Ett förslag är att vid implementering och genomförande av antimobbningsstrategier tillämpa ny forskning som visat könsskillnader avseende mobbning samt med vetenskaplig metodik utvärdera effekterna, dels på mobbning totalt, dels mobbning könsseparerat. Ett förslag är att i framtiden utöka forskningen inom antimobbningsstrategier för individer som innehar någon typ av social- och psykisk funktionsnedsättning. Ett annat förslag är forskning om hur mobbning bland tjejer ska synliggöras och åtgärdas.
REFERENSLISTA
Albuquerque, P., & Williams, L. C. (2015). Predictor variables of PTSD symptoms in school
victimization: A retrospective study with college students. Journal of Aggression,
Maltreatment & Trauma, 24(10), 1067–1085.
doi:10.1080/10926771.2015.1079281
American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders: DSM-IV-TR (uppl. 4). Washington: American Psychiatric Publishing.
Bacchini, D., Affuso, G., & Trotta, T. (2008). Temperament, ADHD and peer relations
among schoolchildren: The mediating role of school bullying. Aggressive Behavior,
34(5), 447–459. doi:10.1002/ab.20271
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory.
(uppl. 2). Prentice-Hall, Inc.
Beckman, L., Hagquist, C. & Hellström, L. (2012). Does the Association with Psychosomatic
Health Problems differ between Cyberbullying and Traditional bullying?. Emotional
and Behavioural Difficulties, 17(3–4), 421–434. doi:10.1080/13632752.2012.704228
Björkqvist, K. (1994). Sex differences in physical, verbal, and indirect aggression: A review
of recent research. Sex Roles, 30(3), 177–188. doi:10.107/BF01420988
Brown, K., Atkins, M. S., Osborne, M. L., & Milnamow, M. (1996). A revised teacher rating
scale for reactive and proactive aggression. Journal of Abnormal Child Psychology,
24(4), 473–480. doi:10.107/BF01441569
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 3). Malmö: Liber.
Bussey, K., & Bandura, A. (1999). Social cognitive theory of gender development and
differentiation. Psychological Review, 106(4), 676–683. doi:10.1037/0033-
295X.106.4.676
Card, N., Stucky, B., Sawalani, G., & Little, T. (2008). Direct and indirect aggression during
childhood and adolescence: A Meta‐Analytic review of gender differences,
intercorrelations, and relations to maladjustment. Child Development, 79(5), 1185–
1229. doi:10.1111/j.1467-8624.2008.01184.x
Chen, L-M. (2018). School-based anti-bullying strategies in Taiwan and their effects. Studies
in Educational Evaluation, 59, 218-223. doi:10.1016/j.stueduc.2018.09.004
Copeland, W. E., Wolke, D., Angold, A., & Costello, J. (2013). Adult psychiatric outcomes of
bullying and being bullied by peers in childhood and adolescence. JAMA Psychiatry,
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (uppl. 4). Lund:
Liber.
Eliot, M., Cornell, D., Gregory, A., & Fan, X. (2010). Supportive school climate and student
willingness to seek help for bullying and threats of violence. Journal of School
Psychology, 48(6), 533-553. doi:10.1016/j.jsp.2010.07.001
Farrington, D. P. (1993), Understanding and preventing bullying. Crime and Justice, 17.
381-458. doi:10.1086/449217
Folkhälsomyndigheten. (2020b) Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2020. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5
a3eb50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland
skolbarn. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolans-betydelse-for-inatvanda-psykiska-problem- bland-skolbarn-/?pub=67680
Folkhälsomyndigheten. (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25 b49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf
Frånberg, G-M. & Wrethander, M. (2011). Mobbning – en social konstruktion? Lund:
Studentlitteratur.
Galen, B. R., & Underwood, M. K. (1997). A developmental investigation of social
aggression among children. Developmental Psychology, 33(4), 589–599.
doi:10.1037/0012-1649.33.4.589
Gini, G., & Pozzoli, T. (2013). Bullied children and psychosomatic problems: A meta-
analysis. Pediatrics, 132(4), 720-29. doi:10.1542/peds.2013-0614
Green, J., & Tones, K. (2004) Health promotion planning and strategies (uppl. 4). Los
Angeles: Sage publications.
Hawker, D. S. J., & Boulton, M. J. (2000). Twenty years research on peer victimisation and
psychosocial maladjustment: A meta-analytic review of crosssectional studies.
Journal of Child Psychiatry and Psychiatry, 41, 441–455. doi:10.1111/1469-
7610.00629
Holmberg, K., & Hjern, A. (2008). Bullying and attention‐deficit–hyperactivity disorder in
10‐year‐olds in a Swedish community. Developmental Medicine & Child Neurology,
50(2), 134–138. doi:10.1111/j.1469-8749.200702019.x
Huvudman. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-09 från
https://www-ne-se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/huvudman-(f%C3%B6rvr)
Hwang, P., & Nilsson, B. (2019) Utvecklingspsykologi (uppl. 4). Stockholm: Natur kultur
akademisk.
Kendrick, K., Jutengren, G., & Stattin, H. (2012). The protective role of supportive friends
against bullying perpetration and victimization. Journal of Adolescence, 35(4), 1069-
1080. doi:10.1016/j.adolescence.2012.02.014
Kuykendall, S. (2014). Measuring the Impact of the Olweus Bullying Prevention Program:
An Evaluation Study. London: SAGE Publications.
Maccoby, E. E. (2003). The two sexes: Growing up apart, coming together. London: Belknap.
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (uppl. 6). Burlington: Jones & Bartlett
learning.
Munthe, E., Roland, E. (Red.). (1989). Bullying: An International Perspective. London:
Fuhon.
Murray, J., Irving, B., Farrington, D. P., Colman, I., & Bloxsom, C. A. (2010). Very early
predictors of conduct problems and crime: Results from a national cohort study.
Journal of Child Psychology and Psychiatry, 51(11), 1198–1207. doi:10.1111/j.1469-
7610.2010.02287.x
Nansel, T. R., Craig, W., Overpeck, M. D., Saluja, G., & Ruan, W. (2004). Cross-national
consistency in the relationship between bullying behaviors and psychosocial
adjustment. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine, 158(8), 730-736.
doi:10.1001/archpedi.158.8.730
Nickerson, A.B., Aloe, A. M., & Werth, J. M. (2015). The Relation of Empathy and
Defending in Bullying: A Meta-Analytic Investigation. School psychology review,
44(4), 372–390. doi:10.17105/spr-15-0035.1
Olweus, D. (1997). Bully/victim problems in school: Facts and intervention.
EuropeanJournal of Psychology of Education, 12(4), 495-510.
doi:10.1007/BF03172807
Olweus, D. (1986). Mobbning—vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber.
Olweus, D., & Limber, S. P. (2010). Bullying in School: Evaluation and Dissemination of the
Olweus Bullying Prevention Program. American Journal of Orthopsychiatry, 80(1),
124–134. doi:10.1111/j.1939-0025.2010.01015.x
Pandis, N. (2014). Cross-sectional studies. American journal of orthodontics and dentofacial
orthopedics, 146(1), 127-129. doi:10.1016/j.ajodo.2014.05.005
Pellegrini, A. D., Long, J. D., Solberg, D., Roseth, C., Dupuis, D., Bohn, C., & Hickey, M.
(2010). Bullying and social status during school transitions. I S. R. Jimerson, S. M. Swearer
& D. L. Espelage (Red.), Handbook of bullying in schools: An international
perspective [Elektronisk resurs] (s. 199-210). Hämtad från
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=d2-
NAgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA199&dq=bullying+and+social+status+during+school
+transition+&ots=grL2gdyKD7&sig=uHCGgBdv6Q-
OSsYjIpdaGByyl18&redir_esc=y#v=onepage&q=bullying%20and%20social%20stat
us%20during%20school%20transition&f=false
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2010). Essentials of Nursing Research - Appraising Evidence for
Nursing Practice (uppl. 7). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Hämtad från
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d
/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
Sentse, M., Kretschmer, T., & Salmivalli, C. (2015). The Longitudinal Interplay between
Bullying, Victimization, and Social Status: Age‐related and Gender Differences.
Social development, 24(3), 659–677. doi:10.1111/sode.12115
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning (Rapport 353). Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=2498
Skolverket. (2013). Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3138
Skolverket. (2019). Attityder till skolan. (Rapport 479). Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=4138
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-3-15.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.
Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-12-29.pdf
Statistiska centralbyrån. (2020). Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk
lägesbild 2019. Hämtad från
https://www.scb.se/contentassets/632aa89c7076419d8ec71340d738d761/mi1303_2 019a01_br_x41br1902.pdf
Taylor, N. L. (2011). ”Guys, She’s Humongous!”: Gender and Weight-Based Teasing in
Adolescence. Journal of Adolescent Research, 26(2), 178-199.
doi:10.1177/0743558410371128
Thornberg, R. (2015). Distressed bullies, social positioning and odd victims: Young
people's explanations of bullying. Children & Society. 29, 15–25.
doi:10.1111/chso.12015
Thornberg, R., & Knutsen, S. (2011). Teenagers’ Explanations of Bullying. Child Youth Care
Forum, 40(3), 177–192. doi:10.1007/s10566-010-9129-z
Tsousis, I. (2016). The relationship of self-esteem to bullying perpetration and peer
victimization among schoolchildren and adolescents: A meta-analytic review.
Ttofi, M. M., & Farrington, D. P. (2011). Effectiveness of school-based programs to reduce
bullying: a systematic and meta-analytic review. Journal of Experimental
Crimonology, 7, 27-56. doi:10.1007/s11292-010-9109-1
Volk, A. A., Dane, A. V., & Marini, Z. A. (2014). What is bullying? A theoretical re-
definition. Developmental Review, 34, 327-343. doi:10.1016/j.dr.2014.09.001
Volk, A. A., Veenstra, R., & Espelage, D. (2017). So you want to study bullying?
Recommendations to enhance the validity, transparency, and compatibility of
bullying research. Aggression and Violent Behavior, 36, 34–43.
doi:10.1016/j.avb.2017.07.003
United Nations. (2015). Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable
Development (A/RES/70/1) Hämtad från
https://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E
Willman, A. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk
verksamhet (uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2013). Comprehensive Mental Health Action Plan 2013–2020.
Sixty-sixth world health assembly. Agenda item 13.3 WHA66.8
World Health Organization. (2016). INSPIRE: seven strategies for ending violence against
children. Geneva: World health organisation.
Wolraich, M. L., Wibbelsman, C. J., Brown, T. E., Evans, S. W., Gotlieb, E. M., Knight, J.
R., et al. (2005). Attention-deficit/hyperactivity disorder among adolescents: A review
of the diagnosis, treatment, and clinical implications. Pediatrics, 115(6), 1734–1746.
doi:10.1007/s40266-015-0327-0
Östberg, V. (2003). Children in classrooms: Peer status, status distribution and mental
wellbeing. Social Science & Medicine, 56(1), 17–29. doi:10.1016/s0277-
9536(02)00006-0
BILAGA A- MISSIVBREV
Missivbrev
-Till dig som ska besvara enkäten
Hej!
Jag heter Meici Kassem och studerar sista terminen på Folkhälsoprogrammet i Mälardalens Högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete som syftar till att undersöka
gymnasieelevers åsikter om olika antimobbnings strategier. Din medverkan av denna enkätundersökning är frivillig under hela processens gång. Alla respondenter är anonyma och inga personliga uppgifter kommer att samlas in. Vid examenskursen slut kommer alla insamlade enkäter att förstöras. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i min kandidatuppsats som beräknas vara fullbordad i maj 2020. Genom att du lämnar in din enkät godkänner du ditt deltagande. För att kunna framställa ett trovärdigt resultat är just din medverkan viktig. Enkäten består av sex frågor och beräknas att ta cirka fem minuter att besvara. Vid frågor går det bra att kontakta mig. Tack på förhand för din medverkan.
Med vänlig hälsning Meici Kassem Kontaktuppgifter
Mail: mkm17001@student.mdh.se
Handledare: Thomas Ljung Mail: tomas.ljung@mdh.se
In document
Gymnasieelevers åsikter om antimobbningsstrategier : x
(Page 30-38)