För att vidare undersöka hur höghållfast stål kan implementeras hållbart och effektivt för byggnadskonstruktioner bör fler studier genomföras. För tillfället krävs det mestadels mer in- data för att branschen skall försäkras om att det är vederbörligt att nyttja stålkvaliteter över 420 MPa. Utöver allmänna indata är det även av intresse att undersöka flera olika typkonstruktioner, med fler hållfasthetsklasser.
Arbetet kan kompletteras med FEM-analyser för att konkretisera spänningskoncentrationer hos diverse typer av konstruktionselement, för att dessa skall kunna optimeras fullständigt och ge förtroendeingivande resultat. Detta kan även utföras i samband med strukturdynamiska beräkningar, för att undersöka bland annat höghållfast stål vid brokonstruktioner djupare. Detta lämpar sig troligen även mer vid examensarbeten på avancerad nivå.
Utöver detta ter det sig tillbörligt att utöka de intervjuer som utförts till att inkludera mer expertis inom just svetsning, både i form av konstruktörer men även yrkesverksamma arbetsledare eller byggsmeder, för att få en inblick över hur problematiken med svetsning upplevs för dessa typer av aktörer.
Yttermera finns det utrymme att undersöka samverkanskonstruktioner för bland annat stål och betong, för att se hur detta kan påverka allmän hållfasthet och stabilitet.
61
REFERENSER
Alm, P., Augustsson, P-E., Bäckman, L., Eckerlid, J., Gozzi, J., Gustafsson, M.,
Ivarsson, A., Juoppa, J., Larsson, J., Nilsson, T., Pétursson, E., Rydahl, L., Reinberth, M., Samuelsson, J., Sperle, J-O. & Troive, L. (2010). Plåthandboken: Att konstruera och tillverka i höghållfast stål. Borlänge: Höglund Design AB.
Antoni, J. M. (2014). Health effects associated with welding. Comprehensive Materials Processing, 8, 49-70. https://doi.org/10.1016/B978-0-08-096532-1.00807-4
Bergström, E. (2019). Svetsdefekter, del 2. Nerladdad 2020-04-03, från
https://www.svets.se/download/18.224e010916d88a79f2521e/1570526578841/Svetse n_2.2019_svetsdefekter2.pdf
Bodycote värmebehandling AB (2000). Processbeskrivning: Normalisering. Nerladdad 2020- 04-22, från
https://web.archive.org/web/20170909024241/http://www.bodycote.com/sv- SE/services/heat-treatment/annealing-normalising/normalising.aspx
Doverholt, T. (2007). Slagseghet hos kalldragna rör (Kandidatuppsats, Karlstad universitet). Nerladdad från http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:4819/FULLTEXT01.pdf
Efunda. (u.å.). Anealing. Nerladdad 2020-04-30, från
https://www.efunda.com/processes/heat_treat/softening/annealing.cfm
Eriksson, C. & Larsson, A. (2005). Höghållfast stål – Analys av tillämpning i
entreprenadmaskiner (Kandidatuppsats, Linköpings tekniska högskola). Nerladdad från http://www.solid.iei.liu.se/Publications/Master_thesis/2005/annakcarola.pdf
Eriksson, K. (2006). Att konstruera med stål: Modul 8 – Utmattning. Luleå: Luleå tekniska universitet; Stockholm: Stålbyggnadsinstitutet; Kungliga tekniska högskolan. Gästrike Härdverkstad AB. (2012). Glödgning. Nerladdad 2020-04-22, från
https://web.archive.org/web/20090105183124/http://www.ghvab.com/glodgling.html
He, J., Hoyano, A., & Asawa, T. (2009). A numerical simulation tool for predicting the impact of outdoor thermal environment on building energy performance. Applied Energy, 86(9), 1596-1605.doi:10.1016/j.apenergy.2008.12.034
Heyden, S., Dahlblom, O., Olsson, A., & Sandberg, G. (2017). Introduktion till strukturmekaniken. Lund: Studentlitteratur AB.
62
Hjelmgren, V. (2016). Konstruktion i höghållfast stål (Kandidatuppsats, Chalmers tekniska högskola). Nerladdad från:
https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/254905/1/254905.pdf
Hult, J. (1968). Hållfasthetslära. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers förlag AB. Isaksson, T., Mårtensson, A., & Thelandersson, S. (2017). Byggkonstruktion. Lund:
Studentlitteratur AB.
Jernkontoret. (2019). Stål. Nerladdad 2020-04-01, från
https://www.jernkontoret.se/sv/om-oss/biblioteket/ordlista/ordlista-s/
Jiang, J., Zhang, J., Liu, J., Chiew, S., P. & Lee, C., K. (2018). Effect of welding and heat treatment on strength of high-strength steel columns. Journal of Constructional Steel Research, 151, 238-252. https://doi.org/10.1016/j.jcsr.2018.09.027
Nationelencyklopedin. (u.d.). järn. Nerladdad 2020-04-19, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4rn
Kainuma, S. & Mori, T. (2005). A fatigue strength evaluation method for load-carrying fillet welded cruciform joints. International Journal of Fatigue, 28(2006), 864-872.
doi.org/10.1016/j.ijfatigue.2005.10.004
Karlsson, D. (2017). Moderna MIG/MAG processer – Möjligheter som inte utnyttjas fullt ut (Kandidatuppsats, Kungliga Tekniska Högskolan). Nerladdad från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1151661/FULLTEXT01.pdf
Karlström, P. (2006). Att konstruera med stål: Modul 11 – Bärförmåga vid brand. Luleå: Luleå tekniska universitet; Stockholm: Stålbyggnadsinstitutet; Kungliga tekniska högskolan.
Kierros, M. & Mela, Kristo. (2017). SSAB High Strength Structural Hollow Sections. Keuruu: SSAB.
Lagerqvist, O. (1990). SVETSNING I KYLA – Svetsförbands mekaniska egenskaper vid statisk belastning (Doktorsavhandling, Tekniska högskolan i Luleå). Nerladdad från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:998973/FULLTEXT01.pdf
Li, T-J., Li, G-Q., Chan, S-L. & Wang, Y-B. (2016). Behavior of Q690 high-strength steel columns: Part 1: Experimental investigation. Journal of Constructional Steel Research, 123, 18-30.
Lundberg, T. (1963). Hållfasthetslära för tekniska gymnasier. Lund: Håkan Ohlssons Boktryckeri.
63
Mattsson, S. (2004). Optimering av balktvärsnitt med avseende på bärförmåga (Masteruppsats, Lunds tekniska högskola). Nerladdad från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3566759&fileOId =3957774
Maurer, W., Ernst, W., Rauch, R., Kapl, S., Pohl, A., Krüssel, T., Vallant, R. & Enzinger, N. (2012). Electron Beam Welding Of Atmcp Steel With 700 Mpa Yield Strength. Weld World 56, 85–94. doi: 10.1007/BF03321384
Necking. (u.å.). Engineering Archives. Nerladdad 2020-04-06, från
http://www.engineeringarchives.com/les_mom_necking.html
NyTeknik. (2015). ”Starkare stål bra för miljön”. Nerladdad 2020-04-01, från
https://www.nyteknik.se/opinion/starkare-stal-bra-for-miljon-6343607
Nöbauer, H. (2015). En utvärdering av metoder för att bestämma den förhöjda
arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2 (Kandidatuppsats, Karlstads Universitet). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:825228/FULLTEXT01.pdf
Rehnström, B., & Rehnström, C. (2016). Stålkonstruktion enligt eurokoderna. Karlstad: Rehnströms bokförlag.
Shahin, F. & Karlsson, R. (2017). Övergå till högre stålhållfasthet (Kandidatuppsats, Örebro universitet). Nerladdad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1115847/FULLTEXT01.pdf
Shiozawa, K., Morii, Y., Nishino, S. & Lu, L. (2005). Subsurface crack initiation and propagation mechanism in high-strength steel in a very high cycle fatigue regime. International Journal of Fatigue, 28(11), 1521-1532.
https://doi.org/10.1016/j.ijfatigue.2005.08.015
Sperle, J., O. (2016). Miljövinster med avancerade stål [PowerPoint-presentation]. Nerladdad 2020-04-01, från https://www.metalliskamaterial.se/globalassets/1-
kalender/konferenser/utlysningar/nya-utlysningen/utlysning-3-och-4-
livscykelperspektiv-deadline-2015-03-15/presentation-utlysning-jan-olof-sperle.pdf
Svenska Institutet för Standarder. (2015). Svetsbeteckningar (ISO 2553). Stockholm: SIS Svenska Institutet för Standarder. (2007). Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner –
Del 1–12: Tilläggsregler för stålsorter upp till S700 (SS-EN 1993-1-12:2007:). Stockholm: SIS.
64
Svetskommissionen. (2019-07-10). Elektronstrålesvetsning. Nerladdad 2020-04-20, från
https://www.svets.se/kunskapsbanken/tekniskinfo/svetsning/svetsmetoder/elektronstra lesvetsning.4.38a2e557141001d64753aaf.html
Svetskommissionen. (2019-07-10). Gassvetsning. Nerladdad 2020-05-14, från
https://www.svets.se/kunskapsbanken/tekniskinfo/svetsning/svetsmetoder/gassvetsnin g.4.38a2e557141001d64753a98.html
The Steel Construction Institute. (1993). Building Design using Cold Formed Steel Sections: Fire Protection (SCI PUBLICATION P129). Silwood Park: SIS
Uddeholm. (2005). Värmebehandling av verktygsstål. Nerladdad 2020-04-22, från
https://web.archive.org/web/20061109004149/http://www.uddeholm.se/swedish/files/ Varmebehandling-swedish_051205.pdf
Węglowski, M. St., Błacha, S. & Phillips, A. (2016). Electron beam welding – Techniques and trends – Review. Elsevier Ltd, 130, 72-92.
https://doi.org/10.1016/j.vacuum.2016.05.004
Weman, K. (2003). Welding processes handbook. Cambridge: Woodhead Publishing Ltd. Winful, D. A., Cashell, K. A., Afshan, S., Barnes, A. M., & Pargeter, R. J. (2018). Behavior
of high strength steel columns under fire conditions. Journal of Constructional Steel Research, 150, 392-404. https://doi.org/10.1016/j.jcsr.2018.06.008
Weich, I., Ummenhofer, T., Nitschke-Pagel, T., Dilger, K. & Eslami, H. (2009). Fatigue Behavior of Welded High-Strength Steels after High-Frequency Mechanical Post- Weld Treatments. Weld World, 53, 322-332.https://doi.org/10.1007/BF03263475
Winful, D. A., Cashell, K., Afshan, S., Barnes, A, M. & Pargeter, R. J. (2017). Material properties of high strength steel under fire conditions. Konferensbidrag presenterat vid EUROSTEEL, Köpenhamn, Danmark. Nerladdad från
https://www.researchgate.net/publication/319699730_Material_properties_of_high_str ength_steel_under_fire_conditions
Winful, D. A., Cashell, K., Barnes, A, M. & Pargeter, R. J. (2015). High strength steel in fire. CONFAB, The First International Conference on Structural Safety under Fire & Blast, pp. 1-500, Glasgow, Scotland, 2-4 September 2015. Nerladdad från
https://bura.brunel.ac.uk/handle/2438/11889
Zavalis, F., M., & lagerstedt, C. (2013). Höghållfast stål (kandidatuppsats, Kungliga Tekniska högskolan). Nerladdad från http://kth.diva-
65