Utifrån vårt resultat vore det intressant att vidare studera barns dokumentation under en längre period, där vi menar att det vore av intresse att undersöka vad som sker vid vidare arbete med barnens dokumentation. Vad sker med dokumentationen förd av barnen? Fortsätter den att vara dokumentation i stunden, eller utvecklas den till att bli dokumentation av stunden? Detta kan vara intressanta följdfrågor efter studien vi utfört.
REFERENSER
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1:4 uppl. Malmö: Liber
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan R. (1999). Beyond quality in early childhood
education and care: postmodern perspectives. London: Falmer
Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil & Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2008).
Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. 1. uppl. Stockholm: Liber
Elfström Pettersson, Katarina (2014). Playing a part in preschool documentation: a study of
how participation is enacted in preschool documentation practices and how it is affected by material agents. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112874
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Hultman, Karin (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på
subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Katz, Lilian G. & Chard, Sylvia C. (1996). The Contribution of Documentation to the Quality
of Early Childhood Education. ERIC Digest. Tillgänglig på Internet:
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED393608.pdf
Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och kooperativa
läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm: Univ., 2001. Tillgänglig på Internet:
Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till
intra-aktiv pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Lindgren, Anne-Li och Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på
förskolans arbete med dokumentation. I Pedagogisk forskning i Sverige. (1996-). Göteborg:
Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/archive
Läroplan för förskolan Lpfö 98. 2., rev. uppl. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på
Internet:http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Malaguzzi, Loris (1993). History, Ideas, and Basic Philosophy. I Gandini, Lella, Forman, George E & Edwards, Carolyn P. (red.). The hundred languages of children: the Reggio
Emilia approach to early childhood education. Norwood, N.J: Ablex
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intersubjektivitet150513
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sparrman, Anna & Lindgren, Anne-Li (2010). Visual Documentation as a Normalizing
Practice: A new discourse of visibility in preschool. I Surveillance & Society (Special issue
on Surveillance, Children and Childhood), 7(3-4), 248–261
Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till
inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). Att stödja och styra barns lärande -tidig bedömning
och dokumentation. I G. Åsén, Perspektiv på barndom och barns lärande (s.175-234).
Stockholm: Skolverket.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Different forms of assessment and documentation in
Swedish preschools. I Nordisk Barnehaveforskning, 5 (23), 1–18. Oslo: Høgskolen i Oslo.
Bilaga 1
Information till pedagoger Hej,
Här följer lite info angående vårt examensarbete. Eftersom vi valt att endast använda oss utav fältanteckningar kräver vi inga påskrifter. Däremot vill vi gärna ha ert samtycke om att det är okej att vi observerar hela er avdelning. Ni kan närsomhelst dra er ur och avbryta ert samtycke till att vara med i arbetet. Vi kommer inte föra någon kritisk observation och analys, utan är enbart där för att observera det ämne vi valt. Det är alltså helt frivilligt för både er och barnen att delta i vår undersökning.
Jag och Anna kommer besöka er under två timmar för att observera inför vårt examensarbete. Vi ska skriva om pedagogisk dokumentation i vårt arbete och det är då detta vi kommer att titta på när vi är ute hos er. Vi kommer först och främst titta på den dokumentation ni som pedagoger använder er utav, men vi är även intresserade utav att titta på vad som händer om barnen får dokumentera själv. Med det sistnämna så undrar vi därför om det finns möjlighet att vi kan få låna en kamera utav er som vi sedan i sin tur ger till barnen för att se vad som händer?
Vi kommer självklart berätta för barnen varför vi är där och vad vi ska göra, detta är inget vi planerat att göra i grupp utan tänker oss mer att vi gör det när situationen kräver det. Om vi till exempel ska prata med barnen eller använda oss utav just dem i vårt arbete. Vi kommer även att fråga barnen om det är okej att vi observerar dem.
Istället för längre intervjuer med er pedagoger väljer vi att använda oss utav så kallade walk- and-talk intervjuer. Dessa använder vi oss utav tillsammans med er pedagoger, men även med barnen om situationen tillåter det. Walk-and-talk intervjuer är samtal som sker i stunden och inte är så långa.
Vi kommer inte använda oss utav någon fotografering eller filmning i vårt syfte till arbetet. Röstinspelningar kan förekomma i samtal med barnen, om barnen tillåter detta. Dessa inspelningar är då till som ett hjälpmedel för min och Annas del för att kunna transkribera samtalet. Annars är det fältanteckningar vi använder oss utav genom hela observationen.
Inga namn eller ortsnamn kommer att finnas med i arbetet, allt kommer vara fiktivt. Förskolan
kommer benämnas som ”förskolan utanför storstaden” eller liknande. Det är bara jag och
Anna som har tillgång till röstinspelningarna, och dessa kommer raderas när arbetet är klart.
Har ni några frågor och funderingar är det bara att höra av sig till mig. Mvh Angelica
Bilaga 2
Intervjufrågor till förskolechef
1. Hur länge har du arbetat på förskolan? Vad är din yrkesbakgrund? 2. Vad är pedagogisk dokumentation enligt din mening?
3. Barnen ska ges möjlighet att påverka sin vardag, anser du att pedagogisk dokumentation är ett hjälpmedel för det? Hur i så fall?
4. Vilka redskap har förskollärarna tillgång till för att dokumentera?
5. Har personalen getts någon utbildning inom pedagogisk dokumentation, exempelvis vid utvecklingsdagar?