Förslag till fortsatt forskning

De respondenter som arbetar med missbrukarvård talar alla för ett straff i form av tvångsvård istället för fängelse. Likaså visar min artikel- och rapportstudie att behandling under fängelsestraffet ger bättre resultat gällande en drogfri framtid för de dömda. Det vore därför mycket intressant att göra en liknande studie med inriktning på tvångsvården och där försöka se hur de arbetar med dessa personers sociala identiteter. Ett annat intresseområde som vuxit sig fram starkt under denna tid är substitutionsvården i dess aktuella form. Detta område tangerar lite den avgränsningen jag valt att göra i detta arbete, det vill säga där jag medvetet utelämnar det biologiskas närvaro. Allt mer känner jag ett intresse och kanske behov av att någonstans försöka sig på en generell förklaring av fördelningen mellan de biologiska och

~ 44 ~

sociala faktorerna. Går det överhuvudtaget att utlämna någon av dessa på ett övergripande plan om man verkligen vill komma till rätta med missbruksproblematiken? En bakomliggande orsak till detta är att jag i januari 2013 erhöll en inbjudan till De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna i Tammerfors där bland annat professor Bo Söderpalm och universitetslärare Carl-Erik Carling skall närvara för att föreläsa om sina respektive områden.

Bo Söderpalm, som också är överläkare, skall föreläsa om sin forskning för att finna nya läkemedel emot alkoholism medan Carl-Erik Carling skall tala olm de mänskliga relationernas roll i det förebyggande arbetet. När jag läste detta med mitt eget arbete fräscht i tankarna började jag fundera över huruvida deras föreläsningar kommer överlappa varandra på något sätt. Jag ser någonstans Bo Söderpalm mera företräda det biologiskas natur medan Carl-Erik Carling då får stå för sociologin. Om denna studie, och sociologin överlag, faktiskt överensstämmer med verkligheten så blir ju en relevant fråga till Bo Söderpalms forskning om det överhuvudtaget går att finna ett läkemedel som självt skall kunna förbygga alkoholism. Något sådant skulle ju kräva ett läkemedel innehållandes substanser som gör individen till en känslolös robot. För detta arbete vilar ju mer eller mindre på uppfattningen att människan (som subjekt) gör sina aktiva val utifrån sin förmåga att tolka sina emotioner från samspelet med övrigt samhälle. Det skulle således eventuellt också vara absolut nödvändigt att kunna kontrollera individens sociala tillhörighet i viss mån. Visserligen kan du säkerligen hitta ett läkemedel som visar sig effektivt på försökspersonerna A, B och C så länge de kontrolleras i labbmiljön men när de sedan skall återgå till en normal livsföring kommer ju sociologins faktorer (bl.a. social interaktion, emotioner, och identitet) att ge sig till känna.

Och just dessa tankegångar får mig därför att återkoppla till substitutionsvården. Jag har inga siffror på eventuella resultat att presentera här, men eftersom jag själv arbetat inom missbrukarvården vet jag med säkerhet att man inte kan skylta med några glasklara toppresultat. Frågan blir därför huruvida substitutionsvård också eventuellt är i behov av möjligheterna till att kombinera valet av social begränsning?

~ 45 ~ Källförteckning

Litteratur

Andersen, H. & Kaspersen, L-B. (red.) (2007) Klassisk och modern samhällsteori.

Studentlitteratur, Lund.

Bergström, H. (1996) Missbruk, människor och relationer – behandling genom professionella och privata nätverk. Studentlitteratur, Lund.¨

Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle – en introduktion till emotionssociologi. Liber AB, Malmö.

Holme, I-M. & Solvang, B-K. (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.

Goldberg, T. (2005) Samhället i narkotikan. Academic Publishing of Sweden, Stockholm.

Jacobsen, D-I (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, Lund: Studentlitteratur.

Johnsson, E. & Laanemets, L. & Svensson, K. (2000) Narkotikamissbruk - debatt, behandling och begrepp. Studentlitteratur, Lund.

Lindberg, O. (1998) Emotioner, sociala band och ritualer – en kvalitativ analys av narkotikakarriärer. Göteborgs Universitet, Göteborg.

Nilsson, B. (1996) Socialpsykologi. Studentlitteratur, Lund.

Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1994) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.

Studentlitteratur, Lund.

Sarnecki, J. (2003) Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur, Lund.

Svensson, B. (2003) Knarkare & Plitar. Carlsson Bokförlag, Stockholm.

Svensson, B. (2007) Pundare, jonkare och andra. Carlsson Bokförlag, Stockholm.

Svensson, B. (2008) Rymmare. Carlsson Bokförlag, Stockholm.

Thurén, T. (1991) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, Stockholm.

Wellros, S. (1998) Språk, kultur och social identitet. Studentlitteratur, Lund.

Antologi

Bondeson U. (1974) Fången i fångsamhället. Norstedts, Stockholm.

Refererad i:

Svensson, B. (2008) Rymmare. Carlsson Bokförlag, Stockholm.

~ 46 ~

Tidskriftsartiklar

Helander, M. (2002) Fritt fall utan skyddsnät. Alkohol & Narkotika #5/2002.

Helander, M. (2002) Anstalt inriktad på behandling. Alkohol & Narkotika #5/2002.

Rosell (2005) Gå i fängelse och bli drogfri. Alkohol & Narkotika #5-6/2005.

Publikationer

Kriminalvården. (2007) Kriminalvårdens redovisning om drogsituationen. Repro, Norrköping.

Kriminalvården. (2010) Efter domen – om påföljder och program inom kriminalvården.

Repro, Norrköping.

Lilja, J. & Larsson, S. (2003) Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger. Statens folkhälsoinstitut.

Internet

http://www.alna.se/sp/sp_6.asp (2009-04-28)

http://www.beroendemedicin.nu/pages/content/diagnost_dm2.asp (2009-04-28) http://www.ne.se (2008-04-29, 2009-05-15)

http://www.rikosseuraamus.fi/36353.htm (2009-04-29)

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=481123 (2009-04-28)

http://www.vr.se/huvudmeny/etikforforskare/reglerochriktlinjer.4.2d2dde24108bef1d4a88000 63.html (2009-04-28)

http://www.valbo.nu/utbildning/asi_adad.htm (2009-05-28)

~ 47 ~ Bilaga 1

Intervjuguide för de som arbetar inom missbrukarvård

 Vad är din titel/dina arbetsuppgifter?

 Hur länge har du arbetat med detta?

 Kommer du i kontakt med dömda narkotikabrukare?

 Har du kontakt med narkotikabrukare när de sitter i fängelse?

 Ser du någon förändring hos narkotikabrukarens attityd under och efter att han/hon suttit i fängelse?

 Anser du att fängelsestraff är ett bra straff för narkotikabrukare vid narkotikabrott?

 Varför/varför inte? Motivera.

 Är det något du vill tillägga?

~ 48 ~ Bilaga 2

Intervjuguide för de dömda narkotikamissbrukarna

 Ålder/kön

 När brukade du för första gången narkotika?

 Hur många gånger har du blivit dömd till fängelse?

 För vad blev du dömd?

 Hur länge satt du i fängelse?

 Hur är dina upplevelser av fängelset?

 Erbjöds någon typ av vård/rehabilitering?

 Hur var stämningen på fängelset?

 Satt det många andra interner dömda för narkotikabrott?

 Umgicks man med personer som avtjänade samma straff?

 Vad samtalade man om?

 Förändrades din attityd till narkotika efter fängelset?

 Förändrades du som person av fängelset?

 Hur upplevde du att du bemöttes av din omgivning när du kom ut?

 Anser du att fängelse är ett bra straff för narkotikabrukare vid narkotikabrott?

 Varför/varför inte? Motivera.

 Är det något du vill tillägga?