutsättning att arbeta kvar, genom att undersöka möjligheter och hinder
intervjupersonerna upplever. Patel och Davidsson (2017) förklarar att ett djupt och detaljrikt innehåll i en studie kan uppnås genom kvalitativa intervjuer. Därav har en kvalitativ ansats valts för att uppnå ett resultat och skapa förståelse baserat på intervjupersoners
uppfattningar om deras arbetsliv, vilket ytterligare har analyserats genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Bryman (2018) förklarar att manifest innehållsanalys innebär att fokus läggs på det uppenbara och synliga i texten. En avspegling av arbetstagare i ett fysiskt krävande yrke har genomförts i form av en semistrukturerad intervju, där Patel och
Davidsson (2017) förklarar är att ett manus följs men att öppet kunna ställa följdfrågor. Bryman (2018) förklarar att kvalitativa studier inriktar sig på individers livsvärld och personliga ställningar av verkligheten.
4.2 Urval och rekrytering av intervjupersoner
Intervjupersonerna behövde besitta tillräcklig kunskap och erfarenhet kring ett fysiskt krävande arbete för att kunna besvara studiens syfte, därav tillämpades ett målstyrt urval. Vidare förklarar Bryman (2018) att en direkt koppling till studiens undersökning är ett målstyrt urval som kan omfattas av intervjupersonerna. Det är även en urvalsmetod där urvalet väljs strategiskt.
Studien avgränsades till individer med fysiskt belastande yrken i Sverige som arbetar heltid. För att vidare kunna besvara studiens syfte undersöktes olika fysiskt belastande arbeten i Sverige. Yrken med fysiskt belastade arbeten är bland annat sjuksköterskor,
lagermedarbetare och lastbilschaufförer. Vidare har enskilda semistrukturerade intervjuer utförts på arbetstagare inom de ovannämnda yrkena genom att intervjua arbetstagare med (i) låg arbetserfarenhet (0-5 år), (ii) måttlig arbetserfarenhet (6-15 år) och (iii) hög
arbetserfarenhet (15+ år). Andra kravet är att respondentens ålder ska vara proportionell med arbetserfarenheten (i = 20 – 25 år, ii = 26 – 45 år, iii =45+ år), detta för att verkligen undersöka om en äldre medarbetare är kapabel till de fysiska arbetsuppgifterna. Syftet med kraven är att jämföra och förstå hur anställda inom samma yrke är kapabla att genomföra arbetsuppgifterna.
Det var av stor vikt att finna intervjupersoner som hade förståelse kring kriterierna studien innefattades av och de hittades genom ett snöbollsurval, det vill säga skribentens bekanta vänner till urvalets nätverk. Informationen bidrog till att intervjupersoner och deras nätverk fick en förståelse redan vid start vad studien omfattar och om de var kvalificerade. Sökandet efter intervjupersoner initierades genom att sex heltidsarbetare kontaktades med
information om studiens syfte, inklusionskriterier och framställningssätt. Målgruppen kunde få en djupare inblick i vad deltagandet av studien verkligen innebär. Kontaktinformationen till bekantas nätverk erhölls av skribentens umgängeskrets, därefter kontaktades de av skribenten. Alla som kontaktades visade intresse att delta i studien. Ett samtycke samlades in med datum, mejl och telefonnummer innan intervjuerna påbörjades samt en upprepning av missivbrevet och dess etiska aspekter (bilaga A).
De som deltog i studien bestod av tre män och tre kvinnor i åldrarna 22–51 år.
Intervjupersonerna har en heltidsanställning inom ett fysiskt krävande arbete. Samtliga personer har en arbetserfarenhet mellan 1–3 och 12–23 år. Intervjupersonerna som medverkade i studien är två intensivvårdssjuksköterskor, två lastbilschaufförer och två lagermedarbetare. Informanterna hade ingen kontakt med varandra och alla arbetar inom olika verksamheter i Sverige.
4.3 Datainsamlingsmetod
Insamlingen av data utgick genom kvalitativa intervjuer som framlagdes genom
informanternas kunskap och upplevelser. Studier som undersöker människors erfarenhet genom uppfattningar och upplevelser kan undersökas av en kvalitativ intervju, förklarar Patel och Davidsson (2017). En djupare kunskap kring studiens syfte kan uppnås. I Enlighet
med Bryman tillämpades en semistrukturerad intervjuguide för att intervjun ska inneha mer öppna frågor som ger möjlighet till diskussion (bilaga B), därav var alla intervjuerna i studien semistrukturerade. Frågor till intervjuguiden utformades efter relevans inför studiens syfte och relevant för att vidmakthålla den befintliga hälsan. Intervjuguiden syftar på anställda med fysiskt belastande yrken och hur de upplever sina förutsättningar att stanna i arbetslivet fram till pensionen men även den egna hälsan. Den kvalitativa intervjun hade till följd att intervjupersonerna fick möjlig åtgärd och utrymme att förse med en fördjupad kunskap och ett brett samtal.
Innan inbokade intervjuer inträffades, genomfördes en pilotintervju på en lagermedarbetare. Bryman (2018) skriver för att säkerställa att intervjufrågorna är betydande för studiens syfte ska en pilotintervju genomföras. Lagermedarbetaren som pilotintervjun genomfördes på var en likvärdig intervjuperson som andra deltagare och uppfyllde studiens krav. Detta för att försöka förutse intervjuguidens precision till studien. Det gav en ökad möjlighet att korrigera frågorna inför intervjuerna, vilket undersökte om intervjuguiden saknade relevans eller var svårtolkad men mäta tiden på intervjun. Efter avslutad pilotintervju förtydligades
småmisstag som exempelvis ordning på information och frågor, därefter korrigerades intervjuguiden.
Intervjupersonerna fick välja datum och tid inför intervjun för att finna passande tider. Det resultera i att intervjuerna genomfördes via digitala zoom-möten och i Mälardalens
högskolas lokaler. På grund av den rådande pandemin COVID-19 genomfördes fyra intervjuer via zoom och två intervjuer på ett smittsäkert sätt i högskolans lokaler.
Intervjuerna spelades in genom en diktafon som sedan samlades in på en moln-baserat enhet (Icloud) för säker förvaring, och pågick mellan 31–42 minuter. Medverkande döptes till IP1-IP6 för att underlätta och behålla konfidentialiteten.
4.4 Analys och databearbetning
Bryman (2018) tydliggör att en kvalitativ innehållsanalys innebär upprepad läsning av en transkriberad text från en intervju för att kunna identifiera meningsenehter som sedan kodas. Därav genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att endast belysa
intervjupersonernas erfarenhet i förhållande till studiens syfte och minska missuppfattningar från intervjuerna. I anslutning till vardera avslutad intervju transkriberades det insamlade materialet till 54 A4-sidor, innan påbörjad analysprocess. Granheim & Lundman (2004) menar att manifest innehåll är det som uttrycks rent konkret, vad som faktiskt sägs ut och senare skrivs ned. Med anledning av att fånga ett djup i informanternas berättelser och upplevelser är innehållsanalys ett alternativ att tillgå vid en manifest analys (Granheim och Lundmans, 2004). För att särskilja texterna åt markerades relevanta meningar från
transkriberingsmaterialet i olika färger, vilket blev meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kodas av den orsaken att underlätta kategoriseringen.
Koderna delades upp i olika områden som berörde bland annat fysiska och psykiska krav, arbetsförhållande, hälsa och pensionsåldern i Sverige. Nästa steg sorterades koderna i förhållande med studiens syfte för att kunna finna en struktur för resultatet. Textens
innebörd observerades noggrant för att kunna gruppera koderna i de olika kategorierna, som senare framskreds i resultatet. Studiens sex underkategorier bildades efter:
Arbetsförhållandena på arbetsplatsen, fysiska och psykiska kraven på arbetsplatsen, arbetsgivarens hantering av hälsa, arbetstagarens självuppskattning & hantering av hälsa, uppfattningen om Sveriges pensionsålder och upplevelsen & möjligheten att tillhöra
arbetslivet fram till pensionen. Tre huvudkategorier färdigställdes efter underkategoriernas
sammansättning: Uppfattade möjligheter för personer med fysiskt belastande arbeten,
uppfattade hinder för personer med fysiskt belastande arbete och uppfattad kunskap & möjligheter med pensionssystemet. Granheim, Lindgren och Lundman (2017) förklarar att
intervjupersonernas upplevelser ska inkluderas med ett sammanhängande material och utifrån det bilda kategorier. En analysmatris utformas för att uppmärksamma hur analysmaterialet i varje kategori uppdelades (Tabell 1). Matrisen innehåller en
sammanställning av studiens meningsbärande enheter, koder, underkategori och kategori för att tydliggöra tolkningen av kategorierna och dess innehåll.
Tabell 1. Exempel på hur meningsbärande enhet, kodning & kategorisering gått till.
Meningsenhet Kod Underkategori Kategori
”Det är mycket stress, sömnbrist, fysisk trötthet och psykisk påverkan, får man av det här jobbet om du inte har bra
förutsättningar att säga och det var vad som hände mig.” (IP1)
Psykisk och fysisk påverkan av yrket.
Fysiska och psykiska kraven på arbetsplatsen Uppfattade hinder med fysiskt belastande arbete. ”På jobbet är det viktigt att man trivs med sina kollegor för att må bra fysisk såsom psykiskt…med det menar jag att vi brukar ha teamsamtal ganska ofta och för att arbetet ska kunna genomföras måste man ha ett bra band med sina kollegor.” (IP2)
Essentiellt att trivas med sina kollegor för att må bra hälsomässigt. Arbetsförhållandena på arbetsplatsen Uppfattade möjligheter med fysiskt belastande arbete.
”Nej jag känner inte att jag kommer klara av att jobba tills jag är 65 år, det är alldeles
För fysiskt belastande yrke för att orka tills pensionen.
Upplevelsen & möjligheten att
uppfattad kunskap & möjligheter med pensionssystemet
för tungt för min kropp redan nu.” (IP3)
tillhöra arbetslivet fram till pensionen.
4.5 Kvalitetskriterier
För att uppnå tillförlitlighet har kriterier med en kvalitetsbedömning av kvalitativa studier beaktas under studiens gång: trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och konfirmerbarhet. Trovärdighet kan definieras som en tolkning och återberättande av svaren under intervjun, som senare presenteras i studien (Bryman, 2018). Genom att exempelvis transkriberingen strikt återspeglat det exakta inspelade material till skrift har studiens trovärdighet beaktats. Det framskrivna resultat innefattar citat som återger och påvisar studien. För att minska risken för feltolkningar vid tillfällen ställdes kompletterande frågor när intervjupersonerna lämnade osäkra och/eller svårtolkade svar.
Bryman (2018) upplyser att pålitligheten kan förklaras som studiens genomförande vilket ska vara begripligt och tillgängligt för granskningsintressen kring samtliga steg i studien. Ett ingående metodavsnitt har innefattad en hänvisning till bifogad intervjuguide för att styrka studiens pålitlighet. Målgruppen och intervjupersonernas inklusionskriterium belyses i metodavsnittet för en översikt över avgörande beslutsfattanden. Bryman (2018) menar på att överförbarheten innefattar huruvida resultatet i studien kan överlåta till andra
förekommande studier. En noggrann redogörelse av studiens tillvägagångsätt har inkluderats för att beakta studiens överförbarhet.
Bryman (2018) förklarar att konfirmerbarhet i en studie innebär att vara opartisk och endast inkludera deltagarnas upplevelser och erfarenhet genom att exkludera sekundära tolkningar. I syfte till att minska risken för dominerande och styrda frågor, utgick intervjuerna från en semistrukturerad intervjuguide för att understryka studiens konfirmerbarhet. För att minska risken för feluppfattningar i det slutgiltiga resultatet under analysprocessen undveks
personliga uppfattningar och eventuell förkunskap genom en ansträngning av att vara opartisk.
4.6 Etiska överväganden
Vetenskaprådet (2017) tydliggör att betydelsefulla kriterier för kvalitén och genomförande av studien används av forskningsetiska överväganden. God forskningsetik ska beaktas genom informations-, samtyckes-, konfidentilaitets- och nyttjandekrav (Bryman, 2018).
Bryman (2018) definierar informationskravet genom att intervjupersonerna upplyses om studiens syfte, vilket genomförts på förhand och i form av informationsbrev (Bilaga A), samt under intervjun. Informanterna underrättades bland annat om intervjuprocessen och dess resultat.
Bryman (2018) förklarar samtyckeskravet att deltagandet i studien ska avgöras och
bestämmas av informanterna. Intervjupersonerna fick en skriftlig förfrågan där de upplystes om att deltagandet är frivilligt och när som helst kunde avbryta deras medverkan. Ett
samtycke om att vilja medverka i studien sändes via mejl. De etiska aspekterna tydliggjordes före intervjutillfället genom informationsbrevet. Samtyckeskravet innefattar information om hur länge och på vilka villkor medverkan sker, senare fick intervjupersonerna avgöra datum och plats för intervjun.
Konfidentialitetskravet inbegriper att inga intervjupersoner ska kunna identifieras och konfidentilaitet ska gälla. Det innebär att obehöriga inte ska kunna komma åt insamlad empiriska data (Bryman, 2018). All personlig identifikation om intervjupersonerna ersattes med en kod, som exempelvis IP1. För att förvara det inspelade materialet och
transkriberande texten bevarades det på enheter med lösenordsskydd.
Bryman (2018) beskriver på att nyttjandekravet handlar om att använda insamlade data endast för studiens ändamål. Intervjupersonerna informerades i både informationsbrevet och inför intervjun om att all data skulle användas till forskningen i studien och därefter radera inspelat material.
5 RESULTAT
I det här avsnittet baseras resultatet på intervjupersonernas uppfattningar och
förutsättningar om deras arbetsliv. Utifrån studiens syfte framtogs resultatet genom en analys av den samlade empiriska data. I tabell 2 presenteras tre kategorier och sex
underkategorier som framkommit genom analysen. För att illustrera och belysa omfattande resultat har citat använts.
Tabell 2. Sammanställning av kategorier & underkategorier
Kategori Underkategori
Uppfattade möjligheter med fysiskt belastande arbeten.
Arbetsgivarens hantering av hälsa. Arbetstagarens självuppskattade hälsa & hantering av hälsa.
Uppfattade hinder med fysiskt belastande arbete.
Arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Fysiska & psykiska kraven på arbetsplatsen. uppfattad kunskap & möjligheter med
pensionssystemet.
Intervjupersonens uppfattning om Sveriges pensionsålder.
Upplevelsen & möjligheten att tillhöra arbetslivet fram till pensionen.
5.1 Uppfattade möjligheter med fysiskt belastande arbete
Avsnittet består av underkategorierna: Arbetsgivarens hantering av hälsa ocharbetstagarens självuppskattade hälsa & hantering av hälsa.
5.1.1 Arbetsgivarens arbete för hållbar arbetsmiljö
Intervjupersonerna upplever att mycket av det som behöver förbättras på arbetsplatsen handlar om tillgången till olika resurser. Några arbetsplatser har inte råd att ringa in
personal eller förnya möblerna i personalrummet, av den anledningen kan de anställda lida. Ekonomin för företaget är en primär och avgörande faktor till vilken grad arbetsgivaren kan erbjuda sina anställda en hållbar och hälsosam arbetsplats. De har inte råd att erbjuda arbetstagarna en funktionell arbetsmiljö. Hjälpmedlen och kläderna kan vara utslitna, vilket innebär funktionen för utrustningen inte är lika proportionell. Några informanter förklarar att de dragit in på personal, och att det påverkat personalen som jobbar kvar på det sättet att de får fler arbetsuppgifter som resulterar i eventuellt övertid.
”Det är väl pengar, ekonomin som styr och det ska sparas och då när man ska spara är personalen det första drar ner och försöker spara på dem och är det personal på golvet som undersköterskor och sköterskor vi pratar om och brist på sköterskor kan dem inte spara på längre, det går ju inte men det finns inte att få in heller det är det som är problemet.” (IP1)
Ett faktum alla informanter hade gemensamt var att de på olika sätt har möten månadsvis och/eller veckovis med teamledaren. För att arbetsgivaren ska ha koll på sina arbetstagare både hälsomässigt och jobbrelaterat brukar de diskutera hur och vad som kan förbättras, men även hur den anställda mår. Några upplever att det är meningslösa möten där arbetsgivaren inte följer upp det som sägs, medan andra känner och ser stödet på arbetsplatsen. Mötena kan handla om allt från att få in mer bekväma möbler, till
personalrummet och stressen som känns under genomförandet av arbetsuppgifterna. Flera arbetsgivare uppmuntrar deras anställda att ta raster när de behöver för att återhämta sig, medan några få kan diskutera med arbetstagarna att de inte levererar de önskade siffrorna.
”Om jag inte presterar med mitt ackord en dag kan de fråga ut mig varför jag presterat dåligt och att jag bör göra bättre ifrån mig…vilket gör att de säger emot sig själva, de vill att vi hela tiden ska plocka mer och mer…vi ska alltid nå högre ackord.” (IP3)
Det är av stor vikt att kunna vara bekväm med sin arbetsgivare för att förklara sina bekymmer, de som inte kände sig komfortabel med sin chef hade det svårare att säga sina
åsikter. Intervjupersonerna kände sig trygga med sin arbetsgivare, medan en informant hade svårt att kunna prata ut med sin arbetsgivare. Några få informanter hade svårare att förklara hur de mådde eller om arbetsuppgifterna kändes för krävande. Det utvecklades till en psykisk arbetsskada för den intervjupersonen, efter långa och krävande arbetspass började kroppen säga ifrån och till slut sjukskrevs den individen en hel månad från arbetet. Resterande kunde förklara för sin arbetsgivare varje gång de kände att arbetsuppgifterna började bli för mycket och det har hjälpt, förklarar intervjupersonerna. En åtgärd för att hjälpa medarbetarna kan vara att de får hjälp av en annan kollega med arbetsuppgiften, eller få ledigt någon dag.
”I början var det svårare att prata om det här när man var ny…man ville inte visa att man var och kan utan man ville visat att man kan göra lika bra som den andra, jag kämpade så.” (IP1)
5.1.2 Arbetstagarens påverkade hälsa av arbetet
De intervjuade informanterna beskriver att efter jobbet är det väsentligt att vila kroppen. Ytterligare förklarar de att efter ett arbetspass gillar de att gå hem och vila en stund innan de kan genomföra någon enklare typ av aktivitet som exempelvis träna och/eller handla. Att göra något som lugnar ner kroppen var något flera hade gemensamt, de ville antigen bara ligga i sängen eller kolla på tv. Vissa dagar behövde flera vila ut hela dagen på grund av den långa och slitsamma arbetsdagen, arbetspassen kan påverka hela deras fritid. Vidare förklara intervjupersonerna att det är viktigt att lyssna på kroppen för att de ska orka arbeta fram till pensionsåldern i Sverige. Ibland kunde några av informanterna till och med sova efter ett arbetspass för att få den återhämtningen de behöver då de kände sig trötta.
”Det är viktigt att vila upp sig efter jobbet och inte gå ut med vänner på en gång, kroppen är viktig för att jag ska klara av att jobba tills 65 måste jag ta hand om min kropp.” (IP2)
De flesta av informanterna brukar vara fysiskt aktiva för att dels må bättre och dels klara av det fysiskt krävande yrket. De flesta som tränar förklara att det var svårt att träna
regelbundet i samband med deras arbete, de kunde exempelvis skippa träna för att de kände sig utslitna efter arbetspasset. Träningen fick vänta tills de var lediga, det vill säga när informanterna hade en ledig dag. Med fysisk aktivitet menar intervjupersonerna att träna i ett gym. De som inte var fysiskt aktiva kände ingen större påverkan av det, vidare menar de på att arbetet gav dem den fysiska aktiviteten de behöver för att klara av jobbet.
Intervjupersonerna som inte utförde någon slags fysisk aktivitet uppskattade att vila efter arbetspasset.
”Genom att träna för att kunna orka med de långa arbetspassen…man behöver ändå lite styrka för att kunna bära så mycket.” (IP3)
Flera intervjupersoner upplever att de kan prestera bättre eftersom de får bra stöd och utrustningen på arbetsplatsen i form av exempelvis hjälpmedel, frukt och varma drycker. Det finns olika hjälpmedel på respektive arbetsplats att använda sig utav vid genomförandet av olika arbetsuppgifter, ett exempel är att det finns bärfiltar vid förflyttningar av
sjukhuspatienter. Ytterligare förklarar intervjupersonerna att dessa hjälpmedel har underlättat arbetsuppgifterna.
Informanterna menare att bekväma skor är ännu en grundläggande faktor för kunna prestera bra, och när de erbjuds funktionella skor kan de både arbeta och må bättre. Några få
upplever att arbetskläderna och hjälpmedlen inte gör någon skillnad på hur de presterar på arbetsplatsen, vidare menar de att arbetsmiljön är bakomliggande faktorn till varför arbetet är utmanande. Utrustningen är inte något de hunnit tänkt på utan att det är de andra arbetsvillkorna som varit prioriterade.
Frukt och varma drycker som erbjuds på arbetsplatsen är något som hjälpt
intervjupersonerna att prestera bättra på jobbet, de förklarar att det har gett dem mer energi och hjälpt kroppen må bättre.
”Vi har även alltid färsk frukt i alla fikarum. Jobbet ger oss även bra utrustning för att vi ska klara av de tuffa arbetspassen, jobbet har en maskin som undersöker våra fötter och erbjuder gratis sulor om man behöver för att det ska vara skönare förr oss när vi jobbar.” (IP3)
5.2 Uppfattade hinder med fysiskt belastande arbete
Underkategorierna innefattas av: Arbetsförhållandena på arbetsplatsen och fysiska &
psykiska kraven på arbetsplatsen.
5.2.1 Arbetsförhållandena på arbetsplatsen inom ett fysiskt tungt jobb
Några av intervjupersonerna förklarar att deras arbetsuppgifter är att lära sjukhuspatienter att gå, det sätter höga fysiska krav. Som sjuksköterska handlar arbetsuppgifterna om lyfttekniker, och om de följer de ergonomiska riktlinjerna ska de kunna minska risken av arbetsskador. Arbetsuppgifter i ett fysiskt krävande yrke, såsom lagermedarbetare, kan vara att plocka varor. Medarbetaren plockar cirka 2,6 ton varje dag, och står på fötterna hela arbetspasset. Vidare förklarar de att det är väldigt utmattande och att arbetsförhållandena är tuffa. Lastbilschaufförer behöver dra in alla varor ut och in från lastbilen flera gånger under ett arbetspass, det kan bli slit- och tröttsamt.
Intervjupersonerna beskrev att de hade fysiskt tunga arbetsuppgifter som var väldigt kroppsligt ansträngande, av den anledningen kände flera att de blev fysiskt utmattade och orkar inte arbeta kvar till Sveriges nuvarande pensionsålder (65 år). Informanternas
uppfattningar om förekomsten av psykisk och fysisk ohälsa med arbetsuppgifterna varierar. De flesta har arbetsuppgifter som kräver mestadels tunga lyft där de behöver stå den större delen av arbetspasset, medan andra även behöver fokusera på att köra stabilt.
”Jag jobbar med patienten, patientens omvårdnad från dusch till sätta på kläder och matning… allt som du kan tänka dig med patienter och göra då är det tufft jobb, då är man verkligen trött när man går från jobbet.” (IP1)
Intervjupersonerna menar att det är betydelsefullt att trivas med kollegorna för att må bra fysiskt som psykiskt. De tydliggör att det blir svårt att förstå sig på arbetsuppgifterna om kollegorna inte delar en vänskaplig relation, där flera intervjupersoner behöver rapport av tidigare arbetspasset för att ha en bra översikt över arbetsdagen. Vid händelse av dålig relation bland kollegorna är några konsekvenser (i)mökad risk för misstag, (ii) omitiverade att åka till jobbet och (iii) försämrade psykisk hälsa.
”På jobbet är det viktigt att man trivs med sina kollegor för att må bra fysiskt såsom psykiskt… med det menar jag att vi brukar ha teamsamtal ganska ofta och för att arbetet ska kunna genomföras måste man ha ett bra band med sina kollegor.” (IP2)
Arbetsförhållandena för de olika yrkeskategorierna kräver generellt samma sak, att de alla behöver jobba hårt fysiskt. Det finns sällan tid för återhämtning, behövliga pauser kan utnyttjas när jobbet lugnat ner sig.
5.2.2 Fysiska och psykiska kraven på arbetsplatsen
De fysiska och psykiska arbetskraven på arbetsplatsen för intervjupersonerna hänger ihop, ett exempel är att om de har hög belastad och krävande arbetsuppgift blir de både fysiskt och psykiskt utmattade. Det finns olika krav på olika arbetsplatser, vissa medarbetare måste fokusera på att kunna köra säkert, medan en annan måste vara noggrann med att ge ut rätt medicin till alla patienter. Några informanter förklarar att de tar med sig jobben hem, vilket leder till psykisk ohälsa som bland annat stress och sömnsvårigheter. Resterande menar att på arbetsplatsen finns det både mindre och större fysiska och psykiska arbetskrav, de tar olika på kroppen och hälsan. De behöver alltid vara fokuserade för att arbetsuppgifterna är krävande, när de ansträngt sig fysiskt behöver de senare även anstränga sig psykiskt under exempelvis körningen. Av den anledningen känner sig exempelvis lastbilschaufförerna trötta större delen av arbetspasset.
”Det är minst lika psykiskt krävande då det händer mycket hela tiden, till exempel det kan hända att en patient dör eller att man hela tiden måste vara på tårna för att hinna med och utföra alla arbetsuppgifter bra…alla måste få rätt mediciner och det är mitt ansvar att se till att det blir rätt och ett litet fel kan skada en person.” (IP2)
Eftersom intervjupersonernas arbetsuppgifter behöver genomföras under anslagen tid kan det leda till att de bland annat känner sig stressade. En viktig anledning till att kunna arbeta kvar till 65 år eller längre, enligt informanterna, är hållbara arbetsförhållanden. De anställda ska inte behöva känna sig utarbetade, psykisk utmattade och sällan utvilade. Vidare menar de att genom bland annat god mängd av pauser under ett arbetspass kan de få den
återhämtningen de behöver för att klara av jobbet. Fysiskt krävande arbetsuppgifter kräver en god vila. Alla intervjupersoner förklarade att det är vanligt att jobba övertid, några kunde få jobba 15 timmar på ett arbetspass. Övertiden inträffar för att det finns flera opåverkbara
faktorer som trafik, kunder och väder. Vissa kompenserades med ledighet efter långa och tuffa arbetspass.
”Om det har varit en väldigt lång arbetsdag, vilket kan vara 15h, men vi får flera lediga dagar om vi jobbat mycket.” (IP5)
Några intervjupersoner tydliggör att hälsan inte alltid påverkas negativt. Vidare utvecklar de att de har varierande arbetsuppgifter som innefattar en god mängd av fysiska och psykiska krav. Ibland kan det vara skönt för de att exempelvis bära in burar till lastbilen och sedan sitta och köra en stund. Informanterna upplever hinder som att behöva sitta en längre period under arbetspasset. Vidare förklarare de en önskning på fysisk variation av arbetsuppgifter. Vid stressiga situationer kan hjälpmedlen undvikas, vilket leder till att utförandet av
arbetsuppgiften inte är hållbar och arbetsskador kan utvecklas. Andra respondenter menar att det kan bli för fysiskt krävande och att det blir överbelastande för kroppen att hela tiden bära tunga lyft. I enlighet med det påståendet syftar informanterna på att arbetsuppgifterna inte är hållbara, de behöver tid för återhämtning och arbetsuppgifterna behöver varieras för att de inte ska vara lika krävande.
”Ja, jag tycker att mitt jobb påverkar min hälsa, inte alltid dåligt. Det är mycket fysiskt och varierande arbetsuppgifter på min arbetsplats, ibland kan det kännas utmattande men jag älskat att röra på mig och vi har även strikta restriktioner på hur man ska jobba ergonomiskt.” (IP2)
5.3 Uppfattad kunskap & möjligheter med pensionssystemet
Nedan presentera underkategorierna: Intervjupersonens uppfattning om Sveriges pensionsålder och upplevelsen & möjligheten att tillhöra arbetslivet fram till pensionen
5.3.1 Intervjupersonen uppfattning om Sveriges pensionsålder
De flesta av intervjupersonerna hade grundläggande information om Sveriges pension. Den informationen är att i Sverige är pensionsåldern 65 år, och att en del av månadslönen sparas undan till pensionen. Vidare förklara de att pensionen inte är essentiell ännu, de hade fortfarande ett par år fram till pension därav har de inte en bra koll på ämnet. En intervjuperson som var närmare pensionen och tillhör äldre målgruppen tydliggör att
pensionen börjar närma sig och på grund av det finns det god kunskap om ämnet. Åldern för intervjupersonerna hade en påverkan på kunskapen om pensionen, majoriteten tyckte att det inte var viktigt att vara kunnig om ämnet för att det var ett tag till de skulle gå i pension.
”Jag har väldigt dålig koll på hur pensionssystemet ser ut i Sverige, jag tänker kolla mer noggrant när jag närmar mig pensionen.” (IP6)
De flesta av intervjupersonerna anser att pensionssystemet i Sverige är orättvist. Vidare förklarar de att det inte är rimligt att pensionsåldern för alla fysiskt krävande yrken är 65 år.
De menar att alla yrken ska ha en egen pensionsålder, vissa fysiskt belastande arbeten är mer krävande än andra, en del kan sänka pensionsåldern medan andra yrken ska klara av att jobba tills 65 år. Kroppen blir alltför sliten och arbetsuppgifterna är inte direkt
kroppsvänliga, det är konstant högt tryck och stress, förklarar informanterna. Minoriteten anser att Sveriges pensionssystem är funktionell, systemet är noggrant genomtänkt och utformad. Ytterligare menar de att pensionsåldern är 65 år av goda skäl.
”Det är inte något jag tänkt på men jag tror att alla bör kunna jobba tills de är 65 år…Sverige har inte suttit pensionsåldern vid 65 av ingen anledning.” (IP6)
5.3.2 Upplevelsen & möjligheten att tillhöra arbetslivet fram till pensionen
Några av intervjupersonerna nämner att de inte kommer att klara av att arbeta fram till 65 år, men att ekonomin är något som påverkar deras beslut. De som vill gå i pension tidigare förklarar att de inte har råd att gå tidigare, informanterna behöver en mer stabil ekonomi för att kunna avgå. Alla som vill gå i pension tidigare, uttryckte att de helst vill gå innan 60 år. Av den anledningen att de fortfarande ska vara unga och starka innan de blir äldre, ett exempel är att informanterna vill hinna resa runt och njuta av det sista i livet. Resterande två
intervjupersoner berätta att de vill jobba kvar fram till pensionen, det vill säga 65 år. Anledningen är att de trivs på sin arbetsplats och värdesätter sina kollegor, de har ingen bättre anledning att avgå tidigare. Vidare tydliggör de att de älskar sitt arbete och gillar att ha en plats de måste vara på, med andra ord en plats där de behövs.
”Jag tror faktiskt att jag kommer gå i pension betydligt tidigare men det blir svårt om jag inte sparat till en bra summa, jag vill njuta av det sista i livet innan jag blir rostig.” (IP4)
6 DISKUSSION
Avsnittet inleds med en metoddiskussion där metodens tillvägagångsätt och metodval diskuteras. Andra delen är resultatdiskussion och avser att ge utrymme till överväganden om studiens kvalité. Till sist diskuteras den teoretiska anknytningen.
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Studiedesign
Valet av metod i studien resulterade i en kvalitativ inställning till heltidsanställda med fysiskt belastade arbeten i Sverige, i förhållande till Agenda 2030 och SwAge-modellen. En
andras arbete noterade skribenten att alla anställda upplever, men även bemöter olika hinder och möjligheter - ett yrke kunde upplevas väldigt utmattande medan ett annat mer hållbart. För att få en fördjupad kunskap om det aktuella dilemmat, har heltidsanställda med ett fysiskt belastat arbete i Sverige fått en möjlighet att uttrycka sin erfarenhet. Därav valdes en kvalitativ metod som tillvägagångsätt.
Val av metod är lämplig för studiens trovärdighet eftersom det finns förkunskaper om risken att personliga tolkningar kan återspeglas i studien. Av den anledningen har skribenten varit försiktig under genomförandet av studien för att inte påverka resultatet, och det genom att ständigt vara kritisk och jämföra relevanta källor som styrker fakta. Detta beror på att Bryman (2018) beskriver att kvalitativ forskning kan leda till en ökad risk för att personliga tolkningar återspeglas i resultaten. Det fanns också hopp om att ett kvalitativt
tillvägagångssätt skulle bidra till att ge arbetstagare med fysiskt tunga arbeten en möjlighet att förmedla sina erfarenheter, men även att deltagandet skulle på ett eller annat sätt hjälpa de känna sig delaktiga.
6.1.2 Urval & rekrytering
Vid val av urval för studien diskuterades huruvida målgruppen borde riktas mot alla typer av anställda, det vill säga kontorsarbetare och fysiskt belastande arbeten, eller en särskild kategori. Eftersom behovet av att medarbetare delade med sig om deras erfarenheter från arbetslivet var annorlunda, valdes ena målgruppen med arbetslivserfarenhet mellan 1–5 år samt att de var mellan 20–30 år; och andra målgruppen en arbetslivserfarenhet med minst 10 år samt att de minst var 45 år. Fördelen med ett omfattande urval är att en varierande information innefattas till studien, det vill säga att studien får in olika erfarenheter och kunskap. En nackdel kan vara att dessa grupper inte representeras av några personer, alltså att populationen är så pass liten att det är omotiverat att göra annat än totalundersökning. Det kan ifrågasättas om informanterna utger ett rättvist och djupt perspektiv för att kunna besvara studiens syfte, eftersom urvalet inte är stort och representerar inte alla fysiskt belastande yrken på arbetsmarknaden. Kvale och Brinkmann (2004) förklarar att en målgrupp som företräder en grupp som besitter en djup kunskap inom ämnet kan öka studiens trovärdighet och medföra ett resultat som är omfattande. Av den anledningen inkluderas utvalda intervjupersoner för att de ska kunna bidra med värdefull kunskap till studien. Studien baseras på ett målstyrt urval, av den anledningen att försöka uppnå ett så varierande urval som möjligt. En nackdel kan vara trots tidigare forskning, kan en orättvis bild avspeglas i resultatet. Det då urvalet inte visar en verklig bild av hur arbetslivet verkligen ser ut. Intervjupersonerna kan vara annorlunda i jämförelse med andra medarbetare inom samma yrke.
6.1.3 Datainsamlingsdikussion
I ett försök att framställa ett bredare perspektiv distribuerades informanterna medvetet på flera områden. Kvale & Brinkman (2014) upplyser samtidigt att kvalitativa studier är ämnade att undersöka ett djupt perspektiv och inte ett brett. Vidare förklaras att det låga deltagandet
inte ska ha en påverkan på studiens trovärdighet, utan ett djupt och omfattande resultat är det som är betydande. Bryman (2018) skriver att studien ökar möjligheten till överförbarhet mot andra liknande studier om den innefattar en bredd kring kön, ålder och erfarenheter. I studien deltog tre kvinnor och tre män vilket innebär att intervjupersonerna är relativt jämnt könsfördelat samt en variation av åldersgrupper, kan innefatta att studien avser en bredare överförbarhet. Eftersom intervjupersonerna är i olika åldrar och kön samt innehar
varierande erfarenhet av ett fysiskt belastande arbete belyser studien ett brett perspektiv. För att förbättra överförbarheten och trovärdigheten till både andra och denna studie genomfördes semistrukturerade intervjufrågor som lades till som bilaga. Avsikten med intervjumetoden var att öka möjligheterna till att informanterna öppet skulle kunna besvara intervjufrågorna och eventuellt minska begränsningar. Bryman (2018) menar att en
fördjupad bild av verkligheten kan uppnås genom att göra på det sättet. Intervjuguiden användes för att ytterligare följa studiens syfte och frågeställningar.
En pilotintervju genomfördes på en kvinna som arbetar i ett lager som lagermedarbetare, där hon ständigt bemöter fysiskt krävande arbetsuppgifter. Ett tillvägagångssätt för att öva och testa frågornas relevans för studiens syfte är att tillämpa en pilotintervju, skriver Bryman (2018). Det kan vara till studiens fördel att tillämpa pilotintervjun eftersom tidigare erfarenheter av att utforma och genomföra en intervju saknades. Efter genomförd pilotintervju korrigerades upplägget av informationen och frågorna. Den fullbordade
pilotintervjun och korrigeringen bidrog till en intervjuguide som var av betydelse för studien. Informanterna fick bestämma datum och plats för genomförandet av intervjun och av den anledningen att majoriteten av intervjupersonerna kände sig begränsade att lämna hemmet, genomfördes fyra av intervjuerna via digitala zoom-möten. Resterande två intervjuer ägde rum i Mälardalens högskolas lokaler. Genomförandet av intervjuerna grundades på
intervjuguiden, som började med inledande frågor om intervjupersonerna upplevelser och gick sedan över till frågor om forskningsändamålet. Kvale & Brinkman (2014) menar att tillvägagångssättet kan öka studiens trovärdighet genom att informanterna upplever en bekväm och avslappnad intervjumiljö. Resultatet kan ha påverkats på grund av att genomförandet av intervjuerna var både via zoom-möten och fysiska intervjuer. En
konsekvens kan vara att mer förklarande och djupare svar kan ha sagts av intervjupersonerna under de fysiska intervjuerna. Därav kan fysiska träffar upplevas mer verkligt och tas mer på allvar i jämförelse med att sitta bakom en skärm.
6.1.4 Databearbetning och analys
En tydlig och klar inspelning åstadkoms genom att samtliga intervjuer spelades in med en diktafon. Vidare resulterade inspelningarna i en möjlighet att kunna transkriberas. Bryman (2018) informerar att noggrant återberätta det intervjupersonerna delat under intervjun med hjälp av inspelade intervjuer kan medföra en trovärdighet. För att få med exakta ord och meningar spelades underlaget från intervjuerna upprepande gånger vid transkriberingen. I enlighet med Bryman (2018) ska konfirmerbarhet vara opartisk neutral och endast försöka inkludera intervjupersonernas upplevelser och erfarenhet. Skribenten var medveten om förkunskapen om ämnet och hade som fokus att inte ställa ledande frågor till
