Förslag till vidare forskning

Den aktuella studien visade i likhet med andra studier att ungdomars allmänna hälsotillstånd betraktas som god men antalet elever med psykosomatiska besvär anses som hög. Denna studie kunde inte identifiera något samband mellan att ofta utföra fysisk aktivitet och lägre psykosomatiska besvär. Därför är det av stor vikt att fortsätta forska på bidragande orsaker till att den psykiska hälsan bland barn och unga ökar samt ifall det finns någon eller några faktorer som kan vända trenden.

Resultatet i den aktuella studien visade i likhet med tidigare studier att väldigt liten del av ungdomarna uppnår rekommendationen att vara fysiskt aktiv i minst 60 minuter om dagen. Dessutom visade resultatet att en relativt stor del av ungdomarna inte utför någon fysisk aktivitet på fritiden. Det skulle vara av intresse att undersöka ungdomarnas motiv till att träna respektive att inte träna. På så sätt skulle förhoppningsvis ungdomarnas motiv till att inte utföra fysisk aktivitet kunna identifieras och rätt resurser skulle kunna sättas in för att få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva.

REFERENSLISTA

Ahn, S., & Fedewa, L. A. (2011). A Meta-analysis of the Relationship Between Children’s Physical Activity and Mental Health. Journal of Pediatric Psychology, 36(4), 385– 397. doi: 10.1093/jpepsy/jsq107

Andersson, S. I. (2018). Hälsopsykologi (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bohman, H., Jonsson, U., Päären, A., von Knorring, L., Olsson, G., & von Knorring, A. (2012). Prognostic significance of functional somatic symptoms in adolescence: a 15-year community-based follow-up study of adolescents with depression compared with healthy peers. BMC Psychiatry, 12(90). doi: 10.1186/1471-244X-12-90

Breidablik, H., Meland, E., & Lydersen, S. (2009). Self-rated health during adolescence: stability and predictors of change (Young-HUNT study, Norway). The European Journal of Public Health, 19(1), 73–78. doi: 10.1093/eurpub/ckn111

Bremberg S, & Dalman C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Stockholm: FORTE. Brown, H., Hume, C., Pearson, N., & Salmon, J. (2013). A systematic review of intervention

effects on potential mediators of children’s physical activity. BMC public health, 13 (165). doi: 10.1186/1471-2458-13-165

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:e uppl.). Malmö: Liber. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e uppl.). Malmö: Liber.

Cao, M., Quan, M., & Zhuang, J. (2019). Effect of High-Intensity Interval Training versus Moderate-Intensity Continuous Training on Cardiorespiratory Fitness in Children and Adolescents: A Meta-Analysis. International journal of environmental research and public health, 16(9), 1533. doi: 10.3390/ijerph16091533

Costigan, S. A., Eather, N., Plotnikoff, R. C., Taaffe, D. R., & Lubans, D. R. (2015). High- intensity interval training for improving health-related fitness in adolescents. British Journal of Sports Medicine, 49(19), 1253–1261. doi: 10.1136/bjsports-2014-094490 Doering, S., Lichtenstein, P., Gillberg, C., Middeldorp, C., Bartels, M., Kuja-Halkola, R., &

Lundström, S. (2019). Anxiety at age 15 predicts psychiatric diagnoses and suicidal ideation in late adolescence and young adulthood: results from two longitudinal studies. BMC Psychiatry, 19(363). doi: 10.1186/s12888-019-2349-3

Ejlertsson, G. (2012) Statistik för hälosovetenskaperna (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (4:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Ejlertsson, G., & Andersson I. (2009) Folkhälsa – några begreppsdefinitioner. I I. Andersson & G. Ejlertsson (red.), Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen (s. 17– 30). Lund: Studentlitteratur.

Ekblom-Bak, E., Ekblom, Ö., Andersson, G., Wallin, P., & Ekblom, B. (2018). Physical Education and Leisure-Time Physical Activity in Youth Are Both Important for Adulthood Activity, Physical Performance, and Health, Journal of Physical Activity and Health, 15(9), 661-670. doi: 10.1123/jpah.2017-0083

Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Field, A. (2009). Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics and Sex and Drugs and

Rock 'N' Roll (3:e uppl.). London: SAGE Publications.

Folkhälsomyndigheten. (2018a). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?: Utvecklingen under perioden 1985−2014. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2018b). Skolbarns hälsovanor i Sverige: Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2019a). Barns och ungas rörelsemönster: Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2019b). Insatser via företagshälsovården för att förebygga eller minska psykisk ohälsa: En kartläggande litteraturöversikt – uppdatering 2018. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Gisselmann, M., Hemström, Ö., & Toivanen, S. (2018). Kön, genus och skillnader i hälsa. I M. Rostila, S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (s. 67-85). Stockholm: Liber.

Hamilton, K., Warner, L. M., & Schwarzer, R. (2017). The Role of Self-Efficacy and Friend Support on Adolescent Vigorous Physical Activity. Health education & behavior: the official publication of the Society for Public Health Education, 44(1), 175–181. doi: org/10.1177/1090198116648266

Hayden, J. (2019). Introduction To Health Behavior Theory (3:e uppl.). Burlington: Jones & Bartlett Learning.

Huang, Y., & Zhao, N. (2020). Mental health burden for the public affected by the COVID-

19 outbreak in China: Who will be the high-risk group?. Psychology Health &

icine

Janssen, I., & LeBlanc, G. A. (2010). Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 7 (40). doi: 10.1186/1479-5868-7-40 Landstinget Sörmland. (2017). Liv och hälsa ung årskurs 9 2017: en undersökning om barn

Leigh-Hunt, N., Bagguley, D., Turner, V., Turnbull, S., Valtorta, N., & Caan, W. (2017). An overview of systematic reviews on the public health consequences of social isolation and loneliness. Public Health 152, 157−171. doi: 10.1016/j.puhe.2017.07.035

Maccallum, R., Zhang, S., Preacher, K., Rucker, D., & West, S. (2002). On the Practice of Dichotomization of Quantitative Variables. Psychological Methods, 7(1) 19–40. doi: 10.1037/1082-989X.7.1.19

Merrill, M. (2013). Introduction to Epidemiology. (6:e uppl.) Burlington: Jones & Bartlett Learning.

Nordiska näringsrekommendationer. (2012). Riktlinjer utarbetade av Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (4:e uppl.). Stockholm: Liber.

Psykosomatisk sjukdom. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-15 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/psykosomatisk-sjukdom Richards, J., Jiang, X., Kelly, P., Chau, J., Bauman, A., & Ding, D. (2015). Don't worry, be

happy: cross-sectional associations between physical activity and happiness in 15 European countries. BMC Public Health 15 (53). doi: 10.1186/s12889-015-1391-4 Ringbäck Weitoft, G., & Rosén, M. (2005). Is perceived nervousness and anxiety a predictor

of premature mortality and severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of living conditions. Journal of Epidemiology & Community Health 59(9), 794−798. doi: 10.1136 / jech.2005.033076

Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: Till och med 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.

Spartano, N.L., Heffernan, K. S., Dumas, A. K., & Gump, B.B. (2017). Accelerometer- determined physical activity and the cardiovascular response to mental stress in children. Journal of Science and Medicine in Sport, 20(1), 60-65. doi:

Tamminen, N., Reinikainen, J., Appelqvist-Schmidlechner, K., Borodulin, k., Mäki-Opas, T., & Solin, P. (2020). Associations of physical activity with positive mental health: A population-based study. Mental Health and Physical Activity, 18. doi:

10.1016/j.mhpa.2020.100319

Thomas, E., Muralidharan, A., Medoff, D., & Drapalski, A. (2016). Self-efficacy as a mediator of the relationship between social support and recovery in serious mental

illness. Psychiatric Rehabilitation Journal, 39(4), 352–360. doi: 10.1037/prj0000199

Ungdomsstyrelsen. (2007). Fokus 07: en analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO.

WHO. (2005). Promoting mental health: concepts, emerging evidence, practice. Geneva: WHO.

WHO. (2010). Global Recommendations on Physical Activity for Health. Geneva: WHO. Wunsch, K., Meier, M., Ueberholz, L., Strahler., & Kasten, N. (2019). Acute psychosocial

stress and working memory performance: the potential of physical activity to modulate cognitive functions in children. BMC Pediatrics, 19(271). doi: 10.1186/s12887-019-1637-x

BILAGA A; MISSIVBREV

Hej!

Jag heter Sanna Eriksson och läser min sjätte och sista termin på folkhälsovetenskapliga programmet på Mälardalens högskola. Just nu håller jag på med mitt examensarbete som är en studie som handlar om ungdomars hälsa och fysisk aktivitet. Målgruppen för min studie är i elever i årskurs 9 i Västerås, därför delas den här enkäten ut till dig och dina

klasskamrater. Syftet med studien är att undersöka utsträckningen av självskattad hälsa, psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet bland ungdomar i årskurs 9 i Västerås samt undersöka eventuella samband mellan psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet.

Att besvara enkäten är helt frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill. När du lämnar in din ifyllda enkät ger du ditt samtycke att delta i den aktuella studien. Dina svar i enkäten kommer att vara anonyma och det insamlade materialet kommer att förvaras konfidentiellt där endast jag och min handledare kommer ha tillgång till dem. Det insamlade materialet kommer att användas för att besvara studiens syfte och efter avslutat arbete kommer enkäterna att förstöras, vilket innebär att svaren inte kommer användas vid ett senare tillfälle.

Enkäten består av 9 frågor och tar ca 5–10 minuter att besvara. Din medverkan skulle betyda mycket för kvalitén på studien och jag skulle uppskatta om just du vill vara med och delta. Om du har några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta mig!

Jag vill på förhand tacka för din medverkan! Med vänliga hälsningar,

Sanna Eriksson Kontaktuppgifter Mail: sen17008@mdh.student.se Telefon: 073 9644308 Handledare Lina Nilsson lina.nilsson@mdh.se

BILAGA B; ENKÄT

Undersökning om fysisk aktivitet, allmän hälsa och psykosomatiska besvär och bland ungdomar i årskurs 9 i Västerås.

Vänligen markera dina svarsalternativ med ett kryss 

Om du svarat fel, fyll i hela rutan med det felaktiga krysset såhär: ◼ och fyll sedan i rätt svarsalternativ med ett kryss.

Bakgrundsfrågor

1. Kön?  Kille  Tjej

 Identifierar mig inte som tjej eller kille

2. Ålder? _____

Fysisk aktivitet

3. Hur många dagar har du varit fysisk aktiv mer än 30 minuter om dagen de senaste 7 dagarna? Här avses all tid du är fysisk aktiv dvs. skolidrott,

vardagsmotion och träning

Ingen 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar

       

4. Brukar du delta på skolidrotten?  Aldrig

 Ibland  Oftast  Alltid

5. Vad utför du för fysisk aktivitet på fritiden (utanför skoltid) utöver din vardagsmotion (dvs. utöver gå eller cykla till skolan osv.)?

Fler svar får anges

 Föreningsidrott  Gruppträning

 Gym  Annat

 Raska promenader  Jag utför ingen fysisk aktivitet på fritiden  Löpning/joggning

6. Hur ofta brukar du träna på din fritid utöver din vardagsmotion så att du blir andfådd och svettas (dvs. utöver gå eller cykla till skolan osv.)?

 Aldrig – 1 gång i månaden  1–3 gånger i månaden  1–3 gånger i veckan  4–7 gånger i veckan

Hälsa och psykosomatiska besvär

7. Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd?  Mycket dåligt

 Dåligt

 Varken bra eller dåligt  Bra

 Mycket bra

8. Under de senaste 3 månaderna, hur ofta har du haft följande besvär?

Sätt ett kryss per rad Sällan eller aldrig Ungefär 1 gång i månaden Ungefär 1 gång i veckan Mer än 1 gång i veckan I stort sett varje dag a) Huvudvärk      b) Ont i magen      c) Ont i ryggen      d) Känt mig nere      e) Varit irriterad      f) Känt mig nervös      g) Haft svårt att somna      h) Känt mig yr     