Saknaden av flanosagor i litteraturen gör att detta går att fortsätta forska vidare på. Flanosagor har varit vanligt förekommande i förskolan sedan länge. De har pendlat mellan att vara aktuella och placerats i förrådet men blivit aktuella nu igen på grund av behovet av att sagoberättandet bör varieras.
Förskolors interaktion med bokbuss och bibliotek är ett annat ämne vilket är intressant att fördjupa sig mer inom. Även hur bibliotek kan stötta barn med annat modersmål att introduceras till svenska språket och konkreta böcker är intressant att forska vidare på.
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade]
uppl.) Stockholm: Liber.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg – till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bakhtin, M. M. (1981). The Dialogic Imagination – Four Essays By M. M. Bakhtin. Austin Texas: University of Texas Press.
Björklund, C. (2010). Att fånga komplexiteten i små barns lärande: En metodologisk reflektion.
Nordisk barnehageforskning 2010, 3, (1), 17–26. ISSN 1890–9167.
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet - Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborgs universitet. Hämtat från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Björndahl Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I Dimenäs, J. (2007). Enkät som redskap. I Dimenäs, J. Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s. 84–85). Stockholm: Liber.
Brink, L. (2016). Bättre läsning och bättre skrivande? Om grupprocesser och textrörlighet. I Jönsson, K., Axelsson, M., Bergöö, K., Brink, L., Fast, C. & Kåreland, L. Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (s. 119–156).
Stockholm: Liber.
Damber, U., Nilsson, C. & Ohlsson, J. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Davidsson, B. (2007). Self report – att använda skrivna texter som redskap. I Dimenäs, J. Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s.
70–81). Stockholm: Liber.
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan.
Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P.
(2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Fischer, U. & Leicht Madsen, B. (1984). Titta här! En bok om barns uppmärksamhet. Arlöv:
Sweden by Berlings.
Freebody, Peter & Luke, Allan (1990) Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, 5(3), pp. 7-16. Finns tillgänglig på:
https://www.researchgate.net/publication/246704522_Literacies_programs_Debates_and_de mands_in_cultural_context
Freebody, P. & Luke, A. (2003). Literacy as engaging with new forms of life. The four roles model. I Bull, G. & Anstey, M. The literacy lexicon. 2 uppl. Sydney: Prentice Hall.
Friberg, A. (2016). Högläsning: En kvalitativ studie av lärares syn på högläsning i undervisningen. (Examensarbete, Jönköpings Universitet, School of Education and Communication). Finns tillgänglig på:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:941596/FULLTEXT01.pdf
Heimer, M. (2019). Högläsning – läsmiljö, samtal och språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Finns tillgänglig på:
https://forskoleforum.se/system/files/article/file/Heimer_ho%CC%88gla%CC%88sning.pdf ILT inläsningstjänst. (2020). Polyglutt förskola. Flerspråkig digital bilderbokstjänst för förskolan: Läslyssna på bokmagi – med Poly och Glutt. Hämtad 2020-05-03 från
https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-forskola/
Kihlström, S. (2007a). Att observera – vad innebär det?. I Dimenäs, J. Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s. 30–41).
Stockholm: Liber.
Kihlström, S. (2007b). Att genomföra en intervju. I Dimenäs, J. Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s. 47–57). Stockholm:
Liber.
Kåreland, L. (2016). Sagan och berättelsen som meningsskapande. I o, K., Axelsson, M., Bergöö, K., Brink, L., Fast, C. & Kåreland, L. Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (s. 64–91). Stockholm: Liber.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber
Nilsson, J. (2010). Slumpen får inte styra. Pedagogiska magasinet. 2010. Finns tillgänglig på:
https://pedagogiskamagasinet.se/slumpen-far-inte-styra/
Robbins, C. & C. Ehri, L. (1994). Reading Storybooks to Kindergartners Helps Them Learn New Vocabulary Words. Journal of Educational Psychology. 1994, Vol. 86, No. 1) ,54–64.
Finns tillgänglig på:
https://ltl.appstate.edu/reading_resources/ROBBINS_EHRI_94.pdf
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan - en kunskapsöversikt. Stockholm:
Skolverket. Finns tillgänglig på:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pdf3932 .pdf
Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande:
Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.
Rapport 2012:7. Hämtad 2020-04-12 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Finns tillgänglig:
https://www.skolverket.se/getFile?file=4001
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Moment 2 AKK – En pedagogisk utmaning.
Hämtad 2019-03-29 från
https://www.spsm.se/studiepaket-akk/moment-2---omgivningens-betydelse-for-en-kommunikativ-och-tillganglig-larmiljo/
Sterner, G. (2004). Välkommen till skoaffären. Nämnaren, Nr 2, 37–41. Finns tillgänglig på:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3741_04_2.pdf
Sterner, G. & Lundberg, I. (2011). Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan.
Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. &
Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Tonér, S. (2016). Tecken – ett verktyg för ökad kommunikation. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Finns på:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Finns tillgänglig på:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vygotskij, L. (2010). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.