Förslag till fortsatt forskning

Denna studie har uppmärksammat hur förskollärare konstruerar genus i Tornedalen. Det finns väldigt begränsad forskning kring jämställdhet i Tornedalen, vilket har gjort denna studie svår då det inte funnits relevant forskning att utgå ifrån. Ett förslag på fortsatt forskning är att uppmärksamma Tornedalen genom studier kring könsnormer. En sådan studie hade kunnat medföra en förståelse och problemet skulle uppmärksammas, vilket skulle kunna leda till en utveckling inom jämställdhet i Tornedalen. Ett ytterligare förslag är att studera hur de vuxnas föreställningar kring genus överförs till barnen och hur detta då leder till att könsnormerna lever kvar.

25

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–15). Stockholm: Liber.

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.

Backman Prytz, S. (2015). Utbildning och genus. I E, Larsson & J.Westberg. Utbildningshistoria (2. uppl. s.357-376). Lund: Studentlitteratur.

Barlebo Wenneberg, S. (2001). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Malmö:

Liber.

Bodén, L. (2011). Könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dominerande föreställningar i förskolans jämställdhetsarbete. I B. Lenz Taguchi, L. Bodén & K. Ohrlander (Red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar ( s. 35-47). Stockholm: Liber.

Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder ( 2. uppl. s. 157-175). Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Cullblom, E. (1996). Män styr och kvinnor flyr Tornedalen. Kvinnliga strategier i en värld av manlig maktdominans. Luleå: Länsstyrelsen.

Cullblom, E. (1994). Värdera eller värderas: Empirisk studie i självuppfattning bland Tornedalingar. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Dahlin- Ivanoff, S. (2019). Fokusgruppdiskussioner. I G, Ahrne & Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 .uppl. 81-92). Stockholm: Liber.

Eidevald, C. (2011). “Anna bråkar!” -Att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber.

Eidevald, C & Lenz Taguchi, H. (2011). Genuspedagogik och förskolan som jämställdhetspolitisk arena. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén & K. Ohrlander (Red.), En rosa pedagogik:

jämställdhetspedagogiska utmaningar (s. 19-31). Stockholm: Liber.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

26

Heikkilä, M. (2019). Skolutveckling och jämställdhet. Stockholm: Natur & kultur.

Henkel, K. (2006). En jämställd förskola teori och praktik (2. uppl.). Falun: Scandbook.

Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., Franzén (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.157 – s.165). Stockholm: Liber.

Juntti- Henriksson, A-K. (2008). Women narratives from Tornedalen, northernmost Sweden : gender and culture in perspective (Doctoral thesis, Luleå University of Technology, Department of Human Work Sciences.).

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lillemyr, O. F. (2016). Lek som mångfald. I T. Hangaard Rasmussen (Red.), Lek på rätt väg?: på spaning efter leken ( s. 11-23). Lund: Studentlitteratur.

Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.

Regeringskansliet (u.å.). Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 20 april, 2020, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl s. 220-236). Stockholm: Liber.

Roos, C. (2014). Att berätta om små barn: att göra en minietnografisk studie. I A.Löfdahl, M.

Hjalmarsson & K. Franzén. Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.46-57). Stockholm:

Liber.

Rossholt, N. (2016). Hur leken uppstår i förskolan. I T. Hangaard Rasmussen (Red.), Lek på rätt väg?: på spaning efter leken (1. uppl. s. 11-23). Lund: Studentlitteratur.

SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 10 (rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 16 (2. rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

SOU 2006:75. Jämställd förskola: Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Från

27

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/07/sou200675/

Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber

Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga.

Stockholm: Liber.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl. s. 208-219). Stockholm: Liber.

UNICEF Sverige (2020). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:

UNICEF Sverige.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.

Waara, P. (1996). Ungdom i gränsland. Umeå: Boréa bokförlag

Wedin, E-K. (2018). Jämställdhetsarbete i förskola och skola (4. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige 14(2) 89- 109.

Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber

28

Bilagor

Bilaga 1 - Informations- och samtyckesbrev

Hej!

Vi heter Amanda Niemi och Lydia Granvik och vi går sista året på förskollärarprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete som handlar om

genusarbetet i förskolan. Vårt fokus ligger på hur genus konstrueras i förskolor i Tornedalen då tidigare forskning visar på att de traditionella könsrollerna bevaras. Syftet med vår studie är att analysera hur förskollärare i Tornedalen konstruerar genus i förskolan. Vår förhoppning är att du/ni vill berätta om era erfarenheter och uppfattningar om detta genom att svara på några intervjufrågor som skickats i detta mail som bilaga.

Studien sker i enlighet med Vetenskapsrådets god forskningssed. Det innebär att ni förblir helt anonyma både era personuppgifter och förskolans namn kommer att hanteras konfidentiellt och allt material kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga. Det färdiga arbetet kommer sedan att finnas tillgängligt att ta del av på Luleå Tekniska Universitets publikationsdatabas.

Vi ser gärna att ni svarar så utförligt som möjligt för att vi ska få in nog mycket datamaterial att bearbeta och analysera för att därefter få fram ett resultat.

Era svar kan ni skicka till någon av våra mailadresser som ni finner nedan, svaren behöver vi få in senast onsdag den 22/4.

Hör gärna av er om ni har några frågor eller funderingar, vi bifogar både mejl och telefonnummer här nedan.

Tack för er medverkan!

Med vänliga hälsningar Amanda Niemi

niiiemi@hotmail.com 073-0354069

Lydia Granvik

lydiagranvik@hotmail.com 076-7734965

29 Intervjufrågor:

*Vilka utmaningar upplever du kring arbetet med genus på din förskola?

*Beskriv hur du, i enlighet med Läroplan för förskolan, arbetar för att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet i förskolan? Ge konkreta exempel.

*Hur definierar du begreppet genus och hur förhåller ni er till det i verksamheten?

*Hur påverkar de traditionella könsnormerna i Tornedalen förskollärarnas arbete att främja barns lika rättigheter och möjligheter?

*Tidigare forskning visar att traditionella könsroller som levt kvar i generationer, har bidragit hur människor i Tornedalen idag ser på hur man ska vara som pojke/flicka och man/kvinna.

Upplever du att dessa blir synliga i din förskola och i så fall på vilket sätt?

*På vilket sätt har du fått ta del av genusarbete i förskolan i form av exempelvis kompetensutveckling?

*På vilket sätt främjar ditt arbete alla barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet i förskolan?