Då det ser ut att bli allt vanligare med digitala hjälpmedel i förskolan skulle det vara intressant att undersöka eventuella skillnader mellan digital och traditionell
högläsning beträffande barns och pedagogers engagemang, barns delaktighet och hur barns utveckling och lärande påverkas.
Referenser
Almegård, M. (2020, 8 april). Läs med barnen och se dem växa. Tidningen
Förskolan. Hämtad från https://forskolan.se/las-med-barnen-och-se-dem-vaxa/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Chou, M., Cheng, J. & Cheng, Y. (2016). Operating Classroom Aesthetic Reading Environment to Raise Children’s Reading Motivation. Universal Journal of
Educational Research, 4(1), 81-97. doi:10.13189/ujer.2016.040111
Farrant, B. M. & Zubrick, S. R. (2013). Parent-child book reading across early childhood and childvocabulary in the early school years: Findings from the Longitudinal Study of Australian Children. First Language, 33(3), 280–293. doi: 10.1177/0142723713487617
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. (Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Uppsala). Hämtad
från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf Foy, J. G. & Mann, V. (2003). Home literacy environment and phonological awareness in preschool children: Differential effects for rhyme and phoneme awareness. Applied Psycholinguistics, 24(1), 59–88.
Gardner-Neblett, N., Holochwost, S. J., Gallagher, K. C., Iruka, I. U., Odom, S. L. & Bruno, E. P. (2017). Books and toddlers in child care: Under what conditions are children most engaged? Child & Youth Care Forum, 46(4), 473-493. doi:
10.1007/s10566-017-9391-4
Honig, A. & Shin, M. (2001). Reading Aloud with Infants and Toddlers in Child Care Settings: An Observational Study. Early Childhood Education Journal, 28 (3), 193- 197. doi: 10.1023/A:1026551403754
Inoue, T., Georgiou, G. K., Parrila, R. & Kirby, J. R. (2018). Examining an extended home literacy model: The mediating roles of emergent literacy skills and reading fluency. Scientific Studies of Reading, 22(4), 273-288. doi:
10.1080/10888438.2018.1435663
Klein, O. & Kogan, I. (2012). Does Reading to Children Enhance their Educational Sucess? Short- and Long-Term Effects of Reading to Children in Early Childhood on their Language Abilities, Reading Behavior and School Marks. Child Indicators
Research, (6), 321-344. doi: 10.1007/s12187-012-9174-2
Kärnebro, K. & Lundström, U. (2018). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 5:
Läslyftets organisering och genomförande i förskolan (1403-8056). Hämtad från
Skolverkets webbplats:
https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74183e37/1537193057777/ Laslyftet_utvardering_delrapport5.pdf
Lane, H. & Wright, T. (2007). Maximizing the effectiveness of reading aloud. Reading
teacher, 60 (7), 668-675.
Lee, B. Y. (2011). Assessing Book Knowledge Through Independent Reading in the Earliest Years: Practical Strategies and Implications for Teachers. Early Childhood
Education Journal, 39 (4) 285–290. doi:10.1007/s10643-011-0464-y
Merga, M. (2017). Interactive reading opportunities beyond the early years: What educators need to consider. Australian Journal of Education, 61 (3) 328-343. doi: 10.1177/0004944117727749
Phillips, L. B. & Twardosz, S. (2003). Group Size and Storybook Reading: Two-Year- Old Children’s Verbal and Nonverbal Participation With Books. Early Education and
Development, 14(4), 453–478. doi: 10.1207/s1556 693ee d1404 5
Pihlgren, A. (2019, juni). Högläsning. Hämtad från https://lasochskrivportalen.skolverket.se
Ponitz, C.C., Rimm-Kaufman, S.E., Grimm, K. J. & Curby, T. W. (2009).
Kindergarten classroom quality, behavioral engagement, and reading achievement.
School Psychology Review, 38 (1), 102-120.
Regeringskansliet. (2017). Regeringens insatser för att stärka läsningen. Hämtad 2020-04-28 från https://www.regeringen.se/artiklar/2017/10/regeringens-insatser- for-att-starka-lasningen/
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I A. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (upplaga 1:3, s. 194-210). Stockholm: Liber AB.
Richman, W. A. & Colombo, J. (2007). Joint Book Reading in the Second Year and Vocabulary Outcomes. Journal of Research in Childhood Education, 21(3), 242–253. doi: 10.1080/0256854070 95945 92
Rostedt, J. (2019). Förskollärare planerar barns möten med matematik: Ett
reflektivt skoldidaktiskt perspektiv. (Licentiatavhandling, Linköpings Universitet,
Linköping). Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1338681/FULLTEXT01.pdf
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan; en utgångspunkt för samspel. (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Linköping). Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:244547/FULLTEXT01.pdf
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. (Licentiatuppsats, Malmö Högskola, Malmö, 2011:16). Hämtad från
http://muep.mau.se/handle/2043/11603
Skogholm, J. & Sti, M. (2019). 100 av Sveriges kommuner arbetar språkutvecklande i förskolan med det digitala verktyget Polyglutt. Hämtad 2020-04.28 från https://it-
pedagogen.se/100-av-sveriges-kommuner-arbetar-sprakutvecklande-i-forskolan- med-det-digitala-verktyget-polyglutt/
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö18. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2020). Läslyftet i förskolan. Hämtad 2020-04-28 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i- forskolan
Svensson, A.-K. (2009, mars). Reading books in preschool is taken for granted: but
is it true? Konferensbidraget presenterat på NPFP/NERA, Trondheim, Norge.
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-6146
Svensson, A.-K. (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, (4), 29–37.
Sveriges Radio. (Producent). (2019, 2 april). Mindre högläsning i hemmen. [Radioprogram]. Hämtad från
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7190485
Swanson, E., Wanzek, J., Petscher, Y., Vaughn, S., Heckert, J., Cavanaugh, C., Kraft, G. & Tackett, K. (2011). A Synthesis of Read-Aloud Interventions on Early Reading Outcomes Among Preschool through Third Graders at Risk for Reading Difficulties.
Journal of Learning Disabilities, 44(3), 258–275. doi: 10.1177/0022219410378444
Torr, J. (2019). Infants’ Experiences of Shared Reading with Their Educators in Early Childhood Education and Care Centres: An Observational Study. Early Childhood
Education Journal. 47, 519-529. doi: 10.1007/s10643-019-00948-2
Trost, J. (2014) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, M. (1997). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I A. Uljens (Red.),
Didaktik (upplaga 1:16, s. 166-197). Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/Godf orskningssed_VR_2017.pdf
Bilaga
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor: Kön:
Antal yrkesverksamma år: Arbetar med barn i åldrarna:
Preliminära intervjufrågor:
• Hur ofta skulle du uppskatta att högläsning tillämpas på avdelningen där du arbetar?
• Hur ser en vanlig högläsningssituation ut på er avdelning? • Vid vilka tillfällen sker högläsning i förskolan?
• Vad är din tanke med högläsningen? • Hur planerar du inför en högläsning?
• Hur gör du barnen delaktiga i högläsningssituationen? • Hur väljs böckerna till högläsningen?
• Hur resonerar du vid valet av bok vid högläsningen? • Vilka utmaningar möter du i högläsningssituationen?