Majoriteten av informanterna i denna studie förespråkar en ekologisk kost som den optimala och eftersträvar att uppnå denna. Informanterna ansåg alla att ekonomin var den främsta begränsningen gällande matkonsumtion och att kunskapen om det ekologiska blev bortprioriterat på grund utav det högre priset. Det framkom dock en tydlig målbild hos informanterna att i framtiden konsumera ekologiskt när ekonomin förändras.
Det skulle därför i framtiden vara intressant att genomföra en vidare studie som undersöker om de informanter som avser att konsumera ekologiskt i framtiden faktiskt genomför detta. Detta kan vara intressant då de främst erhåller ett högre ekonomiskt och inte längre begränsas av en “studentekonomi”. När de lämnar universitetet träder de även in i ytterligare ett nytt socialt fält där diskursen kring mat och konsumtion kan komma att se annorlunda ut. Kommer det nya fältet fortsätta uppmuntra ekologiska och vegetariska alternativ eller kommer den återigen innebära en förändring genom socialt umgänge och diskurs?
29
Litteratur- och källförteckning
Aertsens, J., Verbeke, W., Mondelaers, K. & Van Huylenbroeck, G. (2009). Personal determinants of organic food consumption: A review. British Food Journal, 111(10), 1140- 1167. DOI:10.1108/00070700910992961
Anantharaman, M. (2018). Critical Sustainable Consumption: A Research Agenda. Journal of
Environmental Studies and Sciences, 8(4), 553–61. DOI:10.1007/s13412-018-0487-4
Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden (2 uppl.). Liber AB. Azarian, R & Daoud, A. (2014) Ekonomisk Sociologi: En introduktion (1 uppl). Liber AB. Baumann, Shyon, Engman, A., and Johnston, J. (2015). Political Consumption, Conventional Politics, and High Cultural Capital. International Journal of Consumer Studies, 39(5):413– 21. DOI:https://doi.org/10.1111/ijcs.12223
Berger, J. & Heath, C. (2008). Who drives divergence? Identity signaling, outgroup dissimilarity, and the abandonment of cultural tastes. Journal of Personality and Social
Psychology, 95(3), 594. DOI:https://doi.org/10.1037/0022-3514.95.3.593
Berger, J. & Heath, C. (2007) Where Consumers Diverge from Others: Identity Signaling and Product Domains. Journal of Consumer Research, 34(2), 121-134.
DOI:https://doi.org/10.1086/519142
Bourdieu, P. (2000). Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur (1 uppl.). Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Bourdieu P. (1993). Kultursociologiska texter (4 uppl.). Brutus Östlings bokförlag Symposion AB.
Bourdieu, P. (1984). Distinction: a social critique of the judgement of taste, Cambridge, Mass.: Harvard University Press. DOI:https://doi.org/10.4324/9781315680347-10
30 Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (2008) Reproduktionen. Bidrag till en teori om
utbildningssystemet. Lund: Arkiv.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl). Liber AB.
Bryngelsson, D., Wirsenius, S., Hedenus, F. & Sonesson, U. (2016). How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture. Food policy, 59, 152-164. DOI: https://doi.org/10.1016/j.foodpol.2015.12.012 Callewaert, S. (1997). Bourdieustudier. Institut för Filosofi, Pædagogik og Retorik,
Københavns Universitet.
Carfagna, L. B., Dubois, E. A., Fitzmaurice, C., Ouimette, M. Y., Schor, J. B., Willis, M. & Laidley, T. (2014). An Emerging Eco-habitus: The Reconfiguration of High Cultural Capital Practices among Ethical Consumers. Journal of Consumer Culture 14(2):158–78.
DOI:https://doi.org/10.1177/1469540514526227
Carrington, M. J., Neville, B. A. & Whitwell, G. J. (2010). Why ethical consumers don’t walk their talk: Towards a framework for understanding the gap between the ethical purchase intentions and actual buying behaviour of ethically minded consumers. Journal of Business
Ethics, 97(1), 139-158. DOI:https://doi.org/10.1007/s10551-010-0501-6
Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2 uppl.). Gleerups Utbildning AB.
Fischer G.C. & Garnett, T. (2016). Plates, Pyramids, Planet - Developments in national healthy and sustainable dietary guidelines: a state of play assessment. The Food Climate
Research Network at The University of Oxford.
Gabler, C. B., Butler, T. D. & Adams, F. G. (2013). The environmental belief-behaviour gap: Exploring barriers to green consumerism. Journal of Customer Behaviour, 12(2), 159-176. DOI:https://doi.org/10.1362/147539213x13832198548292
31 Harvey, Neo. (2014). Ethical Consumption, Meaningful substitution and the challenges of vegetarianism advocacy. The Geographical Journal, 182(2), 201–212. DOI: 10.1111 / geoj.12130
Hughner, R. S., McDonagh, P., Prothero, A., Shultz, C. J. & Stanton, J. (2007). Who are organic food consumers? A compilation and review of why people purchase organic food.
Journal of Consumer Behaviour, 6(2-3), 94-110. DOI:https://doi.org/10.1002/cb.210
Kennedy, H. E. & Hauslik, D. (2018). The Practice of Green Consumption. I Boström, M., Davidson, D. J. & Springerlink. (Red), Environment and Society Concepts and Challenges (Palgrave Studies in Environmental Sociology and Policy) (187-206). Cham: Springer International Publishing. DOI:https://doi.org/10.1007/978-3-319-76415-3_9
Kennedy, H. E. & Givens, E. J. (2019). Eco-habitus or Eco-powerlessness? Examining environmental concern across social class. Sociological perspectives, 62(5), 646-667. DOI:https://doi.org/10.1177/0731121419836966
Larsen, A. (2018) Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2 uppl.) Gleerups utbildning AB.
Lee, H-J. & Yun, Z-S. (2015). Consumers’ perceptions of organic food attributes and cognitive and affective attitudes as determinants of their purchase intentions toward organic food. Food Quality and Preference, 39, 259-267.
DOI:https://doi.org/10.1016/j.foodqual.2014.06.002
Lorenzen, J. A., (2012). Going Green: Process of Lifestyle Change. Sociologiskt forum,
27(1): 94–116. DOI:https://doi.org/10.1111/j.1573-7861.2011.01303.x
Morris, C., Kirwan, J. & Lally, R. (2014). Minor meat initiatives: a first exploration of a diet-focused social innovation in transitions to a more sustainable meat regime
provision. Int. J. Sociol. Agric. Food, 21, 189–208. DOI:
Mäkiniemi, J-P. & Vainio, A. (2014). Barriers to climate friendly food choices among young adults in Finland. Appetite, 74, 12-19. DOI:https://doi.org/10.1016/j.appet.2013.11.016
32 Nuttavuthisit, K. & Thøgersen, J. (2017). The importance of consumer trust for the
emergence of a market for green products: The case of organic food. Journal of Business
Ethics, 140(2), 323-337. DOI:https://doi.org/10.1007/s10551-015-2690-5
Regeringskansliet. (3 december 2015). Hållbar konsumtion och produktion.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbar- konsumtion-och-produktion/
Rödiger, M., Hamm, U. (2015). How are organic food prices affecting consumer behavior, A review. Food Quality and Preference, 43, 10-20.
DOI:https://doi.org/10.1016/j.foodqual.2015.02.002
Springmann, M., Godfray, H.C.J., Rayner, M. & Scarborough, P. (2016). Analysis and health and climate change bring benefits with dietary changes. Proc. Natl. Acad. Sci USA, 113, 4146-4151. DOI: https://doi.org/10.1073/pnas.1523119113
Sjöberg, J. (2017). Ungas förutsättningar för hållbar konsumtion. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6750-2.pdf Sveriges Riksdag. (20 september 2019). Minska köttkonsumtionen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/minska- kottkonsumtionen_H702128
Säll, S. & Gren, I-M. (2015). Effects of an environmental tax on meat and dairy consumption in Sweden. Food Policy, 55, 41-53. DOI: https://doi.org/10.1016/j.foodpol.2015.05.008 Testa, F., Sarti, S & Frey, M. (2019). Are green consumers really green?. Exploring the factors behind the actual consumption of organic food products. Bus Strat Env, 28(2), 327- 338. DOI:https://doi.org/10.1002/bse.2234
Världsnaturfonden WWFs handledning. (2016). Mat på hållbar väg.
33 Wikström, L. (16 oktober 2018). Mat och moral. https://www.livsmedelsnyheter.se/mat-och- moral/?fbclid=IwAR0H7stgILHW2uj_zb65qIrDMHjCcJ_KvDu4nDK9OZR5aNiTcKCIOvit7
Xk
Örebro Universitet. (3 februari 2020). Klimatramverk. (https://www.oru.se/om- universitetet/hallbar-utveckling/miljo/klimatramverk2/
34
Bilaga 1
Konfidentialitet:
Inledningsvis vill vi informera om att du som informant kommer vara anonym och dina svar och personuppgifter kommer hanteras med största möjliga konfidentialitet och endast
användas för studiens syfte. Du har rätt att avbryta intervjun när som helst. Intervjun kommer att spelas in men ljudinspelningarna kommer att raderas när uppsatsen har blivit godkänd. Syftet med studien är att få en insikt i hur studenter upplever att ekonomi och bakgrund påverkar deras matkonsumtion samt om deras matkonsumtion förändrats jämfört med innan de började studera på universitetsnivå.
Bakgrund:
Hur gammal är du? Vart är du uppväxt? Vart bor du nu?
Har du något extra jobb på sidan av dina studier? Vad studerar du?
Hur länge har du studerat? Kapital:
Vad har dina föräldrar för utbildningsnivå? Vad arbetar dina föräldrar med?
Hur såg den typiska semestern ut under din uppväxt?
Vad har du för erfarenhet/kunskap om veganism/vegetarianism?
● Har du ätit vegetariskt hemma eller hos någon annan under din uppväxt? ● Om ja, har du blivit mer öppen/mottaglig till vegetariska alternativ? Vad har du för erfarenhet/kunskap om ekologiska varor?
● vad tror du detta beror på?
Hur upplever du att dessa erfarenheter/kunskaper påverkar dig när du konsumerar mat? Konsumtion:
Anser du att din ekonomi som student påverkar valet av produkter och din matkonsumtion i helhet?
● Om ja, på vilket sätt? Är det någonting du prioriterar bort? ● Om nej, vad tror du det beror på?
Anser du att ditt umgänge påverkar valet av produkter och din matkonsumtion i helhet? ● Om ja, på vilket sätt?
● Om nej, vad tror du det beror på?
Anser du att miljöaspekter påverkar valet av produkter och din matkonsumtion i helhet? ● Om ja, på vilket sätt?
● Om nej, vad tror du det beror på?
Anser du att din uppväxt påverkar valet av produkter och din matkonsumtion i helhet? ● Om ja, på vilket sätt?
● Om nej, vad tror du det beror på? Hur ofta äter du vegetariskt per vecka cirka?
● är detta mer eller mindre än innan du började studera? ● vad tror du det beror på?
Har du läst någonting om miljö i skolan? ● Tror du detta har påverkat dig? ● Hur?
35 VISA BILDER
Fråga kring val av varor hen brukar handla: ● Crème fraiche
● Banan ● Yoghurt ● Kyckling ● Mjölk
Frågor för alla 5 bilder:
Vilken siffra tenderar du att köpa när du handlar mat? Vilken siffra brukade ni att handla under din uppväxt?
Bild 1
36 Bild 3
37 Bild 5
38
Bilaga 2
Till dig som studerar inom humaniora!
Vi är två studenter från personalvetarprogrammet här på Örebro Universitet som just nu skriver vår C-uppsats kring studenter och deras matkonsumtion. Vi söker nu sex personer som skulle vara villiga att ställa upp i en intervju vardera kring sin matkonsumtion. Det vi söker är studenter som studerat minst 60 hp inom Humaniora på Örebro Universitet. Intervjuerna kommer ske individuellt och beräknas ta mellan 15–20 minuter att genomföra och ni kommer att vara anonyma i studien. Känner du att du passar in på denna
kravspecifikation och skulle vara intresserad av att delta så får du gärna skicka ett meddelande till mig på Facebook!
Stort tack på förhand,