Att ställa om till distansarbete har troligtvis varit en prövning för de flesta som är vana att arbeta på kontor med kollegor i närheten. Tidigare forskning har visat att socialt stöd från kollegor och chefer kan fungera som skyddsfaktorer för stress men den aktuella studien kunde inte visa statistisk signifikanta samband mellan stress och socialt stöd. Avseende könsskillnader går studiens resultat i samma linje som tidigare forskning, majoriteten av respondenterna var stressade i någon omfattning och kvinnor var mer stressade än män. Den öppna frågan i enkäten gav värdefull och fyllig information. Därför kan det ur ett
folkhälsoperspektiv vara relevant att med en mixed methods studie undersöka hur distansarbete påverkar stress och socialt stöd för att få en djupare förståelse för hur
distansarbete påverkar individens hälsa. I svaren från den öppna frågan framkom att någon ansåg det var mer effektivt att arbeta hemifrån, medan någon annan tyckte att processerna blev för långdragna när det inte längre var möjligt att gå förbi kollegans kontor för att ställa en fråga. En annan respondent svarade att stressen ökade i och med distansarbete för att en del arbetsuppgifter inte lämpade sig att utföra utanför kontoret, medan några svarade att de kunde tänka sig att kombinera distansarbete och arbete på kontoret när pandemin är över. Studiens resultat tyder på att stressnivåerna är oförändrade hos mer än hälften av
respondenterna i och med distansarbete på grund av Covid-19 pandemin. Trots det
rapporterade 70 procent att de var stressade i någon omfattning, ett resultat som indikerar att stressnivån hos kommunanställda är hög. Resultatet kan vara av intresse för
kommunerna i rollen som arbetsgivare att ta del av, för att driva preventivt arbete mot arbetsrelaterad stress. Med anledning av att arbetsrelaterad stress på sikt kan leda till sjukskrivningar till följd av ohälsa så som hjärt-kärlsjukdomar eller depression.
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket ( 2001). Förebygg arbetsrelaterad stress. Arbetsmiljöverket https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg
arbetsrelaterad-stress-broschyradi688.pdf?hl=förebygg%20arbetsrelaterad%20stress
Arbetsmiljöverket. (3 Mars 2021). Arbetsmiljön när du arbetar
hemifrån.https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och
mikrobiologiska-risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/arbetsmiljon-vid hemarbete/?hl=arbetsmiljö%20när%20du%20arbetar%20hemifrån
Bager-Charleson, S., Mcbeath, A., Vostanis, P. 2020. Building bridges with mixed methods research? Counselling & psychotherapy reaserch, 21(1) 48-51. https://doi
org.ep.bib.mdh.se/10.1002/capr.12377
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber.
Cedrone, F., Sanita, D., Ricci, P., Corbosiero, P., di Traglia, M., Greco, E., Stansfeld, S. 2017. Quality of life in workers and stress: gender differencies in exposure to psychosocial risks and perceived wellbeing. BioMed Research and International, 2017.
https://doi.org/10.1155/2017/7340781
D Allen, T., C Lawrence, R., Slutsky, J., E Grey, C. 2020. Boundary managment and work nonwork balance while working from home. Applied Psykology. 70(1), 60-84.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/apps.12300
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början (4 uppl.). Studentlitteratur Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna (3 uppl). Studentlitteratur Folkhälsomyndigheten. (7 Mars 2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/om
myndigheten/folkhalsoportalen/illustrationer/riktlinjer-illustrationer folkhalsopolitiskamalomraden.pdf
Folkhälsomyndigheten. (3 Mars 2021a). Folkhälsomyndighetens arbete med Covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella utbrott/covid-19/folkhalsomyndighetens-arbete-med-covid-19/
Folkhälsomyndigheten. ( 10 Mars 2021b) Stress.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/
Folkhälsomyndigheten. (5 Mars 2021c). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av Covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska spridningen-av-covid-19/
Gard, G. (2014). Hälsopromotion ur ett psykosocialt perspektiv. I E. Holmström & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet-Teori och praktik (2 uppl., s 57-71). Studentlitteratur.
God och jämlik hälsa -en utvecklad folkhälsopolitik (Propp. 2017/18:249). Regeringen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.
201718249/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab2000b742b0dee323c554c8875bd21ace f532454f2a50bfd58febca205b140000a4f08123d3fe3143000f016fe00265eabc68ef0 f8c215d76999dfac6f9da8df818608e59d7ed2a059e45b423367fd832820fd58ad8802 47f4
Hallman, V., Bergamin Januariu, L., Mathiassen, S-E., Heiden, M., Svensson, S., Bergström, E. 2021. Working from home during the Covid-19 outbreak in Sweden: effects on 24 h time-use in office workers. BMC public health, 21(1),1-10.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12889-021-10582-6
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Lopez-Leone, S., Forero-Diego, A., Ruiz-Diaz, P. 2020. Recommendation for working from home during the COVID-19 pandemic (and beyond). Work. 66(2), 371-375.
https://doi.org/10.3233/WOR-203187
Merrill, R. (2013). Introduction to Epidemiology (6th ed.). Jones and Bartlett Learning. Normpsykologen. (1 Maj 2021). Krav-kontroll-stödmodellen.
https://normpsykologen.se/krav-kontroll-modellen/
Oosterhoff, B., Palmer, C. Wilson, J., Shook, N. (2020) Adolescents' Motivations to Engage in Social Distancing During the COVID-19 Pandemic: Associations With Mental and Social Health. Journal of Adolescent Health, 67(2), 179–185. https://doi
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jadohealth.2020.05.004
Patel, R., & Davidson, B. (2014). Forskningsmetodikens grunder, att planera genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur
Persson, R & Örbäck, P. (2015). Arbete, stress och hälsa. I E. Holmström & K. Ohlsson (red.), Människan i arbetslivet- Teori och praktik (2 uppl., s 15-43). Studentlitteratur Robin Sadler, G. Lee, H., Lim, R., Fullerton, J., (2010). Recruiting hard-to-reach United State
population sub-groups via adaptations of snowball sampling strategy. Nurs health sci, 12(3), 369-374. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1442-2018.2010.00541.x Sharma, N., Vaish, H. 2020. Impact of Covid-19 on mental health and physical load on
women professionals:an online cross-sectional survey. Health Care for Women International. 41(11-12), 1255-1272. https://doi
org.ep.bib.mdh.se/10.1080/07399332.2020.1825441
Stressforskningsinstitutet, 2020a. Arbetsorganisation och hälsa- Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning (Broschyr). Stressforskningsinstitutet.
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230056.1604569838!/menu/stan ard/file/Arbetsorganisation%20och%20hälsa%20webb.pdf
Stressforskningsinstitutet, 2020b. Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män (Broschyr). Stressforskningsinstitutet.
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230061.1427290025!/menu/stan ard/file/Kvinnor%20och%20mäns%20hälsa%20webb.pdf
Stressforskningsinstitutet, 2020c. Stressmekanismer (Broschyr). Stressforsningsinstitutet. https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230064.1427290298!/menu/stan ard/file/stressmekanismer%20webb.pdf
Sverke, M., Falkenverg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L., Lindfors, P. (2016) Kvinnors och mäns arbetsvillkor-betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvinnors- och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf?hl=rap%202016:2 Till- Hoyt, L., K-Cohen, A., Dull, B., Maker-Castro, E., Yazdani, N. 2021. Constant Stress Has
Become The New Normal: Stress and anxiety ineqalities among U.S collegestudents in the time of Covid-19. Journal of Adolescent Health. 68(2), 270–276.
https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2020.10.030 Vetenskapliga rådet, 2017. God Forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God forskningssed_VR_2017.pdf
Västerås kommun. 2021. Våra yrken. https://www.vasteras.se/naringsliv-och-arbete/jobb och-karriar/vara-yrken.html
Zhao, X., Lan, M., Huixiang, L., Juan, Y. 2021. Perceived stress and sleep quality among non diseased general public in China during the 2019 Corona virus disease: a moderated mediation model. Sleep Medicine. 77, 339-345. https://doi
BILAGA A; INFORMATIONSBREV
Hej!
Jag heter Hevi Määttä Brobacke och jag studerar sjätte terminen på folkhälsoprogrammet på Mälardalens Högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete som syftar till att undersöka självskattad stress och socialt stöd i relation till distansarbete i och med Covid-19 pandemin. Eftersom att i stort sett hela samhället varit tvungna att ställa om i och med pandemin är det intressant att ur ett folkhälsoperspektiv att titta på hur omställningen till distansarbete påverkat anställdas självskattade stress. Kommunanställda är en grupp som särskilt varit påverkade av denna omställning, därför är just din medverkan viktig för studiens resultat. Din medverkan är frivillig och du medverkar genom att klicka på länken nedan. Genom att besvara enkäten samtycker du till att delta i studien och din medverkan är anonym. Du kan när som helst, innan du trycker på skicka, välja att avbryta din medverkan. Efter att du skickat in enkäten går det inte att avbryta din medverkan då det inte är möjligt att identifiera vilka personer som deltagit. Den data som samlas in ska endast användas för studiens syfte och hanteras enbart av mig och handledare. Resultaten presenteras sedan på gruppnivå och publiceras i databasen DIVA, insamlade data raderas efter att studien är färdigställd. Enkäten består av 11 frågor som rör distansarbete, självskattad stress och socialt stöd. Enkäten tar ca 5 minuter att besvara och den hittar du här:
https://forms.gle/6JPFAe7KCd3musYT8
Vid frågor är ni välkomna att kontakta mig på: Alternativt min handledare:
Med vänlig Hälsning
BILAGA B; ENKÄT
SJÄLVSKATTAD STRESS, SOCIALT STÖD OCH
DISTANSARBETE
Den här enkätundersökningen vänder sig till dig som arbetar hemifrån under Covid-19 pandemin och undersöker förekomsten av stress i relation till distansarbete samt socialt stöd. Enkäten tar ca 5 minuter att besvara.
Bakgrundsinformation.
Detta avsnitt behandlar bakgrundsinformation
1. Kön ¨ Man ¨ Kvinna ¨ Annat 2. Ålder ¨ 18–35 år ¨ 36–50 år ¨ 51–65 år ¨ 66 år eller äldre
3. Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? ¨ Mindre än ett år
¨ Ett till fem år ¨ fem till 10 år ¨ 10 år eller längre
4. I vilken utsträckning arbetar du på distans? ¨ Upp till 50%
¨ 51-100%
5. Jämfört med tiden innan Covid-19 pandemin, arbetar du; ¨ Mer på distans
¨ Lika mycket på distans som innan pandemin ¨ Mindre på distans
Detta avsnitt handlar om din upplevda stressnivå.
Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad
6. Känner du dig för närvarande stressad? ¨ Inte alls
¨ I viss mån ¨ Ganska mycket
7. Om du tänker tillbaka på tiden innan Covid-19 pandemin och distansarbete, känner du att;
¨ Stressnivån har ökat ¨ Stressnivån är oförändrad ¨ Stressnivån har minskat
8. Om du tänker tillbaka på tiden före Covid-19 pandemin och distansarbete, har förutsättningarna för att skilja på arbete och fritid förändrats?
¨ Det är lättare att skilja på arbete och fritid ¨ Det är oförändrat
¨ Det är svårare att skilja på arbete och fritid
Det här avsnittet handlar om din upplevelse av socialt stöd från chefer
och kollegor.
Med socialt stöd menas tillit till att få stöd eller hjälp med arbetsuppgifter eller andra utmaningar som kan upplevas svåra att hantera på egen hand. Socialt stöd kan även innebära att ha någon att prata med på fikapausen.
9. Har omställningen till distansarbete påverkat stödet du får från din/dina chefer? ¨ Stödet har ökat
¨ Stödet är oförändrat ¨ Stödet har minskat
10. Har omställningen till distansarbete påverkat stödet du får från dina kollegor? ¨ Stödet har ökat
¨ Stödet är oförändrat ¨ Stödet har minskat
11. Finns det något som du själv skulle vilja tillägga?