Som nämnts redan under avsnittet om avgränsningar i metodkapitlet finns det väldigt många vinklingar och undersökningsmöjligheter på detta område med banksektorn, dess reglering och Basel II. Speciellt intressant anser författarna i dagsläget att studier av de praktiska effekterna vara då reglerna nu fått några år på sig sedan implementeringen. Ett upplägg skulle vara att göra en liknande undersökning som denna av en bank i Sverige alternativt en bank som innan Basel II- implementeringen haft en uttalad analysmetod enligt kredit scoring. Resultaten från dessa, skulle sedan kunna jämföras med denna studie, så att skillnader mellan Sverige och Finland samt bank utan kreditscoring, respektive med kreditscoring, innan implementeringen av Basel II, kunde belysas. Den differentierade prissättningen som Basel II medför är en annan intressant aspekt vilken med fördel skulle kunna undersökas. En bredare kundundersökning på hur inställningen till denna förändring är, vilken även skulle innehålla klassificering av åsikterna baserat på tillhörighet till samhällsklass, enligt lämpligt tillvägagångssätt, anses vara motiverad att göra. Eventuellt skulle bättre bemedlade anse förändringen vara rättvis i högre grad än andra. Men detta är bara spekulation.
En annan undersökningsvinkling av prissättningen är att göra en kvalitativ undersökning på de större samhällsekonomiska effekterna av denna regelförändring. Exempelvis en studie som undersöker vad de högre räntorna medför, för de samhällsgrupper vilka har en sämre ekonomisk profil.
Källförteckning
59
KÄLLFÖRTECKNING
Publicerade källor
Andelsbanken för Åland, Årsberättelse, 2005-2008
Andelsbanken för Åland, Verksamhetsberättelse, 2005-2008
BCBS, Basel Committee on Banking Supervision, Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards: A Revised Framework - Comprehensive Version, juni 2006
BCBS, Basel Committee on Banking Supervision, Amendment to the capital accord to incorporate market risks, November 2005
Bergh Andreas, Hur bemöter vi kritiken av nationalekonomin?, Ekonomisk debatt nr.6, 2005 CEPS, Centre for European Policy Studies, Basel II Implementation in the Midst of Turbulence, 2008 Ejvegård Rolf, Vetenskaplig metod, Malmö, Studentlitteratur Lund, 4:e upplagan, 2009
Ekengren, Ann-Marie & Jonas Hinnfors, Uppsatshandbok – Hur du lyckas med din uppsats, Tryckt i Danmark, Narayana Press, 2006
Eklund, Klas, Vår ekonomi, tryckt i EU, Norstedts akademiska förlag, elfte upplagan, 2007 Ekman, Bo, et al., Bank, kund och samhälle globaliseringens tid, Falun, Ekerlids förlag, 2003 Eriksson Lars Torsten & Wiedersheim-Paul Finn, Att utreda forska och rapportera, Ljubljana (Slovenien), Liber, 8:e upplagan, 2006
ECB, European Central Bank, The new Basel capital framework and its implementation in the
European union, Occasional Paper Series (OPS) No. 42, 2005, (PDF)
Finansinspektionen, Bankernas kapitalkrav med Basel II, Rapport 2006:6, 16 juni 2006
Finansinspektionen, Finansiell stabilitet 1/2005: Ekonomiska motiv för reglering av den finansiella
sektorn
Finansinspektionen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora
exponeringar, Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2007:1
Finansinspektionen, Företagens interna kapitalutvärdering – att bedöma kapitalbehovet under Basel
II, Rapport 2005:8, 29 september 2005
Finansinspektionen, Riskmätning och kapitalkrav – Baselkommitténs förslag till nya
kapitaltäckningsregler ur ett svenskt perspektiv, Rapport 2001:1, 14 februari 2001
Finansinspektionen, Riskmätning och kapitalkrav II – en lägesrapport om arbetet med nya
kapitaltäckningsregler, Rapport 2002:8, 22 oktober 2002
Källförteckning
60
Finansinspektionen (Finland), Kapitalbas och kapitalkrav, Standard 4.3a Funered, Urban E, Bankernas risktagande, Lund, Studentlitteratur, 1994
Gustavsson Bengt, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Lund, Studentlitteratur, 3:e upplagan, 2004
Holme Idar Magne & Solvang Krohm Solvang, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa
metoder, Studentlitteratur Lund, 2:a upplagan, 1997
Ingves, Stefan, Det penningpolitiska landskapet i en finansiell kris, Riksbanken, Anförande 2009-03- 31, PDF
Lennander Gertrud, Kredit och säkerhet, Mölnlycke, Elanders AB, 9:e upplagan, 2006
Lind, Göran, Basel II – nytt regelverk för bankkapital, Riksbanken, Rapport Penning och valutapolitik 2/2005
Lundahl Ulf & Skärvad Per-Hugo, Utredningsmetodik för samhällvetare och ekonomer, Lund, Studentlitteratur, 3:e upplagan, 1999
Nilsson, Henrik, Anders Isaksson & Teppo Martikainen, Företagsvärdering med fundamental analys, Lund, Studentlitteratur, 2002
OP-Pohjolagruppen, Verksamhetsberättelse och bokslut, 2008
Regeringen, Nya kapitaltäckningsregler, Regeringens proposition 2006/07:5
Santomero, Anthony M., Richard J. Herring & Staffan Viotti, Översättning: Inga-Lill Viotti,
Finanssektorn och välfärden, Stockholm, Norstedt Tryckeri, 1991
Saunders, Mark, Philip Lewis & Adrian Thornhill, Research Methods for Business Students, Rotolito Lombarda (Italien), 3:e upplagan, 2003
Sigbladh, Roland och Staffan Wilow, Kredithandboken - En praktisk vägledning i kreditarbetet, Elanders i Vällingby, 2008
Statens offentliga utredning (SOU) 1998:160
Srejber Eva, Bankernas roll för penningpolitiken, Riksbanken, Anförande, 2001-09-25, PDF Stiglitz, Joseph E. & Anrew Weiss, Credit Rationing in Markets with Imperfect Information, The American Economic Review, Vol. 71, No.3, 1981,
Svensson Kling Katarina, Credit Intelligence in Banks – Managing Credit Relationships with Small
Firms, Lund Business Press, 1999
Wallén Göran, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Studentlitteratur Lund, 2:a upplagan, 1996 Wallentin, Christer & Leif Estevall, Ekonomernas uppslagsbok, Lund, Liber Ekonomi, 1999
Källförteckning
61
Örebro universitet Handelshögskolan, Anvisningar – uppsats på avancerad nivå (15/30 hp), Egen utskrift, 2009
Elektroniska källor
About BIS [www]
http://www.bis.org/about/index.htm, 2009-02-12 About the Basel Committee [www]
http://www.bis.org/bcbs/index.htm, 2009-02-19 Basel II [www] ,2009-04-24 http://www.rahoitustarkastus.fi/Swe/Regelverk/Regelverk_under_utveckling/Basel_II/etusivu.htm Bill Clinton [www] http://www.whitehouse.gov/about/presidents/williamjclinton, 09-04-20 BIS History [www] http://www.bis.org/about/history.htm, 2009-02-12 BIS Mission Statement [www]
http://www.bis.org/about/mission.htm, 2009-02-12 BIS Monetary & Financial stability [www]
http://www.bis.org/stability.htm, 2009-02-19 BIS Organisation and governance [www]
http://www.bis.org/about/orggov.htm, 2009-02-13 BIS Orgins [www]
http://www.bis.org/about/origins.htm, 2009-02-13 BIS Postwar and Bretton Woods [www]
http://www.bis.org/about/bretton_woods.htm, 2009-02-13 BIS Towards European Monetary Union [www]
http://www.bis.org/about/towards_EMU.htm, 2009-02-13 Credit Scoring [www]
http://www.investopedia.com/terms/c/credit_scoring.asp, 2009-03-03 Empiri
www.op.fi, www.andelsbanken.aland.fi
Europeiska unionens officiella tidning [www] , 2009-05-25
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/oj/2005/c_234/c_23420050922sv00080013.pdf
Finanskrisen, inledningen [www]
Källförteckning
62 Finanskrisen, kulmen [www]
http://www.dn.se/ekonomi/finanskrisen-4-kulmen-1.672957, 2009-04-20 Finanskrisen, media förvärrar [www]
http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/10/media-forvarrar-finanskrisen, 2009-04-20 Finanskrisen, ordlista [www] http://www.dn.se/ekonomi/ordlista-finanskrisen-1.578507, 2009-04-20 Finanskrisen, uppbyggnaden [www] http://www.dn.se/ekonomi/finanskrisen-2-uppbyggnaden-1.657786, 2009-04-20 Finanskrisen, räntan [www] http://www.dn.se/ekonomi/finanskrisen-3-rantan-1.672953, 2009-04-20 Finanskrisen, skulden [www] http://www.dn.se/ekonomi/finanskrisen-5-skulden-1.578502, 2009-04-21 Finanskrisen, värsta krisen [www] 2009-04-21
http://www.ft.com/cms/s/0/edbdbcf6-f360-11dc-b6bc-0000779fd2ac.html?nclick_check=1
Finansinspektionens syn på reglering av kapitaltäckning och riskhantering [www]
http://www.rahoitustarkastus.fi/Swe/Regelverk/Foreskriftssamling/Foreskriftssamling_efter_sakomr ade/4_Kapitaltackning_och_riskhantering, 2009-04-24
Fritsch Jan <jan.fritsch@fi.se> [E-post], E-post från Sveriges finansinspektion, 2009-02-16 History of the Basel Committee and its membership [www]
http://www.bis.org/bcbs/history.htm, 2009-02-19
Kilappa Kaija <Kaija.Kilappa@finanssivalvonta.fi> [E-post], E-post från Finlands finansinspektion, 2009-02-12
Kungliga vetenskapsakademin [www]
http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2001/public-sv.html, 2009-05-15 Nationalencyklopedin [www]
Sökta ord: bank, risk, kvalitativ metod, värdepapperisering
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/sok/risk?type=ENC&queryId=8645291&h_pageno=1, 2009-02-26 Om FI [www]
http://www.finanssivalvonta.fi/sve, 2009-05-15 Riksbanken, krisberedskap [www]
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8860 , 2009-05-22 The BIS and the pursuit of global financial stability [www]
http://www.bis.org/about/global_financial_stability.htm, 2009-02-13 Tiogruppen, G10 [www]
Källförteckning
63
Tüll Eva <eva.tull@op.fi> [Epost], E-post konversation med Eva Tüll, OP-centralens avdelningschef för riskhantering och business control.
Muntliga källor
Andelsbanken för Åland
Clemes, Håkan, VD. Intervju den 24 mars 2009 i Mariehamn.
Gustavsson, Mats, Privatmarknadskreditchef. Intervju den 14 april 2009 i Mariehamn. Karlsson, Roland, Kreditchef. Intervju den 14 april 2009 i Mariehamn.
Bilaga 1
Intervjufrågor till Roland Karlsson, Kreditchef och Mats Gustavsson,
Privatmarknadskreditchef, vid Andelsbanken för Åland.
1) Vad är din roll/position på banken?
2) Vilken kundgrupp är det du möter i din roll? 3) Vad karaktäriserar denna kundgrupp?
4) Hur gick kreditgivningsprocessen till under Basel I? - Hur såg tillvägagångssättet ut vid kreditgivning? - Hur gjordes Riskbedömning av låntagare? - Vilken information samlas in?
- Hur klassificerades informationen? - Vilka modeller användes?
- Spelade en eventuell relation mellan låntagare och bank roll? - Hur gjordes prissättningen på lånet?
- Vilka personer/företag var attraktiva låntagare för banken? 5) Hur går kreditgivningsprocessen till under Basel II?
- Hur ser tillvägagångssättet ut vid kreditgivning? - Hur görs riskbedömningen av låntagare? - Vilken information samlas in?
- Hur klassificeras informationen? - Vilka modeller används?
- Spelar en eventuell relation mellan låntagare och bank roll? - Hur görs prissättningen på lånet?
- Vilka personer/företag är attraktiva låntagare för banken?
6) Hur har förändringen från Basel I till Basel II påverkat kreditgivningsprocessen? 7) Hur har kreditgivningen som helhet förändrats i och med förändringen till Basel II?
- Finns det skillnader i vilka personer/företag som får lån? - Finns det skillnader i prissättning på lån?
- Finns det skillnader i den mängd lån som ges? 8) Hur påverkas din kundgrupp av förändringen till Basel II? 9) Hur reagerar dina kunder på förändringarna i och med Basel II?
10) Använder sig kunderna av den ökade informationsutgivningen i och med Basel II:s pelare 3 då de väljer bank?
11) Har skiftet till Basel II lett till några andra förändringar?
12) Har du några personliga reflektioner och åsikter om Basel II jämfört med Basel I. - Är det en positiv utveckling eller negativ?
Bilaga 2
Intervjufrågor till Eva Tüll, avdelningschef för riskhantering och business
control vid OP-centralen.
Information om respondenten och dennes förhållande till Basel II och Andelsbanken för Åland. 1) Vad är din roll/position i banken och vad är dina arbetsuppgifter?
2) Hur kommer du i kontakt med Basel II i ditt arbete?
3) Hur kommer du i kontakt med Andelsbanken för Åland i ditt arbete? Allmän uppfattning om Basel-ackorden.
4) Vad är din allmänna uppfattning om det förra systemet Basel I? 5) Vad är din allmänna uppfattning om det nya systemet Basel II? 6) Vilka är för- och nackdelarna med de respektive ackorden? Andelsbankerna och Basel II.
7) Använder samtliga Andelsbanker samma metoder, system och modeller för Basel II- regleringen?
8) Hur ser rutinerna för riskhantering ut på Andelsbanken för Åland?
9) Vilken metod använder Andelsbanken för Åland gällande Kreditrisk? Varför? - Hur går mätningen av kreditrisk till?
- Hur ser modellen ut?
10) Vilken metod använder Andelsbanken för Åland gällande Operationell risk? Varför? - Hur går mätningen av Operationell risk till?
11) Vilken metod använder Andelsbanken för Åland gällande Marknadsrisk? Varför? - Hur går mätningen av Marknadsrisk till?
12) Hur går mätning och hantering av risker under pelare två till hos Andelsbanken för Åland? 13) Hur sker tillsynsmyndighetens roll under pelare två?
- Hur sker kontrollen?
14) Hur sker den ökade informationsutgivningen under pelare tre? 15) Vilka kostnader kan tillskrivas skiftet till Basel II?
- Överstiger nyttan kostnaderna?
16) Hur och när har implementeringen av Basel II skett för Andelsbanken för Åland? - När har eventuella avancerade metoder implementerats och godkänts av
tillsynsmyndighet?
- Har tidpunkterna varit desamma för alla Andelsbanker?
17) Hur ser kunskapen gällande Basel II ut vid Andelsbanken för Åland? Jämförelse med Basel I.
18) Vilka är de större och betydande förändringarna i och med skiftet från Basel I till Basel II? 19) Vilka är de betydande förändringarna i och med skiftet i kreditgivningsprocessen?
- För privatpersonsutlåning? - För företagsutlåning?
20) På vilket sätt har prissättningen av krediter förändrats i och med skiftet från Basel I till Basel II?
- Sätts räntspannet för krediter på OP-centralen eller lokalt på varje bank, som Andelsbanken för Åland?
- Hur ligger räntespannet under Basel II i jämförelse med räntan under Basel I? 21) Har goda krediter blivit mer önskvärda i och med skiftet från Basel I till Basel II?
22) Sätts mål för önskad kapitalbas på OP-centralen eller lokalt på varje bank, som Andelsbanken för Åland?
- Vad är kapitalbasmålet?
23) Vad betyder och vilka effekter får pelare tre med det ökade informationsutgivandet? Jämfört med tidigare?
Kunderna och Basel II
24) Hur påverkas bankkunderna av skiftet från Basel I till Basel II?
25) Kommer skiftet från Basel I till Basel II leda till en större konkurrenssituation om kunderna? Tillsynsmyndigheternas roll.
26) Vilken/vilka är tillsynsmyndigheterna för Andelsbanken för Åland gällande Basel II? 27) Hur sker tillsynen gällande Basel II?