Resultatet visade att anhöriga till personer med schizofreni använder olika copingstrategier.
Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att göra intervjustudier kring betydelsen av att använda flera olika copingstrategier då författaren uppfattat att mycket forskning finns om vilka copingstrategier som används, men inte nyttan av att kombinera copingstrategier.
SLUTSATS
De copingstrategier som upplevdes som viktiga för anhöriga var att vända sig till vänner och familj, samt till professionella. Att avsätta tid för egna intressen upplevdes också som
betydelsefullt. Ibland upplevde anhöriga situationen som för svår och hanterade den då genom undvikande. För att kunna ge så god omvårdnad som möjligt och för att kunna ge stöd till anhöriga och patienter är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om copingstrategier som är av betydelse.
Referenslista
Andersson, G., & Willebrand, M. (2003). What is coping? A critical review of the construct and its application in audiology. International journal of audiologi,42, 97-103.
Austenfeld, J. L., & Stanton, A. L. (2004). Coping through emotional approach: a new look at emotion, coping and health-related outcomes. Journal of Personality, 72(6), 1336–1364.
Björkdahl, A. (2014). Psykosocial hälsa och psykisk ohälsa. I B. Klang (Red.),
Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk grundbok (s. 73–90).
Harlow: Pearson.
Bodén, R. (2016). Schizofreni, andra psykoser och katatoni. I J. Herlofson., L. Ekselius., A.
Lundin., B. Mårtensson & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (s.269–297). Lund:
Studentlitteratur.
* Caqueo-Urízar, A., Gutiérrez-Maldonado, J., Ferrer-García, M., & Miranda-Castillo, C.
(2012). Coping Strategies in Aymara Caregivers of Patients with Schizophrenia. Journal of Immigrant and Minority Health,14, 497-501. doi:10.1007/s10903-011-9563-5
Carver, C. S., Scheier, M. F., & Weintraub, J. K. (1989). Assessing coping strategies: A theoretically based approach. Journal of Personality and Social Psychology, 56(2), 267–
283.
Cummings, J.P., & Pargament, K. I. (2010). Medicine for the Spirit: Religious Coping in Individuals with Medical Conditions. Religions, 1(1), 28–53. doi:10.3390/rel1010028
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa &Vårdande: i teori och praxis. Lund: Natur och Kultur.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning.
Ewertzon, M. Anhöriga till vuxna personer med psykisk ohälsa (Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Kunskapsöversikt 2015:1) Stockholm. Från
http://www.anhoriga.se/nkaplay/psykisk-ohalsa/kunskapsoversikt-anhoriga-till-vuxna-personer-med-psykisk-ohalsa/
Flyckt, L., & Torell, P. (2015). Schizofreni är fortfarande en stigmatiserande sjukdom.
Läkartidningen, 112(42),1834–1836.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Falun: Natur och Kultur.
*Gerson, R., Wong, C., Davidson, L., Malaspina, D., McGlashan, T., & Corcoran, C. (2011).
Self-reported coping strategies in families of patients in early of psychotic disorder: an exploratory study. Early Intervention in Psychiatry, 5, 76–80. doi:10.1111/j.1751-7893.2010.00251.x
* Khan, M. S., & Panday, R. (2017). Coping strategies of Male and Female Care givers of Individuals Suffering from Schizophrenia. Journal of Psychosocial Research, 12(2), 477–
484.
* Lam, P. C. W., Ng, P., Pan, J., & Young, D. KW. (2015) Ways of coping of Chinese caregivers for family members with schizophrenia in to metropolitan cities: Guangzhou and Hong Kong, China. International Journal of Social Psychiatry, 61(6), 591-599. doi:
10.1177/0020764014565797.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer Publishing Co Inc.
Lazarus, R.S. (1999). Stress and emotion: a new synthesis. New York: Springer
von Malortie, S., Cronqvist, E., Ringbäck Weitoft, G., Flyckt, L., Bodlund, K., Msghina, M., Rosenberg, D., & Davidson, T. (2019). Nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni. Läkartidningen, 116(5), 200–203.
* McAuliffe, R., O´Connor, L., & Meagher, D. (2014). Parents´experience of living with and caring for an adult son or daughter with schizophrenia at home in Ireland: a qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 21, 145-153.
Nowlan, J. S., Wuthrich, V. M., & Rapee, R. M. (2015) Positive reappraisal in older adults: a systematic literature review. Aging & Mental Health, 19(6), 475-484.
doi: 10.1080/13607863.2014.954528
Orem, D. (2001). Nursing concepts of practice. (6th Ed.). St Louis: Mosby.
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Rahm, C., & Flyckt, L. (2013). ABC om Akut Psykos. Läkartidningen, 110(17–18), 891–894.
* Rahmani, F., Ranjbar, F., Hosseinzadeh, M., Razavi, S. S., Dickens, G. L., & Vahidi, M.
(2019). Coping strategies of family caregivers of patients with schizophrenia in Iran: A cross-secitional survey. International Journal of Nursing Sciences. 6, 148–153.
Rydell, P., & Strålin, P. (2015). Utredning och uppföljning kräver arbete i samverkan.
Läkartidning, 112(42), 1142–1846.
Sharma, N., Chakrabarti, S., & Grover, S. (2016). Gender differences in caregiving among family – caregivers of people with mental illnesses. World Journal of Psychiatry, 6(1), 7-17.
Scheier, M. F., Weintraub, J. K., & Carver, C. S. (1986). Coping with stress: Divergent strategies of optimists and pessimists. Journal of Personality and Social Psychology,
51(6), 1257–1264.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105–117). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2015). Anhörigstöd. Information till anhörig-, brukar och patientorganisationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19596/2014-11.14.pdf Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga riktlinjer/schizofreni/
Syrén, S. (2014). Vilken är min plats i tillvaron? I L. Gustin Wiklund (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa: På avancerad nivå (s.189–197). Lund: Studentlitteratur.
Syrén, S. (2010). Det outsagda och ohörsammade lidandet, tillvaron för personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap)
* Tan, S. CH., Yeoh, A. L., Choo, I. BK., Huang, A. PH., Ong, S.H., Ismail, H., Ang, P. P., &
Chan, Y. H. (2012). Burden and coping strategies experienced by caregivers of people with schizophrenia in the community. Journal of Clinical Nursing, 21, 2410-2418.
doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04174.x
Topor, A., Borg, M., Mezzina, R., Sells, D., Marin, I., & Davidson, L. (2006). Others: The Role of Family, Friends and Professionals in Recovery Process. American Journal of Psychiatric Rehabilitation, 9(1). 17–37.
Vetenskapsrådet. (2018). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L, (2014), Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Falun: Natur och Kultur.
Wainwright, L.D., Glentworth, D., Haddock, G., Bentley, R., & Lobban, F. (2015). What do relatives experience when supporting someone in early psychosis? The British
Psychological Society, 88(1), 105-119. doi: 10.1111/papt.12024
Östlund, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.
*Özden, S.A., & Tuncay, T. (2018). The experiences of Turkish families caring for individuals with Schizophrenia: A qualitative inquiry. International Journal of Social Psychiatry, 64(5), 497–505. doi: 10.1177/0020764018779090.
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
CINAHL Complete “Find any of my search terms”
Schizophrenia AND family AND coping
139
Peer-reviewed 2009–
2019
32 14 5
Psycinfo “Find any of my
search terms”
Schizophrenia AND family AND coping
237
Peer-reviewed 2009–
2019
25 6 1
MEDLINE “Find any of my
search terms”
Schizophrenia AND family AND coping
128
Peer-reviewed 2009–
2019
15 9 2
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys)
Resultat
En jämförande kvantitativ studie
Urval: Strategiskt urval gjordes från patientregister på ett sjukhus i Arkin. Två grupper skapades beroende på huruvida personen identifierade sig som tillhörande ursprungsbefolkningen Aymara eller inte. Aymara bestående av 7 män och 6 kvinnor. Icke Aymara bestående av 8 män och 23 kvinnor) Genomsnittsålder var 47 år Aymara respektive 57 år för icke Aymara
Kriterier:
Patienter med Schizofrenidiagnos.
Anhöriga som är sammanboende och/ eller primära vårdare av patienten.
Datainsamling: intervju med mätinstrument
Family Coping Questionnaire (FQC).
Analys: Statistik analyserades och redovisades med hjälp SPSS 15.0.
De mest använda copingstrategierna i hela gruppen var:
* Positiv kommunikation
* Att bevara sina egna sociala intressen
Aymara använde sig i större utsträckning av spirituell hjälp/
andlighet än icke Aymara
Gerson, R.,
En explorativ kvantitativ studie Urval:
Ett strategiskt urval från specialiserade forskningsprogram vid akademiska centra där
23 familjer (alla accepterade) tillfrågades varav 19 män och 4 kvinnor.
Kriterier
Patient med schizofreni eller ultrahög risk att utveckla schizofreni i pågående psykos eller bedömd prodromalfas.
Patienterna som var mellan 16–24 år fick själva nominera den i familjen som skulle intervjuas.
Engelsktalande sammanboende
anhöriga (främst föräldrar) över 18 år.
Datainsamling: intervju med mätinstrument.
Carvers Coping Orientation to Problems Experiences Questionnaire Patienter med ultrahög risk att utveckla psykossjukdom identifierades med hjälp av
Structured Interview for Prodromal Syndromes
Analys:
Förekomsten av olika självrapporterade copingstrategier redovisades med tabell.
De mest använda copingstrategierna var:
*Aktivt planera för att lösa situationen
*anpassa aktiviteter till den rådande situationen. (välja bort det som ej funkar)
* Söka socialt stöd
* positiv tolkning
* andlighet
Khan, S. M.,
Urval: Ett strategiskt urval gjordes från inneliggande patienter från
Ranchi institute of neuro psychiatry and allied sciences.
30 män och 30 kvinnor inkluderades i studien.
Kriterier:
Patient med schizofrenidiagnos i ålder 25–45 år som inte hade andra
psykiatriska sjukdomar
Anhöriga som var primära vårdare av patienten som uppvisade en förmåga att förstå och ge skriftlig medgivande till att ingå i studien.
Inga psykiatriska eller neurologiska sjukdomar eller vårdande av andra än patienten ifråga med liknande
problematik.
Datainsamling: Intervju med mätinstrument.
Ways of coping Questionnaire.
Analys: Jämförande statistik visas I tabell.
Signifikansnivå 0.05 uppges .
Den mest använda copingstrategien hos män var
*att undvika jobbiga situationer
*att söka socialt stöd.
Den mest använda copingstrategin hos kvinnor var:
* positiv omvärdering (hitta mening i situationen)
*att söka socialt stöd.
Kvinnor använde sig i större utsträckning av varierande (valde fler) copingstrategier.
Lam, C.W, P.,
En jämförande kvantitativ studie
Urval: Ett strategiskt urval gjordes från två icke statliga kliniker i Guangzhou och Hongkong. 160 vårdgivare tillfrågades och 109 varav 74 kvinnor och 35 män) accepterade och
inkluderades i studien.
Kriterier:
Ways of coping, Questionnaire och General Health Questionnaire Analys: Datan analyserades med Chitvå test. Studiens hypotes var att signifikanta skillnader skulle ses r/t städernas fundamentalt olika psykiatrivård
De mest använda copingstrategierna i båda grupperna var:
*söka socialt stöd
* positiv omvärdering (hitta mening i situationen)
I båda grupperna använde sig kvinnor
av fler copingstrategier än män.
McAuliffe,
En beskrivande kvalitativ design
Urval: Bekvämlighetsurval gjordes via en psykiatrikonsult som tillfrågade lämpliga kandidater. Detta resulterade i sex föräldrar
Fem mödrar och en fader i åldrarna 60–
77 år Kriterier:
Patient med schizofrenidiagnos I enligt ICD 10
Förälder som vårdat patienten hemma i minst två år
Patient godkände att deltagarna tillfrågades.
Datainsamling: Semistrukturerade narrativa djupintervjuer med öppna frågor gjordes under 2007.
Ämnen som frågorna baserades på identifierades i studiens
litteraturgenomgång Dataanalys:
Transkriberade intervjuer analyserades tematiskt
Fyra teman identifierades:
”psykologisk tsunami”, ”en oviss väg”, förvecklingar i omvårdnaden”
varav det fjärde: ”coping vid kronisk sjukdom” handlade om
copingstrategier:
Använda copingstrategier var:
*Att söka socialt stöd
*Andlighet
*(Att ge sig tid) att acceptera sjukdomen
*Positiv accepterande attityd.
*Att ta sig tid för egna intressen
Rahmani, F.,
Urval: Ett strategiskt urval från den psykiatriska kliniken på Razi sjukhus.
Anhöriga till schizofrena tillfrågades mellan februari 2015 – april 2016 och 225 anhöriga inkluderades i studien varav 97 kvinnor och 128 män.
Kriterier:
Patient med schizofrenidiagnos utan begåvningshandikapp eller andra sjukdomar
Anhöriga över 18 år som vårdat patienten minst ett år utan egen psykiatrisk sjukdom
Analys: Statistik analyserades och redovisades med hjälp SPSS 13.0.
Anhöriga använde sig i större utsträckning av dysfunktionell coping såsom:
*Att undvika jobbiga situationer
Funktionella copingstrategier som användes i något mindre
utsträckning var
* Positiv kommunikation
* Att bevara sina egna sociala intressen
Tan, S., Lean-
Urval: Ett bekvämlighetsurval gjordes där deltagarna kontaktades i
väntrummet på en psykiatrisk
öppenvårdsmottagning. 150 deltagare inkluderades i studien varav 47 män och 103 kvinnor.
Kriterier:
Patient med Schizofrenidiagnos Boende med patienten eller den som spenderade mest tid med patienten.
21 år eller äldre som fattar viktiga beslut och eller är ekonomiskt ansvarig för patienten.
Förmåga att förstå och uttrycka sig på engelska.
Ingen egen psykiatrisk sjukdom eller beroendeproblematik.
Datainsamling: Halvtimmes långa strukturerade intervjuer samt mätinstrumenten:
The Burden Assessment Scale The Family Crisis-Oriented Scales Analys: Intervjuerna sammanställdes.
Kvantitativa data sammanställdes och analyserades med hjälp av SPSS 15.0.
och redovisades i tabeller.
De mest använda copingstrategierna i studien var:
* att söka socialt stöd och
information från hälso och sjukvård
* andlighet
I något mindre utsträckning användes:
* Att passivt värdera situationen (hoppas att det löser sig av sig själv) genom att distansera sig.
*att söka socialt stöd från vänner och familj
* omvärdering, att se situationen från olika perspektiv, att acceptera situationen och att acceptera att situationen snabbt kan förändras.
Özden, S.A.,
Ett strategiskt urval gjordes från CMCH (Community Mental Health Center) och från Federation of
Schizophrenia Associations in Turkey.
Sexton familjer i grupper om fyra deltog. Enskilda intervjuer med 11 mödrar och12 fäder samt 8 syskon.
Föräldrarna var 47 -71 år och syskonen 14- 37 år
Kriterier:
Inga tydliga kriterier framkommer men av resultatet framkommer att det
handlar om sammanboende familjer där en familjemedlem har schizofreni Datainsamling:
30 minuter till 2 timmars djupintervjuer med semistrukturerade och öppna frågor. Intervjuerna gjordes mellan maj – september 2014. Intervjuerna gjordes där den anhöriga kände sig mest bekväm. Intervjuerna spelades in och utfördes av två forskare där den ena intervjuade och den andra antecknade Analys: Fenomenologisk. Data analyserades tematiskt med NVivo 9
ÖZDEN
Fyra teman identifierades:
”lära sig om och acceptera
sjukdomen”, ”omvårdnad och social support”, ”sociokulturella
dimensioner” och ”service dimensioner”.
Använda copingstrategier var:
*Att ge sig tid) att acceptera sjukdomen
*andlighet
*att förneka, dölja eller ge annan förklaringsmodell till sjukdomen
*att söka socialt stöd inom familjen