Det finns en samlad kunskap om vilka faktorer som påverkar nyanlända och flerspråkiga elevers skolframgång positivt och genom denna kunskap finns även förståelse för i vilka situationer språklig och pedagogisk sårbarhet kan uppstå i nyanlända och flerspråkiga elevers lärmiljö. Longitudinella studier i svensk kontext om skolframgång hos nyanlända och flerspråkiga elever i likhet med den studie som genomförts av Thomas och Collier (2017) skulle kunna tillföra värdefulla kunskaper. Forskning gällande speciallärarens roll i relation till nyanlända och deras lärmiljöer är dock fortfarande begränsad och luckor behöver fyllas i. Att undersöka hur speciallärare, med sina fördjupade ämneskunskaper och med hjälp av specialpedagogiska perspektiv och verktyg, kan verka i nyanlända elevers lärmiljö och vara ett stöd för ämneslärare är relevant att fortsätta undersöka genom olika slags praktiknära forskning.
45
Referenser
Agirdag,O. & Vanlaar,G. (2016). Does more exposure to the language of instruction lead to higher academic achievement? A cross-national examination. International Journal of Bilingualism 2018, Vol. 22(1) 123–137. doi.org/10.1177/1367006916658711
Andersson.B, Carlgren.I, Hagberg-Ripellino. M, Lundström.S, I, Mossberg Schüllerqvist.I, Olin-Scheller.C, Runesson.U, Rönnerman.K, Sidefors.A (2011). Lärare som praktiker och forskare – om praxisnära forskning. Forskning om undervisning och lärande, 5 2011. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet Asp-Onsjö, L (2017). Specialpedagogik - att arbeta med elever i skolsvårigheter. I
Lundgren, U, P, Säljö, R & Liberg, C (Red.) Lärande, skola, bildning. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur. ss.396–410.
Avery, H. (2016). At the bridging point: tutoring newly arrived students in Sweden. International Journal of Inclusive Education, 1–12.
doi.org/10.1080/13603116.2016.1197325
Axelsson, Monica (2013): Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Flerspråkighet och lärande. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2013). Lund: Studentlitteratur. s. 547-577.
Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I N. Bunar (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. s.81-138
Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling. [Research on multilingualism and development of knowledge] I Vetenskapsrådet. Flerspråkighet: En forskningsöversikt. [Multilingualism: A research overview] Vetenskapsrådets rapportserie 2012:2. (pp. 247-366).
Axelsson, M & Nilsson, J. (2013). ”’Welcome to Sweden…’: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes”. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 137-164. Berry, P. (2018). Speciallärare i möte med nyanlända. I B. Bruce (red.), Att vara
speciallärare. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB. s.89 - 108.
46
15 hp, Speciallärarprogrammet med inriktning språk-, läs- och skrivinlärning. Högskolan Kristianstad. Sektionen för lärande och miljö.
Bloom, B.S 1953: Thought-processes in lectures and discussions. Journal of General Education, 7, s.160–169.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt över nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie nr. 6:2010. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Calderhead, J. (1981). Stimulated Recall: A method for research on teaching. Brittish Journal of Educational Psychology 51: 211-7.
Cummins, J. 1979. “Linguistic Interdependence and the Educational Development of Bilingual Children.” Review of Educational Research 49 (2): 222–251. DOI:10.3102/00346543049002222.
Cummins, J. (1999). BICS and CALP: Clarifying the Distinction. 7 pp. (ED438551). Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid.
Stockholm: Natur & Kultur.
Duarte. J. 2016. Translanguaging in mainstream education: a sociocultural approach, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 22:2, 150-164. DOI: 10.1080/13670050.2016.1231774
Duarte. J. 2018. Translanguaging in the context of mainstream multilingual education, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, DOI: 10.1080/14790718.2018.1512607
Free, J.L. Križ, K & Konecnik, J. (2014) Harvesting hardships: Educators' views on the challenges of migrant students and their consequences on education. Children and Youth Services Review. (Children and Youth Services Review, December 01, 2014, 47(P3):187-197). Garcia, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New
Jersey, USA: Wiley-Blackwell.
García, O & W, L. (2014). Translanguaging: Language, Bilingualism and Education. Storbritannien: Palgrave pivot.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. 1.uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
47
Hansson, K. & Cederbland, M. (2012). Fokus på familien : Nordisk tidsskrift for familie- og relasjonsarbeid. 40(03):244-264; Universitetsforlaget, 2012., Databas: Idunn.no Hajer.M. & Meestringa.T. (2010). Språkinriktad undervisning – en handbok. Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Hajer.M. & Meestringa.T. (2014). Språkinriktad undervisning – en handbok. Andra upplagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hertzberg, F. (2015). Vägledning, erkännande och kunskap. I N. Bunar (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. s.177-213. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Ledwith.M.(2007). On being critical: uniting theory and practice through emancipatory action research. Educational Action Research Vol. 15, No. 4, December 2007, pp. 597–611.
Lundberg, A. (2019). Teachers’ beliefs about multilingualism: findings from Q method research, Current Issues in Language Planning, 20:3, 266-283, DOI: 10.1080/14664208.2018.1495373
Mariani, L. (1997). Teacher support and Teacher Challenge in Promoting Learner autonomy. Perspectives: A journal of TESOL Italy 23 (2)
Nilholm, C. (2014). Barn och elever i svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson Folke, J. (2015). Från inkluderande exkludering till inkluderande exkludering? I N. Bunar (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. s.37-80.
Reath Warren, A. (2016). Developing multilingual literacies in Sweden and Australia: Opportunities and challenges in mother tongue instruction and multilingual study guidance in Sweden and community language schools in Australia. Stockholms Universitet.
Nylund.M. Sandbäck,C. Wilhelmsson,B. & Rönnerman.K. (2010). Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt. Malmö: Lärarförbundets förlag
Rönnerman.K.(2018). Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer. UTBILDNING & LÄRANDE 2018, VOL 12, NR 1 :41-54.
Sellgren, M. (2011). Den dubbla uppgiften: tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. (Licentiatavhandling) Stockholm: Elanders AB. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445746/FULLTEXT01.pdf
48
Skolverket (2015). Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. Dnr 2015:779.
Skolverket (2016). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018:600). Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018. Stockholm: Skolverket.
SFS 2010:800. (2017). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2011:186. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Stockholm, Sweden: Skolinspektionens, rapport 2014:03.
Skolverket (2016). Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
SOU 2018:19. Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tiller, T. (2009) Aktionslärande: forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Liber. Thomas, W. & Collier, V. (1997). School effectiveness for language minority students.
NCBE Resource Collection Series, No. 9, 97pp. George Washington University. Accessible on: http://www.ncbe.gwu.edu/ncbepubs/resource/effectiveness
Thomas, W. & Collier, V. (2017). Validating the Power of Bilingual Schooling: Thirty-Two Years of Large-Scale, Longitudinal Research. Annual Review of applied linguistics; 2017, 37 p203-p217, 15p.
Torpsten, A-C. Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom, Multicultural Perspectives, 20:2, 104-110, DOI: 10.1080/15210960.2018.1447100
Vetenskapsrådet. Expertgruppen för etik. (2013). God forskningssed. Johanneshov: MTM.
Vetenskapsrådet. (2015). Forskning och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. Delrapport från Skolforsk-projektet. Vetenskapsrådets rapporter.
Vygotsky, L.S. 1986. Thought and language. Trans. A. Kozulin. Cambridge, MA: MIT Press
Wedin, Å., Wessman, A. (2017) Multilingualism as policy and practices in elementary school: Powerful tools for inclusion of newly arrived pupils. International Electronic Journal of Elementary Education, 9(4): 873-890
49
HarvardUniversity Press, 1985. Disponível em: <https://search-ebscohost
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=282783&site=ehost-live>. Hämtad: 10 mar. 2019.
Young.A.S. (2014). Unpacking teachers´ language ideologies: attitudes, beliefs, and practiced language policies in schools in Alsace, France, Language Awareness, 23: 1-2, 157-171, DOI:10.1080/09658416.2013.863902
50
Bilaga 1
Lärande och samhälle
Skolutveckling och
ledarskap
Datum 14/2 2019
Missivbrev
Mitt namn är Elin Bondesson och jag är student på speciallärarprogrammet. Jag går sjätte terminen och kommer att ta min examen våren 2019. Under våren skriver jag mitt examensarbete och kommer att göra en interventionsstudie. Det som är i fokus vid datainsamlingen är kommunikation, lärmiljö och samspel utifrån flerspråkighet. Jag kommer vid fyra lektionstillfällen följa verksamheten genom observation. Dokumentationen kommer att ske via videoregistrering med iPad och fältanteckningar. Endast undervisande lärare i klassen och jag kommer att ta del av videoinspelningen och materialet kommer att därefter raderas.
Min forskning utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.
Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja
medverkan i studien. Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Läs mer om forskningsetiska principer: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Vid frågor ring eller maila.
Med vänlig hälsning, Elin Bondesson
51 ……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter: Telefonnummer 072xxxxx E-mailadress elin.heinervall@malmo.se Ansvarig lärare/handledare: Adrian Lundberg
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mau.se
52
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att mitt/vårt barn deltar i studien:
Ja O
Nej O
Barnets namn ……… Förskola/Skola ………..
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten. Datum ……….
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
……… ………
53
Bilaga 2
54
Bilaga 3
Datorstödd intervju, frågeguide
• Beskriv elevernas reaktioner på transspråkande.
• På vilket sätt har du fått ökad kunskap om transspråkande som pedagogisk metod? • På vilket sätt har du fått ökad kunskap om transspråkande som förhållningssätt? • Hur upplevde du att få handledning av speciallärare inom språk-läs och
skrivutveckling?
• Beskriv hur du idag använder transspråkande i din undervisning.
• I vilka moment tror du att det hade varit möjligt att använda transspråkande?
• Finns det någon skillnad i hur du tänker kring transspråkande och flerspråkighet idag och när vi påbörjade interventionen? Vilken?
• Vad behöver du för att fortsätta använda flerspråkighet resurs i din undervisning? • Vilka elever tror du gynnas av att lyfta in flerspråkighet som en resurs i