Förslag till fortsatt forskning

Utifrån Howes et al. (2013) och deras intresse av hur undervisningsmiljön påverkar relationen mellan barn och pedagog, vore det relevant att undersöka hur miljön i förskolans verksamhet påverkar relationsskapandet under inskolning. För vidare forskning föreslås det även att studera pedagogers syn på relationsskapande under inskolning i en verksamhet som arbetar med traditionell inskolning. Under en föräldraaktiv inskolning sker överlämnandet av barnet mycket påskyndat i jämförelse med en traditionell inskolning. Hur denna skillnad i hur barnet anpassas och lär känna miljön påverkar barnets relationsskapande och anknytning skulle bidra till ytterligare kunskap om vilken inskolningsmetod som är att föredra för barnets fysiologiska

och emotionella utveckling. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att genom observation få en överblick över pedagogers arbete med anknytning och relationsskapande under

inskolning. Att komplettera aktuell forskning med observationer kan möjligen bidra till en bredare förståelse för hur pedagoger påverkas fysiologisk och emotionellt under sitt arbete med anknytning och relationsskapande i inskolning.

10. Referenslista

Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i

förskolan. Stockholm: Lärarförlaget.

Ata, Seda (2016). Examination of Relationship between Attachment Dimensions and Teaching Profession Attitudes of Preschool Pre-service Teachers in Turkey. Journal of

Education and Training Studies, 4 (12), 100-107.

Bettmann, Joanna; Olson-Morrison, Debra & Jasperson, Rachael (2012). Adolescents in Wilderness Therapy: A Qualitative Study of Attachment Relationships. Journal of

Experiential Education, 34 (2), 182-200. Doi: 10.5193/JEE34.2.182.

Bowlby, John (1869/1983). Attachment. United States of America: Basic Books

Bowlby, John (1973). Separation: Anxiety & Anger. Attachment and Loss (vol. 2); (International psycho-analytical library no.95). London: Hogarth Press.

Bowlby, John (1980). Loss: Sadness & Depression. Attachment and Loss (vol. 3); (International psycho-analytical library no.109). London: Hogarth Press.

Bowlby, John (1982). Attachment and loss. American Journal of Orthopsychiatry, 52(4), 664–678. Doi: 10.1111/j.1939-0025.1982.tb01456.x.

Brebner, Chris; Hammond, Lauren; Schaumloffel, Nicole & Lind, Cristopher (2015). Using relationship as a tool: early childhood educators’ perspectives of the child – caregiver

relationship in a childcare setting. Early Child Development and Care, 185 (5), 709-726. Doi: 10.1080/03004430.2014.951928.

Broberg, Malin; Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: Vikten

av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Commodari, Elena. (2013). Preschool teacher attachment, school readiness and risk of learning difficulties. Early Childhood Research Quarterly, 28 (1), 123-133. Doi: 10.1016/j.ecresq.2012.03.004.

Cugmas, Zlatka (2007). Child’s attachment to his/her mother, father and kindergarten teacher.

Early Child Development and Care, 177 (4), 349-368. Doi: 10.1080/03004430500504419.

Dahlgren, Lars-Owe Johansson, Kristina (2009). Fenomenografi. I Anderas Fejes & Robert Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys. (s. 122-135). Stockholm: Liber.

De Schipper, J. Clasien; Stolk, Joop & Schuengel, Carlo (2006). Professional Caretakers as Attachment Figures in Day Care Centers for Children with Intellectual Disability and Behavior Problems. Research in Developmental Disabilities, 27(2), 203-216. Doi: 10.1016/j.ridd.2005.02.001.

Fejes, Anderas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Goossens, Fritz A & van IJzendoorn, Marinius H (1990) Quality of Infants' Attachments to Professional Caregivers: Relation to Infant-Parent Attachment and Day-Care Characteristics.

Child Development, 61 (3), 832-837.

Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Hagström, Birthe (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. Malmö: Holmbergs.

Hesse, Erik & Main, Mary (2000). Disorganized infant, child, and adult attachment: Collapse in behavioral and attentional strategies. Journal of the American Psychoanalytic Association, 48:4, 1097-1127.

Howes, Carollee (2013). The Preschool Instructional Context and Child-Teacher Relationships. Early Education and Development, 24(3), 273-291. Doi:

Karlsson, Kay (2012). Anknytning: om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Gothia Förlag.

Kihlbom, Magnus (2003). Om små barns behov och utveckling: nyare

utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön. Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling. Tillgänglig: http://www.smabarnilund.se/Kihlboms%20rapport.pdf

Lundbäck, Maja (2013, januari). ”Barnen förlorar på kort inskolning”. Förskolan. Tillgänglig:

http://forskolan.se/barnen-forlorar-pa-kort-inskolning/

Niss, Gunilla; Hindgren, Lisbeth & Westin, Marjut (2007). Vägledande samspel i förskolan. Värnamo: Fälth & Hässler.

Psykologiguiden (2013a). Anknytning i förskolan. Hämtad 2011-09-14, från

http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/forskola-och-skola/forskola/anknytning-i-

forskolan

Psykologiguiden (2013b). Barns anknytning. Hämtad 2011-09-14, från

http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/barn-och-familj/barns-anknytning

Psykologins dag 2016 [Elektronisk resurs] : Om samspelet mellan arv och miljö. (2016).

Stockholms universitet.

Quan-McGimpsey, Sharon; Marziliano, Sarah Carmen; Hassen, Trevor Gregory; Brown, Allison Sandra & Kuczynski, Leon (2015). Early Education Teachers' Conceptualizations and Strategies for Managing Closeness with the Class in Child Care. Teachers and Teaching:

Theory and Practice, 21(5), 514-526. Doi: 10.1080/13540602.2014.995475

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan: reviderad 2016. Hämtad från

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2

Svenska akademins ordbok (2011). Pedagog. Tillgänglig:

http://www.saob.se/artikel/?unik=P_0425-0271.24Mg&pz=8

Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2009). Grundad Teori. I Anderas Fejes & Robert Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys. (s. 38-61). Stockholm: Liber.

Vu, Jennifer A (2015). Children's Representations of Relationships with Mothers, Teachers, and Friends, and Associations with Social Competence. Early Child Development and Care :

ECDC., 185(10), 1695-1713.

Wennerberg, Tor (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur & Kultur.

Zeanah, Charles; Boris. Neil & Scheeringa, Michael. (1997). Psychopathology in Infancy.

Journal of Child Psychology and Psychiatry. 38(1), 81-99. Doi: 10.1111/j.1469-

7610.1997.tb01506.x.

Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. Stockholm: Liber AB.

Bilaga 1: Inbjudan till intervju

Hej!

Mitt namn är Linn Ahlberg och jag läser min sjätte termin av sju på förskollärarprogrammet, Örebro Universitet. Just nu skriver jag mitt examensarbete som handlar om pedagogers syn på anknytning under inskolningsprocessen av barn i åldern 1-3 år. Jag vänder mig till dig som yrkesaktiv pedagog i förskolans verksamhet för intervju, då du har en stor kunskap och erfarenhet gällande anknytning och inskolning.

Om du väljer att delta i studien kommer intervjun och förskolans plats behandlas

konfidentiellt, för att utsagor inte ska kunna härledas till förskolan eller till enskilda personer. Intervjuerna kommer spelas in och transkriberas. Intervjun kommer ta cirka 30-45 minuter, men avsätt gärna en timme. Materialet som samlas in kommer endast att användas till uppsatsen, och kommer raderas efter uppsatsen är examinerad. Den färdiga studien kommer sedan finnas tillgänglig i databasen Diva.

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan under pågående datainsamling.

Vid frågor vänligen kontakta: Linn Ahlberg

Tel: 073-XXXXXXX E-post: XXXXXXX

Det går även bra att kontakta min handledare om frågor uppstår. Lisbeth Stedt

E-post: XXXXXXX

Bilaga 2: Intervjufrågor

Inledande frågor: - Namn?

- Vilken utbildning har du?

- Hur länge har du arbetat som pedagog? Hur länge på denna förskola?

- Har det skett några förändringar i arbetssättet sedan du började jobba här? Vilka och när?

Inskolning:

1. Vilka inskolningsmodeller har du arbetat med under dina yrkesaktiva år som pedagog?

2. Vilken inskolningsmodell är aktuell på din förskola just nu?

- Varför är denna modell ett bra val för er avdelning?

3. Hur ser inskolningsprocessen ut från start till slut?

4. Vilka strategier används under inskolningsprocessen för att närma sig barnet?

5. Hur sker separationen mellan barn och förälder under första lämningen av barnet?

6. Vilka möjligheter och hinder ser du med ditt arbete under inskolningen?

7. Hur upplever du föräldrarnas tillgänglighet under inskolningen?

Relationer:

8. Hur anser du att barnets tidigare relationer påverkar inskolningsprocessen?

På vilket sätt anser du att det har betydelse för barnets framtida relationsskapande? Någon mer följdfråga till detta avsnitt vore bra

9. Hur skapas en relation till barnet under inskolningen?

9. På vilket vis underhålls relationen till barnet efter inskolningsprocessen?

- Är det viktigt att underhålla relationen till barnet? Varför?

10. Vad anser du att relationsskapandet har för betydelse i barnets första möte med förskolan?

Avslut

Bilaga 3: Transkriptionsnyckel

VERSALER Höjd röst

… Paus

(...) Lång paus