Förslag till fortsatt arbete

Områden där fortsatt arbete kan ske är bl.a. en fortsättning av skillnader mellan olika askor, där mer underlagsmaterial kan användas samt att hänsyn då också kan tas till fler typer av bränsle och olika typer av pannor. Önskvärt är också någon typ av klassificering av askor. På grund av att avsättning kommer att behövas för askor i framtiden, när färre deponier behöver täckas, krävs en miljöbedömning och utvärdering även för fler användningsområden som idag inte är så vanliga, för att se vilken potential askan har i applikationen, både miljömässigt och ekonomiskt. Exempel på områden som är intressanta att titta på är bl.a. gödsling av dikad välskött torvskogsmark och stabilisering av förorenade muddermassor – som är ett helt nytt användningsområde som är på väg att slå igenom på marknaden.

Intressant är också att se de exakta kvantitativa vinsterna för respektive användningsområde i denna rapport för att på ett bättre sätt kunna verifiera de slutsatser som formulerats i den här rapporten.

Ett annat område som idag inte verkar ha kartlagts till fullo är myndigheternas erfarenhet och ställningstagande till användning av aska, och för dem som har erfarenhet av askanvändning – vilka exakta bedömningsgrunder som har använts. Här kan det också finnas behov av ett vägledningsunderlag till de myndigheter som känner sig osäkra i tillståndsprövningen.

I övrigt är det intressant att studera enstaka objekt vad gäller hur arterna i omgivningen påverkas av askanvändningen (se kapitel 6).

46

REFERENSLISTA

[1] Kjellsson, J. (2007). Bottenaska som väg- och anläggningsmaterial – Med dess tekniska

egenskaper i centrum (Examensarbete). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen

för Samhällsbyggnad.

[2] Svenska EnergiAskor. (2010). Askor i Sverige 2010 (Statistik utförd av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor). Stockholm: Svenska EnergiAskor

[3] Svensk författningssamling 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet. [4] Furberg, J. (2006). Åtgärder för reduktion av organiska ämnen i aska från rostpannor –

Fallstudier av två pannor i Värmland (Examensarbete). Stockholm: Kungliga Tekniska

Högskolan, Institutionen för kemiteknik.

[5] Sundblom, H. (2004). Användning av energiaskor som fillermaterial vid

betongtillverkning (Rapport 848). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[6] Emilsson, S. (2006). Handbok - Från Skogsbränsleuttag till askåterföring (RecAsh – ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö). Jönköping: Skogsstyrelsen.

[7] Statens geotekniska institut. (2010). Handbok – Bottenaskor från kol-, torv- och

biobränsleeldning i väg- och anläggningsarbeten (Information 18:6). Linköping: SGI.

[8] Hjort, I. (2002). Ekologi – för miljöns skull. Stockholm: Liber AB.

[9] Adler, P. et al. (2004). Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt

Avfallsförordningen (Rapport 866). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[10] Breitholtz, M. et al. (2012). Askor – långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker (Rapport 1208). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[11] Arm, M. et al. (2006). Gasbildning i aska (Rapport 957). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[12] Avfall Sverige. (2009). Uppföljning till projektet ”Metodik för klassificering av

H14-kriteriet i Avfallsförordningen” (Rapport U2009:23). Malmö: Avfall Sverige.

[13] Bjurström, H, et al. (2011). Förbättring av bottenaskors kvalitet (Rapport 1186). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[14] Avfall Sverige (2008). Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen (Rapport 2008:16). Malmö: Avfall Sverige.

[15] Rasila, H., & Skantze, R (2007). Utvärdering av restprodukter från

kraftvärmeproduktion för hårdgjorda arbetsytor (Examensarbete). Göteborg: Chalmers

tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik.

[16] Eriksson, M. (2001). Alternativa fyllningsmaterial till ledningsgravar för VA – en

jämförelse mellan nya och traditionella material (Examensarbete). Stockholm: Kungliga

tekniska högskolan, Institutionen för mark- och vattenteknik.

[17] Persson, S. et al. (2005). Miljökonsekvensbeskrivning – Användning av askor från

torveldning (Rapport Nr: 996:2). Uppsala.

[18] Barisic, V. & Mikko, H. (2006). On changes in bed-material particles from a 550 MWth CFB boiler burning coal, bark and peat. Fuel. Vol. 86, Issue 3, feb 2007, 464-468.

47

[19] Tammela, P. T. et al. Torvfakta – miljökonsekvenser, torvaska i kretslopp. [Elektronisk]. Storveta: Torvforsk. Tillgänglig: http://www.torvforsk.se/aska.htm [2 maj, 2012].

[20] Kizgut, S. et al. (2010). Stirred Grinding of coal Bottom Ash to be evaluated as a cement additive. Enegy sources, Part A: Recovery, Utilization, and environmental effects. Vol.

32, Issue 16, 1529-1539.

[21] Pan, J. R. et al. (2007). Recycling MSWI bottom and fly ash as raw materials for Portland cement. Waste Management. Vol. 28, Issue 7, 1113-1118.

[22] Nordmark, D. et al. (2011). Processoptimering av asktvätt (Rapport 1192). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[23] Avfall Sverige. (2009). Flygaskors egenskaper i våt miljö (Rapport F2009:01). Malmö: Avfall Sverige.

[24] Lahtinen, P. et al. (2005). Produkter baserade på blandningar av flygaska och fiberslam

(fiberaskor) för vägbyggande (Rapport 915). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[25] Vestin, J. et al. (2011). Effektiv askutnyttjande i vägar (Rapport 1169). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[26] Norrbom, T. (2008). Askgödsling och dess lämplighet i torvmarksskogar tillhörande

Sveaskog Förvaltnings AB – en litteraturstudie (Examensarbete). Umeå: Sveriges

lantbruksuniversitet, institutionen för skogens ekologi och skötsel.

[27] Nilsson, T., & Lundin, L. (2006). Kol- och kväveförråd i mark och vegetation vid

beskogning av en avslutad torvtäkt (Projektrapport nr.3). Umeå: Sveriges

lantbruksuniversitet, Institutionen skoglig marklära.

[28] Skrifvars, B. J. et al. (1997). Ash behavior in a CFB boiler during combustion of coal, peat or wood. Fuel. Vol. 77, Issues 1-2, 65-70.

[29] Shao, Y. et al. (2011). Ash and chlorine deposition during co-combustion of lignite and a chlorine-rich Canadian peat in a fluidized bed – Effects of blending ratio, moisture content and sulfur addition. Fuel. Vol. 95, 25-34.

[30] Fossenstrand, I. (2009). Stabilisering och solidifiering av muddermassor i Gävle hamn (Examensarbete). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad. [31] Musyoka, N. M. et al. (2012). Optimization of hydrothermal synthesis of pure phase

zeolite Na-P1 from South African coal fly ashes. Journal of environmental science and

Health, Part A: Toxic/hazardous substances and environmental engineering. Vol. 47, Issue 3, 337-350.

[32] Patra, K. C. et al. (2012). Elemental analysis of coal and coal ASH by PIXE technique.

Applied radiation and isotopes, Vol. 70, Issue 4, 612-616.

[33] Statens geotekniska institut. (2003). Inventering av restprodukter som kan utgöra

ersättningsmaterial för naturgrus och bergkross i anläggningsbyggande. Linköping: SGI.

[34] Larsson, M., & Lejon, A. (2003). Cementstabiliserad granulerad flygaska och dess

tekniska egenskaper (Examensarbete). Luleå: Luleå Tekniska Universitet, Institutionen

för Väg- och vattenbyggnad.

[35] Emilsson, S. (2010). Handbok - Från Skogsbränsleuttag till askåterföring (2 uppl.) (RecAsh – ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö). Jönköping: Skogsstyrelsen. [36] Toller, S, et al. (2011). Lätt att göra rätt, beslutsunderlag för miljöprövning av askor i

48

[37] Naturvårdsverket 2010:1. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Stockholm: Naturvårdsverket.

[38] Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG. (2008). Om avfall och om

upphävande av vissa direktiv. Europeiska unionens officiella tidning, L 312/3.

[39] Carlman, I., & Westerlund, S. (2007). Miljörätt – Basboken (2 uppl.). IMIR, Institutet för miljörätt.

[40] Stenmark, M. (2000). Miljöetik och miljövård., Lund: Studentlitteratur.

[41] Miljömålsportalen. Sveriges miljömål. [Elektronisk]. Tillgänglig: www.miljomal.se [2 april, 2012].

[42] Skogsstyrelsen. (n.d.) System för återföring av skogsbränsleaska – en metod att

förhindra uppkomst av avfall (RecAsh – Ett demonstrationsprojekt inom EU-life miljö).

Jönköping: Skogsstyrelsen.

[43] Skogsstyrelsen. (2008). Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och

askåterföring. Jönköping: Skogsstyrelsen.

[44] Egnell, G. et al. (1998) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag,

asktillförsel och övrig näringskompensation (Rapport 1, 1998). Jönköping:

Skogsstyrelsen.

[45] Aronsson, A. (2007). Effects of wood ash on freshwater organisms and aquatic forest

ecosystems (Doktorsavhandling). Sundsvall: Mittuniversitetet, Institutionen för

naturvetenskap.

[46] Nordström, E., & Thorsell, P. E. (2003). Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar –

Normer, praxis och erfarenheter (Rapport 828). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[47] Emineral a/s (2011). Flygaska i betong - Betongteknik. [Elektronisk]. PDF. Tillgänglig: http://emineral.dk/datablad-ochdeklarationer.aspx [3 april, 2012].

[48] Sundblom, H. (2006). Användning av flygaskor från svenska värmeverk som

fillermaterial i betong II (Rapport 969). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[49] Chalmers tekniska högskola. Miljöskadliga tillsatser i betong och färg lakas ut.

Pressmeddelande utifrån en doktorsavhandling av Åse Togerö. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://mynewsdesk.com/se/pressroom/chalmers/pressrelease/view/68228 [2 april, 2012]. [50] Emineral a/s (2011). Datablad för miljöaspekter för flygaska i betong. [Elektronisk].

PDF. Tillgänglig: http://emineral.dk/datablad-ochdeklarationer.aspx [3 april, 2012]. [51] Vägverket 2007:110. Alternativa material i väg- och järnvägsbyggnad. Borlänge:

Vägverket.

[52] Mácsik, J. et al. (2011). Kontroll och uppföljning av askvägar – kommunikation och

acceptans (Rapport 1191). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[53] Blomqvist, G. et.al. (2012). Damning från flygaskstabiliserade grusvägar (Rapport 1225). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[54] Svenska EnergiAskor. PM: Slaggrus i geotekniska konstruktioner. [Elektronisk]. PDF. Tillgänglig: http://www.energiaskor.se/PM_slaggrus_i_geotekniska_konstruktioner.html [12 april, 2012].

[55] Svedberg, B. et al. (2008). FUD-SALA, Provsträcka med stabilisering av obundna lager (Rapport 1055). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

49

[56] Sveriges byggindustrier. (2007). Sunda byggmaterial – Kretslopp satt ur spel? Stockholm: Sveriges byggindustrier.

[57] Statens geotekniska institut (2006). Handbok. Flygaska i mark- och vägbyggnad.

Grusvägar (Information 18:4). Linköping: SGI.

[58] Bendz, D, et al. (2009). Miljöriktlinjer för askanvändning i anläggningsbyggande (Rapport 1110). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[59] Statens geotekniska institut. (2006). Handbok – Slaggrus i väg- och anläggningsarbeten (Information 18:5). Linköping: SGI.

[60] Olsson, S. (2008). Livscykelperspektiv på återvinning av askor (Rapport 2008:4). Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB.

[61] Jansson, Å. (2002). Riktlinjer för slagganvändning (Forskningsuppgift 9524/00). Stockholm: Jernkontorets forskning.

[62] Strömberg, S. (2012). Syntes av Värmeforsks program ”Miljöriktig användning av askor

2009-2011” (Rapport 1239). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[63] Tham, G., & Andreas, L. (2008). Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och

andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning (Rapport 1064).

Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[64] Tham, G., & Ifwer, K. (2006). Askanvändning i deponier (Rapport 966). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[65] Wikman, K. et al. (2003). Injektering av flygaska i hushållsavfallsdeponi (Rapport 830). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

[66] Svensk författningssamling 2001:512. Förordning om deponering av avfall. Stockholm: Miljödepartementet.

[67] Svensk författningssamling 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och

hälsoskydd. Stockholm: Miljödepartementet.

[68] Macsik, J. (2012). FoU inom deponering – sluttäckning av deponier. Funktion hos

skyddsskikt och liner av FSA. Stockholm: Ecoloop.

[69] Kumpiene, J. et al. (2009). Microbial biomass, respiration and enzyme activities after in situ aided phytostabilization of a Pb- and Cu-contaminated soil. Ecotoxicology and

Evironmentel Safety 72, 115-119.

[70] Kumpiene, J. et al. (2007). Stabilization of Pb- and Cu-contaminated soil using coal fly ash and peat. Environmental Pollution 145, 365-373.

[71] Westas, H. (2003). Miljökonsekvensbeskrivning – Användning av askor från koleldning

med inblandning av olivkross och köttmjöl. Uppsala: Vattenfall.

[72] Emineral a/s (2011). Varudeklaration för flygaska för betongändamål. [Elektronisk]. PDF. Tillgänglig: http://emineral.dk/datablad-ochdeklarationer.aspx [3 april, 2012]. [73] Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark – Modellbeskrivning och

50