Hållbar utveckling

Som visas i tabell 1 och 2, kan askornas halter av miljöstörande ämnen variera, vilket ger en stor inverkan på resultatet. Därför är det viktigt att beakta askans kemiska sammansättning vid användningen. Askanvändningen både uppfyller och strider mot vissa miljömål, vilket innebär att man måste prioritera vilka miljömål som är viktigast för olika platser och regioner. Därför är platsvalet här också en viktig aspekt. Platsvalet har också en inverkan genom att askan kan bete sig olika i olika miljöer (se exempel i avsnitt 5.6.3.).

Askanvändningen uppfyller miljöbalkens 1 kap. 1 § 4, 5 pp. (se 4.4) genom hushållning med mark, fysisk miljö, material, energi och att ett kretslopp uppnås. Men däremot kan askanvändningen strida mot 1 § 1, 3 pp. om en aska med högt innehåll av miljöstörande ämnen används. Användningen av aska ligger också högt upp i avfallshierarkin (se 4.3) vilket är ett steg i rätt riktning.

Mot bakgrund av ovanstående text är det alltså svårt att rakt av säga om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling eller inte eftersom så många faktorer är inblandade. Bedömningen i den här rapporten är att askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling om alla rekommenderade säkerhetsåtgärder följs, om askan har ett lågt innehåll av miljöstörande ämnen samt att val av plats för askanvändningen prioriteras högt genom att väljas i enlighet med platsspecifika miljömål samt med försiktighet. Med försiktighet menas att hänsyn skall tas till askans olika beteende i olika miljöer.

43

8. DISKUSSION

De frågeställningar som ställts upp i introduktionsavsnittet bedöms ha besvarats. Den första frågeställningen, ”vad är aska”, har getts en grundlig förklaring och svaret har visat att skillnader mellan aska och aska är stor, vilket även gäller askor från samma typ av bränsle. Detta visas tydligt i tabellerna med jämförelsen mellan olika askors totalhalter (tabell 1 och 2) och därav är det viktigt med en klassificering och karaktärisering av askorna. Aska från biobränsle kan ibland innehålla samma halter av vissa miljöskadliga ämnen som aska från förbränning av hushållsavfall. Min bedömning är att bränslet är det mest avgörande för askans halter av ämnen och därför är det viktigt med en noggrannare klassificering även av bränslet. De höga halterna av vissa tungmetaller i biobränsleaska (i tabell 1 och 2) kan sannolikt komma från förbränning av tryckimpregnerat virke, vilket ändå klassas som biobränsleaska, men skiljer sig mycket från andra typer av biobränslen. Resultatet tyder ändå på att halterna av miljöskadliga ämnen/tungmetaller är större i aska från förbränning av avfall, vilket inte är förvånansvärt eftersom det bränslet har en väldigt stor variation av material. Utbudet av analysresultat var väldigt varierande beroende på vilken typ av aska det gällde och generellt gällde att de mest tillgängliga svenska analysresultaten fanns för flygaskor från biobränslen och bottenaskor från avfallsförbränning. Troligtvis beror detta på att dessa askor har mest avsättning och produceras till störst mängd av i Sverige och är därav mest studerade.

Vad gäller frågeställningen om vilka regler som gäller för askanvändning tycks det genom- gående finnas oklarheter kring dessa och hur miljömyndigheterna ska hantera fallen. Detta är dock inte konstigt eftersom aska inte är en enhetlig produkt samt att det finns så många användningsområden, vilket den här rapportens resultat visar. Inom varje användningsområde kan även omgivningen och de lokala förhållandena skilja sig mycket från fall till fall och därför är det viktigt med enskilda bedömningar. Min bedömning är att det finns ett behov av en enkel vägledning för hanteringen av askan för alla inblandade aktörer. För användning av aska i sluttäckning av deponi och återföring till skog verkar det finnas tydligast regelverk, vilket troligtvis beror på att den största andelen av askan används i de sammanhangen. Resultatet visar dock att användningen inom några år kommer att minska inom området deponitäckning, vilket ger ytterligare en anledning till att förtydliga regelverken kring de övriga användningsområdena för aska.

Lämpligheten av askans användning i olika applikationer verkar till största del styras av askans kvalitet och val av applikation styrs idag mycket av ekonomiska skäl snarare än av miljömässiga och tekniska skäl. Om deponering av aska vore gratis skulle sannolikt inte lika mycket aska användas i anläggningsarbeten, vilket gör de ekonomiska styrmedlen väldigt viktiga. Drivkrafterna bakom valet av applikation skulle kunna ändras genom ändrade regelverk och ekonomiska incitament. Lagstiftarna har alltså en viktig uppgift att fylla genom att de kan styra in askanvändningen åt olika håll. Om t ex bidrag ges för askåterföring så får den applikationen ett högre betyg i ”ekonomi” i viktningen i tabell 10 och då ett helt annat slutbetyg.

Ett annat viktigt hinder är tillståndsprocessen, som ibland kan vara krånglig och även dyr, och då väljs ofta den enklare vägen – att naturmaterial istället används. Trots att de ekonomiska aspekterna verkar viktiga har ändå många inte räknat på de ekonomiska vinsterna i de rapporter som ligger till grund för det här arbetet. Detta är ändå förståeligt eftersom mycket i askanvändningen verkar vara relativt - det verkar genomgående t ex inte finnas standardrecept på blandningar samt att mängd använd aska som används och transportsträckorna kan skilja sig mycket åt. Trots att inga kvantitativa uppgifter har erhållits kan ändå slutsatsen dras att användning av aska i de olika användningsområdena kan ge en ekonomisk vinst.

44

Återigen, när det gäller miljömyndigheterna och beslutsfattande om askanvändning, verkar de främst fokusera på den lokala påverkan som sker på miljön när aska ska användas. De värden som ofta brukar vara underlag vid bedömning är de tabeller som hänvisats till i bilagorna, vilket enbart gäller askans kvalitet. Dock verkar det främst vara askans kvalitet som avgör den direkta miljörisken, men något som fattas i beslutsprocessen, som är minst lika viktigt, är livscykelperspektivet. Genom användningen av aska har den här rapporten visat att naturliga material kan sparas samt utsläppen till luft som följd av brytning och transport av dessa jungfruliga material, vilket är miljöaspekter som är mer regionala och globala. Även om de lokala miljöeffekterna är viktiga bör ändå bättre metoder skaffas fram för att ge besluts- fattarna bra underlag om även de regionala och globala effekterna. Livscykelperspektivet har uppmärksammats i många av de rapporter som ligger till grund för det här arbetet, framförallt i Susanna Olssons rapport [60]. Något som heller inte verkar ställas mot askanvändningen är naturmaterialens lakning. Man kan då säga att om beslutsfattarna inte ger ett tillstånd eller godkännande av askanvändningen i en viss applikation, så godkänner de miljöeffekterna som blir till följd av utvinningen och användningen av de jungfruliga materialen.

När det gäller frågeställningen vilka tekniska fördelar och nackdelar aska har i användnings- områdena kan det konstateras att askan har många tekniska fördelar och kan ge ett mer positivt resultat än om konventionella material skulle ha använts - detta inte minst i betong och i vägar. Den stabiliserade skogsbilvägen i Timrå kommun, som beskrivs i kapitel 6, är ett exempel på detta, men exemplet visar också att det behövs fler års utvärdering för att se det slutgiltiga resultatet och för att kunna optimera tekniken för att kunna erhålla bästa resultat. När det gäller hur de sex användningsområdena förhåller sig till varandra så visar viktningen som gjordes i kapitel 7 vilket användningsområde som är det mest lönsamma alternativet ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Tabellen visar också vart det kan läggas insatser från t ex lagstiftare och miljömyndigheter. T ex marksaneringar har enligt tabell 10 en hög miljövinst och ekonomisk vinst och relativt låg miljörisk. Det som dock drar ner totalbetyget i tabellen är tillståndsprocessen och där kan då miljömyndigheten lägga insatser för att göra applikationen enklare, vilket då leder till ett högre totalbetyg i tabellen.

Frågeställningen om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling bedöms ha besvarats i avsnitt 7.3 och många av de rapporter som ligger till grund för det här arbetet har dragit liknande slutsatser, framförallt i Susanna Olssons [60] rapport. Det är tre aspekter som tagits fram som särskilt viktiga vid askanvändning och samtliga tre bör vara uppfyllda för att användningen skall bidra till en hållbar utveckling.

45

9. SLUTSATSER

9.1 Slutsatser

Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet har gett följande slutsatser:

• Det förekommer stora skillnader mellan olika askor och därför är det viktigt med en klassificering och karaktärisering av både aska och bränsle.

• Det förekommer ingen praxis och inget livscykelperspektiv i tillstånds- och miljöbedömningen av askanvändningen från miljömyndigheternas sida.

• Ändrade regelverk och ekonomiska incitament skulle kunna styra mot en mer hållbar askanvändning.

• Askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling, om alla rekommenderade säkerhetsåtgärder följs, om askan har ett lågt innehåll av miljöstörande ämnen och om val av plats för askanvändningen väljs med försiktighet och i enlighet med platsspecifika miljömål.