Vi har under studiens gång upplevt att villkoren i olika branscher skiljer sig åt så markant att det får stor inverkan på budgeteringen. Därför skulle det vara intressant att utföra en liknande studie som denna med de verktyg som vi använt oss av (LBDQ-test och intervjuguide) men att inrikta sig på en bransch. Detta för att bättre kunna fånga ledarstilens påverkan på budgetering och träffsäkerhet när liknande förutsättningar råder.
Det skulle även vara intressant att begränsa studien ytterligare och inrikta sig på endast uppgiftsorienterade ledare, fördelaktigt med ett större antal ledare men inom en och samma bransch. När det gäller träffsäkerheten i budgeteringen var det sådana ledare som i denna studie visade skillnader i resultatet. För att ta reda på om detta resultat går att generalisera för uppgiftsorienterade ledare inom exempelvis byggbranschen krävs ytterligare studier.
Budgetering är en process som sträcker sig över en längre tidsperiod och för att kunna ge en tydligare bild av budgeteringen skulle det vara meningsfullt att utföra studien under en längre tidsperiod. Dessutom skulle en sådan studie möjliggöra en objektiv bedömning av budgeteringens träffsäkerhet.
33
7 REFERENSLISTA
Andersson, J (1995). Bilder av småföretagares ekonomistyrning, Linkoping, Department of computer and information science
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära, 2:a uppl. Lund, Studentlitteratur
Arwidi, O,Samuelsson, L.A (1993). The development of budgetary control in Sweden-a research note, Management Accounting Research, 4, p. 93-107
Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2007). Den nya ekonomistyrningen, Ljubljana, Liber
Bergstrand, J.(2003). Ekonomisk styrning, Lund, Studentlitteratur
Begström, I. & Lumsden, M. (1993). Ekonomisystem i mindre företag, Doctoral Thesis 1993:124 D, Luleå Tekniska Universitet
Boman, H. & Boter, H. (1984). Planering i mindre och medelstora företag – den
strategiska planeringens utmaningar och faktiska villkor, Umeå
Box, M. (2007). The birth of firms: exploring the effects of environment and birth cohort on firm survival in Sweden, Small Business Economics And Entrepreneurship, Springer Science.
Bryman, A. (1992). Charisma and Leadership in Organizations, London, SAGE Publications
Charpentier, C. (1997). Budgeteringens roller, aktörer och effecter – en studie av
budgeteringerna i en offentlig organisation, EFI, Stockholm, Print:Gotab
Collier, P.M. (2005). Entrepreneurial control and the construction
of a relevant accounting, Management Accounting Research, 16, p. 321–339
Ekanem, I. & Smallbone, D. (2007). Learning in Small Manufacturing Firms: The Case of Investment Decision-making Behaviour, International Small Business Journal, Vol. 25(2), p. 107-129
Florén, H. (2006). Managerial work in small firms: summarising what we know and sketching a research agenda, International Journal of Entrepreneurial Behaviour &
Research, Vol. 12 No. 5, p. 272-288
Goleman, D. (2000). Leadership that gets results. Harvard Business Review
Gummesson, E. (2000). Qualitative Methods in Management Research, USA, Sage Publications
34
Hansen, S.C. & Van Der Stede, W.A. (2004). Multiple facets of budgeting: an exploratory analysis, Management Accounting Research, 15, p. 415-439
Judge, T.A., Piccolo, R.F. & Ilies, R.( 2004). The Forgotten Ones? The Validity of Consideration and Initiating Structur in Leadership Research, Journal of Applied
Psychology. Vol 89, No. 1, p. 36-51
Kyj, L. & Parker, R.J. (2008). Antecendents of Budget Participation: Leadership Style, Information Asymmetry, and Evaluative Use of budget, Abacus. Vol. 44, No. 4, p. 423- 442
Lagerstedt, B. & Tjerneld, H. (1991). Företagsbudgetering – En vägledning i
budgetarbetet för mindre och medelstora tillverkningsföretag, Kristianstad, Almquist
Wiksell
Lokman, M. (1988). Managerial attitude, motivation and the effectiveness of budget participation, Accounting Organizations and Society, Vol. 13, No. 5, p. 465-475,
Lövstål, E (2001). A Quest for accounting and Control Within Entrepreneurial
Organisations- The Roctex Odessey, Scandinavian Institute for research in
entrepreneurship, Licentiate Thesis, Lund
Macintosh, N. B. (1985). The Social Software of Accounting and Information Systems, London, John Wiley & Sons
Otley, D. (1978). Budget Use and Managerial Performance, Journal of Accounting
Research, Vol. 16 No 1 p. 122- 149
Otley, D. & Fakiolas, A. (2000). Reliance on accounting performance measures: dead end or new beginning? Accounting, Organizations and Society, 25 p. 497-510
Perren, L. & Grant, P. (2000). The evolution of management accounting
routines in small businesses: a social construction perspective, Management Accounting
Research, 11, p. 391–411
Persson, O. (1991) Att leva som småföretagare: en studie om företagande, livssituation
och stress, Göteborgs Universitet.
Saunders M., Lewis P. & Thornhill, A. (2007). Research Methods for Business
Students, Milano, FT Prentice Hall
Sivabalan, P., Booth, P., Malmi, T., & Brown, D. A. (2009).An exploratory study of operational reasons to budget, Accounting and Finance, Vol 49, Issue 4, December 2009, p. 849-871
Statistiska Centralbyrån (2009). Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv – Mikroföretag, SCBs yttrande Dnr 2009/454
35
tjänsteföretag 2001 , Sveriges officiella statistik, Statistiska Meddelanden NV 19 SM
0301, URL: http://www.scb.se/statistik/NV/NV0102/2000I02/NV19SM0301.pdf
sökdatum: 2010-04-10
The Ohio State University, Fisher College of Business, Halpin, A.W. (1957) Manual
for leader behavior description questionnare
URL: http://fisher.osu.edu/offices/fiscal/lbdq sökdatum: 20100415
Vroom, V. & Jago, A. (2007). The role of the Situation in Leadership, American
Psycologist, Vol 62, No 1, p. 17-24
Westerberg, M. (1998). Managing in turbulence: an empirical study of small firms
operating in a turbulent environment, Doctoral Thesis, Luleå, Industriell ekonomi och
samhällsvetenskap
Widebäck, G. (1973). Budgetering – Ett medel för effektiv företagsplanering, Stockholm, Bonniers Boktryckeri
36
Bilaga 1 – Intervjuguide ledarskap.
Följebrev
Till företagsledaren
Budgeteringen i små företag (10 – 49 anställda)
Den information som finns om hur småföretag använder sig av sin ekonomistyrning är begränsad. Det är avsaknad av information som ligger till grund för denna studie, där vi vill undersöka hur småföretag arbetar med budgeteringen. Syftet är också att undersöka om ledarstilen påverkar arbetet med budgeteringen.
Vi är två studenter som läser Ekonomprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet och som under vårterminen genomför en kandidatuppsats om 15 poäng i ämnet företagsekonomi.
Du är en av 16 företagsledare i mindre företag i Norrbottens och Västerbottens län som har blivit utvald att vara med i undersökningen. Urvalet har gjorts utifrån, på förhand utvalda branscher (SNI kod) samt med tanke på antalet anställda i företaget (10-49 anställda). Vi är intresserade av ledarens betydelse för budgeteringen. Därför inleder vi undersökningen med att skicka ut en enkät för att utvärdera ledarstil. Sex av de medverkande företagsledarna kommer sedan att kontaktas för en uppföljande intervju. Urval till dessa intervjuer kommer att göras utifrån de enkätsvar som erhålls. Det är naturligtvis frivilligt att besvara enkäten. Men ditt svar är viktigt för oss, för att kunna genomföra vår undersökning. Vi är mycket tacksamma för din medverkan i studien och vi ser fram emot ditt svar.
Enkät och intervjusvaren kommer att behandlas konfidentiellt och varken företagets eller ledarens namn kommer att redovisas i undersökningen. Svaren kommer att sammanställas och analyseras för att se om vi kan dra någon slutsats om hur man arbetar med budgeteringen i små företag. Resultatet kommer sedan att redovisas i vår kandidatuppsats.
Om Ni har frågor om enkäten/undersökningen kan Ni kontakta Malin Wallon (telefon 076-8200559, e-post: malwal-4@student.ltu.se) eller Maria Andersson (telefon 070- 2456493 e-post: marant-8@student.ltu.se)
Tack för din medverkan! Maria Andersson
Student
Luleå Tekniska Universitet Malin Wallon
Student
37
Instruktioner:
1. LÄS igenom varje fråga noggrant.
2. FUNDERA över hur ofta du agerar i enighet med det påstådda beteendet.
3. ANGE huruvida du (ledaren) (A) Alltid, (B) Ofta, (C) Ibland, (D) Sällan eller (E)Aldrig agerar som det beskrivna.
4. SÄTT ETT KRYSS i den ruta som representerar ditt svar.
A = Alltid
B = Ofta
C = Ibland
D = Sällan
E = Aldrig
Som ledare:
A B C D E1 Utför jag personliga tjänster som gynnar gruppmedlemmar.
2 Klargör jag min inställning för gruppen.
3 Gör jag små saker för att göra det trevligt att vara medlem av gruppen.
4 Testar jag mina nya idéer med gruppen.
5 Beter jag mig som gruppens riktige ledare.
6 Är jag lätt att förstå.
7 Styr jag med järnhand.
8 Tar jag mig tid att lyssna på gruppmedlemmar.
9 Kritiserar jag ett dåligt utfört arbete.
10 Förvarnar jag inför förändringar.
11 Vill jag inte bli ifrågasatt.
12 Håller jag mig för mig själv.
13 Ser jag till välmåendet hos varje enskild gruppmedlem.
14 Tilldelar jag gruppmedlemmarna specifika uppgifter.
15 Är jag talesman för gruppen.
38 17 Upprätthåller jag bestämda normer.
18 Vägrar jag att förklara mitt handlande.
19 Håller jag gruppen informerad.
20 Handlar jag utan att tillfråga gruppen.
21 Stödjer jag medlemmarna i deras beslut.
22 Understryker jag vikten av hålla sig inom tidsfrister.
23 Behandlar jag alla gruppmedlemmar lika.
24 Främjar jag användandet av enhetliga procedurer.
25 Får jag det jag begär av mina överordnade.
26 Är jag villig att göra förändringar.
27 Försäkrar jag mig om att min roll i organisationen förstås av alla medlemmar.
28 Är jag vänlig och tillmötesgående.
29 Begär jag att gruppmedlemmar skall hålla sig till regler och lagar.
30 Misslyckas jag med att utföra nödvändiga åtgärder.
31 Gör jag så att gruppmedlemmarna känner sig avslappnade när jag pratar med dem.
32 Låter jag gruppmedlemmarna veta vad som förväntas av dem.
33 Representerar jag gruppen.
34 Tar jag vara på förslag från gruppmedlemmar.
35 Ser jag till att gruppen arbetar på full kapacitet.
36 Låter jag andra anta ledarskapet inom gruppen.
37 Får jag mina överordnade att arbeta för gruppens bästa.
38 Vill jag ha gruppens godkännande innan jag sätter planer i verket.
39 Koordinerar jag arbetet mellan gruppmedlemmar.
39
Bilaga 2: Intervjuguide - Budgetering i småföretag Bransch företaget verkar inom:
Antal anställda:
Hur länge har budgetering förekommit i ert företag? Varför upprättar ni budget?
Upplever ni att budgeten är mer betydelsefull under vissa omständigheter? - exempelvis när stor osäkerhet i omgivningen råder (lågkonkjunktur)
För vem upprättas budget? (externa intressenter, ledning, anställda) Hur mycket tid och resurser läggs ner på budgeteringen varje år? För vilken tidsperiod gäller budgeten? (månad, kvartal, år)
Om du tänker tillbaka på de gånger ni gjort en resultatbudget i ert företag, hur ser ett typiskt budgetuppställande ut?
Anser du budgetarbetet vara komplicerat eller går det på rutin?
Finns på förhand upprättade modeller och skisser över hur budgetarbetet ska genomföras?
Vilka deltar i budgetarbetet? (ledning, konsulter, anställda)
Vilken erfarenhet och/eller utbildning har budgeterarna av budgetarbete? Vilken information baserar ni er budget på? (interna rapporter, marknaden) Var hämtar ni information? (informellt, formellt, internt, externt)
Upprättas delbudgetar för olika delar av företaget?
Om du tänker tillbaka på en tidigare budget, dvs inte den budget som idag gäller, hur skulle ni beskriva det fortsatta arbetet med budgeten efter att den färdigställts? Med andra ord, hur ser en typisk budgetuppföljning ut inom ert företag?
Brukar budgeten följas upp och budgeterade värden jämföras med det verkliga utfallet? Hur ofta?
Vad är syftet med budgetuppföljningen?
Hur mycket tid och resurser läggs ner på uppföljningen?
Vilka deltar i budgetuppföljningen? (ledning, konsulter, medarbetare) Vilka rapporter ligger till grund för uppföljningen?
Vilka budgetposter följs upp? (samtliga, vissa på förhand bestämda poster) På vilket sätt analyseras och följs eventuella avvikelser upp?
Brukar budgeten justeras/revideras under årets lopp eller behåller budgeten sin form hela budgetperioden? Hur ofta sker revideringar? Eller gäller ”lagd budget ligger”? Vilket intresse och deltagande visar de anställda för den färdiga budgeten?
Vad är en framgångsrik/lyckad budget för er?
När ni efter budgetperiodens slut jämför budget med utfall, hur träffsäker upplever ni budgeten vara på en skala från 1-5, där 1 är helt träffsäker?
1, Helt träffsäker 2,
3, 4,
5, Inte alls träffsäker
40
Bilaga 3: Poängsättning av Leader Behavior Description Questionnare (LBDQ)
Källa: The Ohio State University (1957)
Scoring Key for Initiating Structure
Item No. Always Often Occasionally Seldom Never
2 4 3 2 1 0 4 4 3 2 1 0 7 4 3 2 1 0 9 4 3 2 1 0 11 4 3 2 1 0 14 4 3 2 1 0 16 4 3 2 1 0 17 4 3 2 1 0 22 4 3 2 1 0 24 4 3 2 1 0 27 4 3 2 1 0 29 4 3 2 1 0 32 4 3 2 1 0 35 4 3 2 1 0 39 4 3 2 1 0
Scoring Key for Consideration
Item No. Always Often Occasionally Seldom Never
1 4 3 2 1 0 3 4 3 2 1 0 6 4 3 2 1 0 8 4 3 2 1 0 12 0 1 2 3 4 13 4 3 2 1 0 18 0 1 2 3 4 20 0 1 2 3 4 21 4 3 2 1 0 23 4 3 2 1 0 26 4 3 2 1 0 28 4 3 2 1 0 31 4 3 2 1 0 34 4 3 2 1 0 38 4 3 2 1 0