Inför denna studie fanns det svårigheter i eftersökning av litteratur att dels få tillgång till forskning om barns upplevelser och uppfattningar rörande den fysiska miljön i skolan, men också med inriktning till skriftspråket. Dels svårigheter att hitta litteratur där forskning ställer sig kritisk till olika miljöer i skolan. Med mer omfattande forskningslitteratur som bakgrund att jämföra med kan det då bli än mer intressant att undersöka klassrumsmiljöer som utgörs av traditionella miljöer, men också miljöer som det beskrivs i detta bakgrundskapitel som innehåller skriftspråkliga miljöer inklusive leken. Att få vetskap om barns uppfattningar och hur de skiljer sig åt i de olika miljöerna skulle kunna öka medvetenheten och kunskapen hur pass betydelsefull fysisk miljö är för barn i de tidiga skolåren och längre upp i åldrarna för både lust och motivation, men även för lärandet hur barn tillägnar sig skriftspråket.
REFERENSLISTA
Björk, M & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. Myndigheten för Skolutveckling. Forskning i fokus, nr. 25. Stockholm: Liber distribution.
Bredmar, A-C. (2003). Dansa på bänken eller gunga på stolen. Växjö: Institutionen för pedagogik. Växjö: Universitetet i Växjö.
Brodin, M. & Hylander, I. (1997). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Stockholm: Liber AB.
Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola: om två skilda
traditioner om en mötesplats. Stockholm: HLS.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (1999). Barn upptäcker
skriftspråket. Stockholm: Liber AB.
Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB.
Folkesson, A-M. (1995). Skolmiljön i bilder. Elever i åk 5 beskriver sin skola i bild. (Pedagogisk-psykologiska problem Lärarhögskolan - Lunds Universitet nr 610). Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Folkesson, A-M. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, A. (2003). Småbarnslek - en livsnödvändighet. Stockholm: Liber AB. Hagtvet, B. (1990). Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur och kultur. Imsen, G. (2000). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, J.E., Christie, J.F. & Wardle, Fl. (2005). Play, Development and Early
Education.Boston: Pearson/Allyn and Bacon.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Kullberg, B. (1992). Vi lyssnar till barnen som lär sig läsa och skriva. Göteborg: Förlagshuset Gothia.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, G. (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, M. (2004). Skriftspråkliga situationer i klassrummet. Rapport från Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap Högskolan i Kalmar. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Myndigheten för skolutveckling. (2003). Att läsa och skriva.
http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbeställpid/publdbExternal/_rp_pu bldbExternal_form-su
Nelson, A. & Svensson, K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB.
Nordin Hultman, E. (1998). Det pedagogiska rummet...Pedagogiska Magasinet, (3), 22-26.
Pramling, I. Klerfelt, A. & Williams Graneld, P. (1995). Barns möte med skolans
värld. Rapporter från Institutionen för metodik i lärarutbildningen. Göteborgs
Universitet. Nr 9.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Sanderoth, I .(2002). Om lust att lära i skolan: En analys av dokument och klass 8y. Göteborgs Studies in Educatinal Sciences 184. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Scully, P. & Roberts, H. (2002). Phonics, Expository Writing, and Reading Aloud: Playful Literacy in the Primary Grades. Early Childhood Education Journal, Vol. (2).
Shilling, W.A. (1997). Young Children Using Computers to Make Discoveries About Written Language. Early Childhood Education Journal, Vol. 24, (4)
Skantze, A. (1989). Vad betyder skolhuset? Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. Stockholm.
Skolverket. (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära -
med fokus på matematik. Skolverkets rapport 221.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Trageton, A. (2005). Att skriva sig till läsningen - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (1998b). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
Intervjuguide
Öppningsfråga:
1. Hur gammal är du?
Introduktionsfrågor:
2. Berätta hur det är att börja läsa och skriva? Varför?
3. Varför tror du att det är viktigt att kunna läsa och skriva? 4. När (vid vilka tillfällen) är det bra att kunna läsa och skriva?
Varför?
Nyckelfrågor:
5. Berätta om någon gång du tyckte det var roligt att läsa och skriva? Varför?
6. Vad finns det för speciella platser i klassrummet där du tycker det är roligt att läsa och skriva?
Varför är det roligt att läsa och skriva just där?
7. Var finns det för speciella platser i klassrummet där du tycker det är bäst att läsa och skriva?
Varför är det bäst att läsa och skriva just där?
8. Vad finns det för saker i ditt klassrum som gör att du vill läsa och skriva? 9. Vad saknar du här i klassrummet som möbler, böcker eller andra saker som
gör att du skulle vilja läsa och skriva?
10. Om du får göra om/förändra här i klassrummet med möbler och saker, vad skulle du förändra då?
11. Vad brukar du leka här i klassrummet?
12. Berätta om några lekar där du läser och skriver?
13. Tror du man kan lära sig att läsa och skriva i leken? Ja/Hur då? Nej/Varför inte?