Bankmarknaden har genom historien varit en speciell bransch. Bankkunder har i hög grad gjort sitt val av bank baserat på föräldrarnas val, familjen har i många fall haft samma bank i flera generationer och kunden har erhållit förmåner tack vare relationerna och historiken med banken. Därtill har ryktet om banken varit viktigt för kunden. Bankvalet har även fallit sig naturligt då många föräldrar valt att starta någon sorts sparande till sina barn i deras bank. Andelsbanken för Åland börjar dock märka förändringar i kundbeteendet. Bankkunderna tenderar att inte längre vara likna trogna och det blir fler och fler som begär in offerter för att utföra grundligare jämförelser. Detta beteende tror banken kommer att öka i framtiden.
5.9 Informationsutgivningen
När det gäller Basel II:s pelare tre och den ökade informationsutgivningen rörande kapitaltäckningsuppgifter är inte det något som publiceras från Andelsbanken för Åland. Istället, som för alla Andelsbanker i OP-Pohjolagruppen, sker denna informationsutgivning på gruppnivå. Kapitaltäckningsuppgifterna länkade till pelare tre offentliggörs i OP-Pohjolagruppens bokslut.
Empiri - Andelsbanken för Åland
44
Informationsutgivningen har ökat kraftigt och banken tror att ökningen av information i framtiden kan påverka kunders val av bank, speciellt stora kunder, det vill säga de med summor som överstiger insättningsgarantin på 50 000 euro. Det har dock inte slagit igenom ännu och är inget banken märkt i kontakten med sina kunder. Än så länge är fortfarande ryktet viktigast.
Betydelsen av den mer ansenliga informationsutgivningen tros ha störst betydelse för de med kunskap, de professionella på finansieringsområdet. För gemene man anses betydelsen vara mycket mindre, då de inte har förståelsen.
Banken har dock i rådande finansiella kris sett fenomen som tidigare inte funnits. Under hösten 2008, i vad som benämns som en bankförtroendekris, började kunderna kontrollera vilka banker som var säkra att ha sina depositioner i. Speciellt kunder med kapital över insättningsgarantin. Dessa började även flytta runt kapital. Detta var något banken förvånades över och var något som aldrig tidigare upplevts. Andelsbanken för Åland upplevde fenomenet både genom insättningar och genom uttag. Tidigare hade kunder valt att placera pengar hos de isländska bankerna vilka gav en väldigt hög ränta. När krisen kom märkte man dock snabbt att dessa deponeringar kom tillbaka då kunderna inte längre vågade ha sina pengar hos de isländska bankerna.
Detta var alltså första gången banken märkte av dessa fenomen. Tron är dock att det kan komma att bli vanligare i framtiden med en tydligare värdering av bankerna. Speciellt när de nya reglerna sätter sig och det blir naturligt att se i vilket skick en bank är i. En annan av följderna tros vara en ökad jämförbarhet inom branschen.
5.10 Andra effekter
Banken genomförde under 2007 en fullständig ombyggnad av sina lokaler som delvis kan tillskrivas övergången till Basel II-reglerna. Tidigare hade banken en stor öppen bankhall med diskar där kunderna togs emot. I och med ombyggnaden har denna bankhall ersatts med 14 rum. Ombyggnationen är en del i anpassningen till bankens nya servicesystem. Till det hör de intervjuer med kunder som söker finansiering. Dessa sker nu i en lugn och trygg miljö. Tidigare satt kunderna öppet vid diskarna. I det hänseende att denna ombyggnad genomförts anser banken att övergången till Basel II varit kostsam.
5.11 Uppfattning om regelskiftet
Uppfattningen om skiftet och de nya reglerna är generellt sett positiv från banken. Vad gäller de mer regelspecifika detaljerna anses Basel II vara mer riskkänsligt och därigenom även mer komplicerat, vilket framförallt gäller beräkning och rapportering. De tre pelarna bedöms forma en god helhet men reformen medför även växande modellrisker till det finansiella systemet, så som procyklikalitet. Det tidigare regelverket, baserat på Basel I, uppfattas som enklare att följa upp, men anses inte ha tagit tillräcklig hänsyn till riskerna.
Uppfattningen är att kapitaltäckningen säger mycket mer om en bank idag, att den beskriver vad banken har för kundkår och påvisar transparens. Skiftets betydelse för banken klargörs genom uttalandet om att bankens kreditportfölj tidigare uppfattades vara i gott skick men att den samtidigt var lite av en black-box. Banken ser positivt på förändringen och tror att de nya reglerna kommer hjälpa finansmarknaden att värdera krediterna bättre. De anser att det systemet täcker helheten vilket det gamla systemet inte klarade av. De tycker det är lättare att ta kreditbeslut och känner
Empiri - Andelsbanken för Åland
45
större tillförlitlighet för processen, klassificeringen är bra för banken och leder till säkrare beslut med högre kvalité.
Tidigare spelade kundkvalitén inte lika stor roll för banken, hur bra eller dåliga kunderna var påverkade inte kapitalutvärderingen. Tidigare mätte man hur mycket kapital som var utlånat och hur mycket som var eget kapital och satte ett soliditetstal utifrån det. Det sa ingenting om vad banken hade i sin utlåningsportfölj. Problemen visade sig vid krisen i slutet av 80- början på 90-talet då många banker i både Finland och Sverige var mycket illa ute, trots att de hade bra soliditetstal. De hade många lån ställda till konkursmässiga företag och staterna tvingades gå in och hjälpa till.
Idag chansar inte banken i sin risktagning och är inte lika rädd för att tappa kunder som inte är ”bra”. Dåliga kunder har höga riskvikter och medför högre kapitalkrav och om en sådan kund lämnar banken för ett billigare lån någon annanstans, bekymras inte banken över det.
Både Andelsbanken för Åland och OP-centralen är positiva till förändringen och tror på en säkrare riskhantering. OP-centralen tror att nyttan kommer överstiga kostnaden för utveckling och underhåll i längden.
Analys
46
6 ANALYS
I kapitlet presenteras uppsatsens analys. Referensram, empiri och teori flätas samman i ett utredningsresonemang viket ska leda fram till undersökningens slutsatser som presenteras i nästkommande kapitel.
6.1 Kapitaltäckningsgraden
En bidragande orsak till att de nya rekommendationerna, Basel II, började utvecklas var att föregångaren inte klarade av de allt mer sofistikerade instrument som började användas på de finansiella marknaderna. Bland annat ledde en väldigt begränsad uppdelning av riskerna under Basel I till att kapitaltäckningsgraderna inte gav en riktig bild av bankernas risktagning. Basel II utarbetades så att det skulle vara mer riskkänsligt, det vill säga att de tagna riskerna bättre skulle kunna utläsas. Detta gjordes genom att utöka riskgrupperna och förfina riskvikterna, vilket medfört bättre riskmätning av de faktiska riskerna. För en bank som Andelsbanken för Åland, vars vilja att ta risk benämns som moderat, bör kapitaltäckningsgraden ha förändrats i en positiv rikting, ur bankens syn, genom de nya reglerna. Det vill säga, att om banken i praktiken verkligen haft en måttlig risktagning så ska kapitaltäckningsgraden höjas, i och med att de lägre riskerna nu kan urskiljas bättre, med de nya reglerna.
Detta är även fallet för den undersökta banken, Andelsbanken för Åland, vars kapitaltäckningsgrad för 2008 enligt Basel I-regler skulle ha varit 12,7 procent och är enligt gällande Basel II-regler 14,4 procent. Skiftet i sig mellan de två regelverken har alltså för Andelsbanken för Åland medfört en höjd kapitaltäckningsgrad med 1,7 procent. En relativ ökning på cirka 13,4 procent, vilket får ses som en betydande höjning om en jämförelse görs mellan de tidigare årens skillnader i nivå på kapitaltäckningsgrad.
Författarna kan konstatera att ovanstående är till stöd, under förutsättningen att Andelsbanken för Ålands riskhantering verkligen är moderat, för att Basel II är ett mer sofistikerat regelverk och i praktiken leder till en bättre avläsning av tagna risker, jämfört med Basel I. I detta hänseende får Basel II ses som ett framsteg jämfört med sin föregångare Basel I och att det även i praktiken får de effekter som eftersträvats.
För Andelsbanken för Åland har alltså de nya reglerna varit en positiv förändring som helhet om endast kapitaltäckningsgraden tas i beaktande. För en bank som i högre utsträckning tar risk och därigenom har en högre nivå av risk bör skiftet till Basel II däremot ha lett till motsatt effekt i kapitaltäckningsgraden.
Vilken eller vilka specifika förändringar alternativt adderingar i reglerna jämfört med Basel I är det då som får tillskrivas förändringen i bankens kapitaltäckningsgrad? Givetvis finns det flera bidragande aspekter men författarna anser att de lägre riskvikterna för privatpersoners kreditrisk är starkt bidragande. Andelsbankens främsta kundgrupp är privatpersoner. När det gäller utlåningen var 80 procent av bankens kreditgivning riktad till denna kundgrupp och hela 73 procent av privatutlåningen under 2008 var bostadslån. Alltså bestod bankens totala kreditgivning under senaste verksamhetsår, till nästan 60 procent, av bostadslån till privatmarknaden. Just dessa lån har i och med regelskiftet fått en betydligt lägre riskviktsnivå. Under Basel I erhöll bostadslån en riskvikt på 50 procent vilket motsvarar en kapitalbelastning på fyra procent. Idag, under gällande regler har samma risker en
Analys
47
viktning på 35 procent, vilket ger en kapitalbelastning på 2,8 procent. En relativ kapitalbelastningssänkning på 30 procent. Denna sänkning får ses som betydande för Andelsbanken för Åland i och med den stora utgivningen av bostadslån till privatmarknaden. Riktigheten i resonemanget att detta får betydelse för den totala kapitaltäckningsgraden understryks i och med att över 90 procent av Andelsbanken för Ålands kapitalkrav kan härledas till kreditrisker.
Författarna ser närmast ovanstående resonemang som den enskilt största orsaken till att Andelsbanken för Åland höjt sin kapitaltäckningsgrad så markant genom införandet av Basel II. När det gäller framtiden och kapitaltäckningsgraden för Andelsbanken för Åland bedömer författarna att denna kan komma att höjas ytterligare i och med utvecklingsprocessen mot en renodlad internmetod även för beräkningen av kapitalbas och kapitaltäckningsgrad. De positiva effekterna med skiftet kan alltså bli än större för Andelsbanken för Åland. Detta diskuteras djupare nedan.