Ett intressant upplägg för fortsatt forskning vore att genomföra en liknande studie med betydligt större elevunderlag och högre träningsdos. Låt säga att 50 elever i en experimentgrupp tränades med Bravkod under ett helt läsår. Exempelvis skulle varje elev få träning 12 gånger vid fyra olika perioder under två terminer. Den totala dosen skulle då bli 48 tillfällen per elev. Vilken effekt skulle i så fall träningen med Bravkod ha på läshastigheten under detta år? I en undersökning som sträckte sig över två terminer skulle man även kunna undersöka om läsförståelsen förbättrades som en följd av avkodningsträningen. Ett normerat läsförståelsetest skulle i så fall läggas till i undersökningen, och användas i form av ett förtest och ett eftertest. I en sådan utvecklad studie skulle det finnas två resultat att förhålla sig till: förbättring av läshastighet och förbättring av läsförståelse. Den riktigt intressanta frågan att få svar på vore i så fall om det finns en korrelation mellan förbättring i läshastighet och förbättring i läsförståelse då målet med avkodningsträningen i slutändan är att elevernas läsförståelse ska förbättras.
Ytterligare en utveckling av denna typ av undersökning skulle vara att genomföra samma intervention på olika åldersgrupper. I ett sådant scenario skulle ett tänkbart upplägg vara att ha två gånger fem olika experimentgrupper med 50 elever i vardera gruppen: elever i lågstadiet, elever i mellanstadiet, elever i högstadiet, elever i gymnasiet samt en grupp med vuxna. Utöver det skulle det finnas fem kontrollgrupper med 50 elever i vardera åldersgruppen. Det skulle då finnas tre olika grupper i varje åldersgrupp: två experimentgrupper och en kontrollgrupp. Totalt blir det således 15 olika grupper med 50 elever i varje grupp, vilket gör att studien totalt skulle innefatta 750 elever. Samtliga elever skulle testas med ett avkodningstest och ett läsförståelsetest före interventionen. Sedan skulle en av experimentgrupperna i respektive åldersgrupp få träning enbart med Bravkod 48 gånger som beskrivits ovan, medan den andra experimentgruppen i samma åldersgrupp skulle få träning med Bravkod 48 gånger och dessutom få träning i lässtrategier. Kontrollgruppen skulle inte få någon träning alls. Efter interventionsperioden, som sträcker sig över ett helt läsår, testas samtliga elever återigen med ett avkodningstest och ett läsförståelsetest. I en sådan storskalig undersökning skulle man kunna få svar på många frågor. Skulle resultatet i en sådan undersökning möjligen visa att det är svårare att förbättra avkodningen ju äldre eleven blir? Skulle man kunna se någon förbättring i läsförståelse även hos de experimentgrupper som enbart fick avkodningsträning, eller skulle effekten bli större i de grupper som fick kombinerad träning? Skulle den kombinerade träningen
ge olika effekt i olika åldersgrupper? En sådan storskalig undersökning skulle troligen kunna ge många intressanta svar, men samtidigt kräva stora resurser, inte minst vad gäller personal.
Referenser
Bhat, P., Griffin, C. C. & Sindelar, P. T. (2003). Phonological Awareness Instruction for Middle School Students with Learning Disabilities. Learning Disability Quarterly, 26(2), 73– 87. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.2307/1593591
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson A-K & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola
och skola: Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e upplagan. Malmö: Liber AB. Cain, K. (2010). Reading Development and difficulties. West Sussex, UK: Blackwell Publishing Ltd.
Donegan, R. & Wanzek, J. (2020). Effects of a Reading Intervention Implemented at Differing Intensities for Upper Elementary Students. Learning Disabilities Research &
Practise, 35(2), s 62-71.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB.
Foorman, B. R., Francis, D. J., Fletcher, J. M., Schatschneider, C., & Mehta, P. (1998). The Role of Instruction in Learning to Read: Preventing Reading Failure in At-Risk Children.
Journal of Educational Psychology, 1, 37-55.
Fälth, L., Nilvius, C., & Anvegård, E. (2015). Intensive Reading with Reading Lists: An Intervention Study. Creative Education, 6, 2403–2409. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.4236/ce.2015.622246
Gillon, G. (2018). Phonological Awareness. 2nd ed. From Research to Practice. New York: Guilford Press.
Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, Reading and Reading Disability. Remedial and
Special Education, 7, s. 6-10.
Gustafson, S., Falth, L., Svensson, I., Tjus, T., & Heimann, M. (2011). Effects of Three Interventions on the Reading Skills of Children with Reading Disabilities in Grade 2. Journal
of Learning Disabilities, 44(2), 123–135.
Görling, W. & Philip, J. (2012). Lästräning med BRAVKOD - en intervention. Linnéuniversitetet. Examensarbete. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:543925/FULLTEXT01.pdf
Hagtvet, B. E., Frost, J. & Refsahl, V. (2016). Intensiv läsinlärning: dialog och bemästrande
när läsningen har låst sig. Stockholm: Studentlitteratur.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi (4., uppl.
Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi (1. utg.). Natur & kultur.
Järpsten, B. & Taube, K. (2018). DLS för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet - Rättstavning,
Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget AB.
Jönsson, B. (2014). Lästräningsmaterialet BRAVKOD. Upplaga 1:8. Lund: Studentlitteratur AB.
Karlsson, R. & Ingvar, M. Intensivträning ger snabb skjuts åt läsningen. Specialpedagogik 2016 (3) s 48-49. https://www.lararen.se/specialpedagogik/annat/intensivtraning-ger-snabb- skjuts-at-lasningen
Kjellberg, A. & Sörqvist, P. (2015). Experimentell metodik för beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, R. (1954). H4 ordavkodning-Lindahls högläsningsprov 1954 H5 ordavkodning –
Lindahls högläsningsprov 1954. Västra Frölunda: Rikard Lindahl Förlag.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Mossige, M., Røskeland, M. & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot mål: läs-
och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber.
Nagy, W. E., & Anderson, R. C. (1984). How many words are there in printed school English? Reading Research Quarterly, 19, 304–330
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik (2: a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse: insikt och undervisning (första upplagan). Stockholm: Liber.
O’Connor, R. E., Bell, K. M., Harty, K. R., Larkin, L. K., Sackor, S. M., & Zigmond, N. (2002). Teaching Reading to Poor Readers in the Intermediate Grades: A Comparison of Text Difficulty. Journal of Educational Psychology, 94(3), 474–485.
O’Connor, R. E. & Goodwin, V. (2011) Teaching Older Students to Read. I O’Connor, R. E., & Vadasy, P. F. (Red). Handbook of reading interventions. Guilford Press.
Report of the National Reading Panel [electronic resource]: Teaching Children to Read : an Evidence-based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and its
Implications for Reading Instruction. (2000). [Bethesda, Md.?] : U.S. Dept. of Health and
Human Services, Public Health Service, National Institutes of Health, National Institute of Child Health and Human Development, 2000.
Reynolds, R. E. (2000). Attentional Resource Emancipation: Toward Understanding the Interaction of Word Identification and Comprehension Processes in Reading. Scientific
Rosenthal, R., & Jacobson, L. (2003). Pygmalion in the Classroom: Teacher Expectation and
Pupil’s Intellectual Development (Newly expanded ed.). Crown House.
Scheltinga, F., van der Leij, A., & Struiksma, C. (2010). Predictors of Response to Intervention of Word Reading Fluency in Dutch. Journal of Learning Disabilities, 43(3), 212–228.
Stanovich, Keith E. (1986). Matthew Effects in Reading: Some Consequences of Individual Differences in the Acquisition of Literacy. Reading Research Quarterly. Volume 21, Issue 4 (pp 360-407).
Svenska dyslexiföreningen (2013). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter.
Swalander, L. (2009). Självbild, motivation och dyslexi. I Samuelsson, S. Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket (1. utg.). Natur & kultur.
Torgesen, J. K., Wagner, R. K., & Rashotte, C. A. (1997). Prevention and Remediation of Severe Reading Disabilities: Keeping the End In Mind. Scientific Studies of Reading ; Volume
1, Issue 3, Page 217-234 ; ISSN 1088-8438 1532-799X. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.1207/s1532799xssr0103_3
Tranberg, J. & Åström, M. (2019). God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga.
En experimentell studie med metoden Bravkod. Högskolan i Gävle. Examensarbete.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1328665/FULLTEXT01.pdf Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm; Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wiklund, C. (2015). Ordförrådets betydelse för läsning. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL. Rapport.
Wolff, U. (2011). Effects of a Randomised Reading Intervention Study: An Application of Structural Equation Modelling. Dyslexia, 17(4), 295–311.
Wolff, U. (2015). WIP. Wolff intensivprogram - individuell lästräning med fokus på
Bilaga 1.
Enkät - lästräningen med Bravkod
Denna enkät består av fyra frågor. På de tre första ska du ange i vilken utsträckning du tycker att påståendet stämmer genom att ringa in en siffra på skalan, och på den sista frågan får du svara med egna ord.
1. Jag tycker att jag läser snabbare nu än innan träningen med Bravkod. 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Tar helt avstånd Instämmer helt
2. Jag tycker att min läsförståelse är bättre nu än innan träningen med Bravkod. 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Tar helt avstånd Instämmer helt
3. Jag tror att det kommer att gå bättre i skolan efter att jag har fått träning med Bravkod än vad det gjorde innan.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Tar helt avstånd Instämmer helt
4. Här kan du skriva fritt om vad du tycker om lästräningen med Bravkod. Har det varit kul eller tråkigt? Har det känts meningsfullt för dig? Tror du att du får nytta av träningen?
Bilaga 2.
Samtycke till medverkan
Jag godkänner min medverkan i undersökningen om Bravkod har någon effekt på läsförmågan på elever på högstadiet.
Medgivande
Jag har fått information om syftet med studien och vet hur och när den ska genomföras. Jag har fått information om hur materialet i studien kommer att bevaras.
Jag har fått information om att mitt deltagande är anonymt och att jag är avidentifierad i texten.
Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt samt att jag kan avbryta min medverkan när som helst utan särskild förklaring.
Jag har fått möjlighet att ställa frågor om studien samt fått dessa besvarande.
__________________________ __________________________
Namnteckning Namnförtydligande
_______________________________ Ort och datum