Örebro Universitet HumUs-institutionen Sociologi
Hållbar matkonsumtion och den sociala kontextens roll
En kvalitativ studie om studenters upplevelser kring hur
matkonsumtionen påverkas ur ett hållbarhetsperspektiv när de träder in i
ett nytt fält
Författare:
Jennifer Lindberg Jonsson & Rebecka Ödqvist
Handledare:
Evelina Johansson Wilén
Examinator:
Monika Berg
Kandidatuppsats i Sociologi Höstterminen 2020
Förord
Vi vill först och främst tacka vår handledare Evelina Johansson Widén för all hjälp och stöd under denna period. Vi är ytterst tacksamma för all tid och energi du lagt ner på att bidra till att denna studie blivit så bra som möjligt. Vi vill samtidigt tacka alla informanter som ställt upp på intervjuer och som gjort denna studie möjlig. Erat engagemang och er tillit att låta oss framföra era tankar och upplevelser är vi som forskare oändligt tacksamma över. Ett sista tack vill vi även rikta till Albin Johansson samt resterande personer som korrekturläst och givit oss värdefulla råd under arbetets gång.
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Fall 2020
Title: “Normen är att inte ät kött på universitetet inom min krets” Author: Jennifer Lindberg Jonsson and Rebecka Ödqvist
Abstract
The aim of this essay is to study what influences university students' sustainable food consumption when entering a new field. It will be interesting to study the extent to which students’ sustainable food consumption is characterized by previous experiences from growing up, and new experiences that arise with the entry into the new field. The investigation is based on six interviews conducted with students within the faculty of
humanities at Örebro University. The conclusions of the interviews are based on and analysed with the help of previous research on sustainable consumption, as well as Bourdieu's theory regarding capital and field as well as Berger and Heath’s theory about taste.
This study examines how students' sustainable food consumption develops in a new social field as Bourdieu calls it with new expectations and discourses about food consumption. The conclusions partly showed that the informants experienced to a greater extent adapt to the new norms and therefore consume more vegetarian- and vegan food. However, it could also be seen that the majority tend to not prioritize ecological alternatives due to the higher price. Lastly the study is discussed, and a further study is presented. Although their existing consumption, all informants were explicit in their ambition to achieve a more sustainable food consumption in the future when the economical factor was less limiting. Therefore, we thought of a further study that aims to continue studying the students' sustainable food consumption to see if it changes after entering yet another field after their time at university. Keywords: Capital, Field, Consumption, Green consumption, Ecological consumption,
Sammanfattning
Denna studie syftar till att undersöka vad högskolestudenter upplever påverka deras hållbara matkonsumtion. Det blir intressant att studera i vilken mån studenternas hållbara
matkonsumtion präglas av tidigare erfarenheter från uppväxten, respektive nya erfarenheter som uppkommer i och med inträdandet i det nya fältet. Studien utgår från sex stycken intervjuer med studenter som studerar inom humaniora på Örebro Universitet. Dessa har sedan studerats med hjälp av tidigare forskning inom hållbar konsumtion, Pierre Bourdieus teori om fält samt Jonah Berger och Chip Heaths teori kring individens smak.
De slutsatser som erhålls i denna studie är att informanterna upplever att det nya fältet har förändrat deras matkonsumtion. I det nya fältet ingår studenterna i ett nytt socialt rum med nya förväntningar och diskurser kring matkonsumtion. Detta har visat sig få informanterna att i större utsträckning anpassa sig efter de nya normerna och därmed konsumera mer
vegetariskt och veganskt. Majoriteten av informanterna är dock tydliga med att de önskar att konsumera mer ekologiskt men att detta kommer bli möjligt först efter deras studietid när de har andra ekonomiska förutsättningar. Slutligen diskuteras studien och alternativ till framtida studier. En framtida studie som är intressant är att vidare studera hur matkonsumtionen förändras efter studietiden när de har träder in i ytterligare ett nytt fält.
Nyckelord: Kapital, Fält, Hållbar konsumtion, Student, Ekologisk konsumtion, Hållbar
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1. Syfte och frågeställning 2
1.2. Avgränsningar 2
1.3. Begreppsdefinition 2
1.4. Disposition 3
2. Tidigare forskning 4
2.1 Forskningsbakgrund 4
2.2. Hållbar konsumtion hos ungdomar 4
2.3. Den sociala bakgrundens inflytande på matkonsumtionen 5 2.4. Vegetarisk och vegansk kost inom hållbar konsumtion 5
2.5. Sociala praktiker & social inbäddning 6
2.6. Sammanfattning 8
3. Teori 9
4.1 Habitus & kapital 9
4.2 Fält 10
4.3 Sammanfattning 11
4.4 Identitetssignalering och smak 11
4.5 Sammanfattning 12
4. Metod 13
4.1. Forskningsstrategi 13
4.1.1. Intervju som metod 13
4.1.2. Urval av informanter 14
4.2. Analysmetod 15
4.3. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 15
4.4. Etiska överväganden 17
4.5. Genomförandet av intervjuerna 17
5. Analys 18
5.1. Studenters upplevelser av hur deras bakgrund har format deras konsumtionsval
gällande hållbar matkonsumtion 18
5.2. Studenternas beskrivning av hur deras matkonsumtion har förändrats i och med inträde
i det nya fältet ur ett hållbarhetsperspektiv 20
5.3. Hur studenter upplever att den ekonomiska aspekten påverkar deras möjlighet till en
hållbar matkonsumtion 24
6. Slutsats och avslutande diskussion 26
6.1. Förslag på fortsatt forskning 28
1
1. Inledning
Mat från produktion till konsumtion står för en fjärdedel av Sveriges ekologiska avtryck med betydande klimatpåverkan. Maten är en stor och viktig del av hållbarhetspusslet och berör oss alla på ett socialt och ekologiskt plan (WWF, 2016). Idag innebär mat mer än bara det
faktiska näringsvärdet och en fråga om överlevnad. Numera finns det tankar och åsikter om vad som anses som bra att konsumera, utifrån exempelvis ett miljöperspektiv, vilket många idag tar hänsyn till (Wikström, 2018). I och med den ständigt pågående debatten kring konsumenters val av hållbarhetsvaror är det angeläget att resonera kring vilka argument som bidrar till dess selektion. I det lilla perspektivet syftar detta på det enkla valet i affären, men i det stora perspektivet bidrar konsumtionen till nya diskurser och trender samt utvecklandet av nya hållbarhetsfrågor.
Örebro universitet är ett av flertalet universitet som valt att ansluta sig till det klimatramverk som KTH tillsammans med Chalmers startade, med initiativet att minska klimatpåverkan hos universitet samt högskolor (Örebro Universitet, 2020). I klimatramverkets vägledning står det tydligt att livsmedelsproduktionen och hållbar konsumtion är av högsta betydelse vilket har implementeras på universitetets restauranger, läroplaner samt diskurser av den framtida matkonsumtionen (Student Manifestet, 2020). Örebro Universitet anammar målet av en mer hållbar konsumtion men kan dess studenter internalisera dessa tankebanor och därmed förändra deras hållbarhetstänk?
Tidigare forskning inom hållbar matkonsumtion tenderar att fokusera just på huruvida människor konsumerar ekologiskt eller äter vegetariskt men till en mindre del fokuserade på hur hållbar matkonsumtion kan påverkas av olika sociala rum. Därför blev inspirationen till denna studie att bidra till den tidigare forskningen genom att undersöka hur inträdet i ett nytt fält upplevs påverka just den hållbara matkonsumtionen. Genom detta har studien sin
teoretiska ansats i Bourdieus teorier och främst hans begrepp “fält”.
Det är dessa ovanstående argument och diskussioner som fått oss att intressera oss i ämnet hållbar konsumtion och bidragit till genomförandet av denna studie. Valet att studera
studenter var främst på grund utav deras tydliga inträde i ett nytt fält nämligen universitet. En annan bidragande faktor var att vi som själva är studenter var nyfikna på att se hur andra studenter resonerar kring mat och vad upplever påverkar deras matkonsumtion i relation till hållbarhet inom det nya fältet.
2 1.1. Syfte och frågeställning
Studien syftar till att undersöka studenters inträde i ett nytt fält, universitetsvärlden och studentkretsar, och hur detta påverkar deras matkonsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv. För att uppfylla syftet har vi gjort en intervjustudie med studenter där vi undersökt följande frågeställningar:
- Hur upplever studenterna att deras bakgrund formar deras konsumtionsval gällande hållbar matkonsumtion?
- Hur beskriver studenterna att deras matkonsumtion har förändrats i och med inträdet i det nya fältet ur ett hållbarhetsperspektiv?
- Hur upplever studenter att den ekonomiska situationen som student påverkar deras möjlighet till en hållbar matkonsumtion?
1.2. Avgränsningar
För att studien ska vara genomförbar bör den anpassas till de resurser som är tillgängliga och genom detta var vissa avgränsningar i studien väsentliga. För att avgränsa denna studie efterfrågas enbart studenter på Örebro Universitet. Ytterligare avgränsning som genomförts innebär att informanterna bör studerat minst 60 hp inom humaniora vilket motsvarar ett minimum på två terminer inom samtliga humanioras kurser och program. Humaniora valdes ut för att informanterna ska tagit sig in i ett så angränsande fält som möjligt där upplevelserna av fältets normer och värderingar ska vara jämförliga. Avgränsningen att informanter ska studerat minst 60 hp anses bidra till att resultatet kring studiens ämne blir mer tillförlitligt. Informanterna har genom detta hunnit tagit sig in i studentlivet samt fått möjligheten att notera skillnader samt eventuella upplevelser och begränsningar kring deras hållbara matkonsumtion.
1.3. Begreppsdefinition
Genomgående i denna uppsats kommer begreppet hållbar konsumtion att benämnas. Hållbar konsumtion åsyftar i denna studie en strävan efter minskade ekologiska fotavtryck genom förändringar i hur mänskligheten producerar och konsumerar varor samt resurser. Detta inkluderar ekologisk konsumtion, minskad köttkonsumtion samt vegetarisk och vegansk kost (Regeringskansliet, 2015).
3 1.4. Disposition
Utefter det inledande kapitlet kommer uppsatsen framgent att anta följande disposition: I tidigare forsknings kapitlet redovisas en översiktlig bild av tidigare forskning utifrån studiens syfte samt en avslutande del där den tidigare forskningens slutsatser sammanfattas. I studiens teorikapitel presenteras studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen utgör basen till studiens resterande delar. I studiens metoddel beskrivs det kvalitativa angreppssätt som studien består av. Här läggs intervju fram som studiens forskningsstrategi, urvalet av studiens empiriska material samt en analysprocess av genomförd tematisering samt kodning. Slutligen redogörs metoderfarenheter, studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt etiska överväganden. I studiens analysdel presenteras studiens resultat genom analys av studiens empiriska material med en utgångspunkt i studiens teori- och tidigare forskningsdel. Resultatet är uppdelat i de tre frågeställningarna som studien utgår ifrån för att tydligt
framlägga resultatet.
Slutligen presenteras slutsats och avslutande diskussion där en summering av det slutgiltiga resultatet som framkommit i föregående kapitel framförs med en tydlig anknytning till
studiens syfte samt frågeställning. Därefter diskuteras och analyseras slutsatserna i en bredare kontext och diskuteras i jämförelse med tidigare forskning och personliga reflektioner.
4
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som har gjorts kring vårt forskningsområde “påverkande faktorer inom hållbara konsumtion”. Inledningsvis presenteras en redogörelse för tillvägagångssättet för att finna tidigare forskning följt av en presentation av respektive artikel/rapport som har legat till grund för denna studie.
En begränsning av tidigare forskning har genomförts inom hållbar konsumtion då detta är ett omfattande kunskapsområde med ett antal skiftande perspektiv och underkategorier.
Begränsningen innebär valet av enbart två aspekter av hållbar konsumtion som inom denna studie var av yttersta relevans för studiens frågeställning samt syfte. Den tidigare forskningen åsyftar ekologisk konsumtion och hur den påverkas, motiveras och begränsas samt den roll som vegetarisk/vegansk kost har inom hållbar konsumtion. Den tidigare forskningen tar även upp sociala praktiker och social inbäddning som en ytterligare aspekt i hur individer
konsumerar hållbart och vad detta kan påverkas av. 2.1 Forskningsbakgrund
I sökning efter tidigare forskning har följande databaser använts: ProQuest, Social Science
Premium Collection, Sociology Collection, Essential Science Indicators samt SAGE journals.
Sökord som användes var Food consumption, Ecological, Sustainability, Habitus,
Motivations, Vegetarian, Vegan, Students och University. 2.2. Hållbar konsumtion hos ungdomar
I rapporten Ungas förutsättningar för hållbar konsumtion studeras vilka faktorer som påverkar ungdomars hållbara konsumtion (Sjöberg, 2017). Sjöberg påvisar att föräldrarnas inflytande har signifikant betydelse för hur nästkommande generations konsumtionsmönster kommer te sig. Enligt denna rapport påverkas ungdomarnas hållbara konsumtion av den klasstillhörighet de tillhört under uppväxten. Rapporten antyder i och med detta att individer med en högre utbildning tenderar att i större utsträckning än lågutbildade konsumera hållbart. Diskussioner och konversationer med människor i ens omgivning har även visats påverka individer att agera och handla i en viss riktning. Detta innebär således att diskurser kring hållbarhet i umgängeskretsar kan komma att påverka inställning till ett mer hållbart tänk (Sjöberg, 2017).
5 Denna studie blir intressant för vår undersökning då den också till viss del syftar till att ta reda på i vilken mån studenternas bakgrund och konsumtionsvanor i det före detta fältet upplevs påverka dem i det nya fältet.
2.3. Den sociala bakgrundens inflytande på matkonsumtionen
I Nordamerika är det främsta tillvägagångssättet för miljöhushållning och grön konsumtion, inköp och användning av miljövänliga alternativ inom transport, mat och bostäder
(Anantharaman, 2018; Lorenzen, 2012). Fastän sparsamhet och självförsörjning utgör två betydelsefulla sätt att skydda miljön är det grön konsumtion som är den metod som har starkast koppling till social status (Kennedy, Baumann & Johnston, 2018; Carfagna et al. 2014). Tidigare forskning visar på kopplingar mellan vilken social bakgrund samt status en individ har och huruvida denne konsumerar ekologiskt. Individer med högt kulturellt kapital tenderar att i större utsträckning konsumera ekologiskt och hållbart (Kennedy & Givens, 2019; Stamer, 2018).
Stamer (2018) undersöker i sin artikel hur social bakgrund påverkar sättet människor argumenterar och motiverar sin matkonsumtion. Undersökningen påvisar att individer med högt kulturellt kapital i låg utsträckning motiverade sina konsumtionsval genom jämförelse av priser mellan konkurrerande produkter. Människor med högt socialt värde och stor social krets var mer benägna att motivera sin konsumtion genom argumentet att mat främst ska smaka gott och vara njutbar. En ytterligare slutsats som Stamer redovisar är att individer med högt kulturellt och socialt kapital är mer benägna att argumentera och motivera sin
matkonsumtion genom den kollektiva välfärden såsom miljön, djurens välbefinnande och folkhälsa.
Denna undersökning relaterar till denna studie då syftet är att studera hur studenter upplever att de handlar hållbar mat och huruvida denna matkonsumtion skiljer sig från innan inträdet av ett nytt fält. Detta blir intressant att undersöka då de kapital som informanterna har med sig från tidigare fält skulle kunna visa sig influera deras matkonsumtion idag i det nya fältet.
2.4. Vegetarisk och vegansk kost inom hållbar konsumtion
En förskjutning till en mer växtbaserad kost är en av de grundläggande delarna för att i framtiden kunna förhindra utvecklingen av den globala uppvärmningen (Bryngelsson et al., 2016; Bajzelj et al., 2014). Dessa och andra svårigheter i miljöfrågan har drivit
6 ansträngningar - föreslagna och antagna - att minska konsumtionen av animalistiska
produkter genom exempelvis beteendeförändringskampanjer (Morris et al., 2014),
kostrekommendationer (Fischer & Garnett, 2016) och skatter (Springmann et al., 2017; Säll och Gren, 2015).
En annan aspekt i motiveringen till en växtbaserad kost kan beskrivas som etisk konsumtion. Etisk konsumtion kan definieras som avståndstagande av vissa typer av produkter på grund utav att konsumtionen av dessa anses vara moraliskt fel av särskilda anledningar.
Konsumtion där etisk konsumtion är inkluderat innefattar både ett materiellt behov samt ett sätt att skapa en identitet (Jackson et al. 2009; Guthman 2003). Andra studier benämner även detta som en samprodukt av självuttryck och socialt erkännande (Cherrier, 2007; Shaw et al. (2006).
Harvey Neo (2000) tar i sin studie upp tre faktorer till varför vegetarianer och veganer anser att köttkonsumtion är oetiskt i form av djurens välbefinnande, miljö samt hälsa. En av de slutsatser som dras i studien är att den viktigaste aspekten i att uppmuntra en minskad köttkonsumtion eller en växtbaserad kost i allmänhet är möjligheten att konsumera en meningsfull ersättning. Denna meningsfulla ersättning måste leva upp till de krav på smak, funktion, kostnad och tillförlitlighet som finns hos konsumenter.
Detta relaterar till denna studie då intresset inom hållbar konsumtion inbegriper i vilken utsträckning informanterna innehar en vegetarisk, vegansk eller växtbaserad kost. Ekologisk konsumtion är en framstående del av hållbar konsumtion men kan allenast beskriva en komponent av vad den i själva verket består av. Denna tidigare forskning ger studien en möjlighet att fånga in de upplevelser och erfarenheter som studenter innehar av de
komponenter som består utav främst vegetarisk och vegansk kost inom hållbar konsumtion. 2.5. Sociala praktiker & social inbäddning
Att komma underfund med de drivkrafter som ligger bakom miljöinköpsbeteende är ett omfattande forskningsämne som behandlats och undersökts av en mängd olika forskare. Inom denna breda kategori av grön konsumtion är den mest befintliga forskningen fokuserad på inköpsbeteenden i relation till ekologiska produkter (Nuttavuthisit & Thøgersen, 2017; Aertsens, Verbeke, Mondelaers och Van Huylenbroeck, 2009; Hughner, McDonagh,
7 Prothero, Shultz, & Stanton, 2007). Kennedy & Hauslik (2018) argumenterar i deras artikel att denna fokus inte fångar in helheten av fenomenet grön konsumtion på ett utomordentligt sätt då att konceptualisera grön konsumtion till ett individuellt ansvar kan begränsa ett mer kreativt och kollektivt svar på miljöutmaningar.
En teoretisk utgångspunkt inom sociala praktiker kan istället anses vara ett insiktsfullt
tillvägagångssätt att konceptualisera grön konsumtion (Kennedy & Hauslik, 2018:188). Detta angreppssätt inkluderar att mindre hållbara praktiker inte uppkommer från självintresse utan är en faktor från dagliga strukturella arrangemang från internaliserade normer av exempelvis företag och politiska strukturer. Praktikteorier kan därmed bidra till ett ingångssätt som kritiskt reflekterar kring samverkan mellan medborgare, staten samt kapitalets influens inom hållbarhet. Författarna påpekar att trots att praktiker tenderar att vara relativt stabila över tid och är inskrivna i ett antal vardagliga rutiner och vanor är de mottagliga för förändring. Ett perspektiv med fokus på sociala praktiker löser många av de begränsningar inom det voluntaristiska synsättet genom att re-konceptualisera grön konsumtion som en socialt inbäddad praktik snarare än ett individuellt beteende. I ett praktikperspektiv studerar forskare grön konsumtion genom att se till dynamiken av den mening, material och kompetens som existerar inom dagliga praktiker som exempelvis arbete, måltider och fritidsintressen
(Spaargaren, 2013:198). Fram tills att grön konsumtion är automatisk det vill säga inbäddad i dagliga praktiker inom alla handlingar i samhället kommer komplexiteten inom utvecklingen av ny mening, material och kompetens fortsätta att förhindra en verkligt hållbar konsumtion (Kennedy & Hauslik, 2018:201).
Testa, Sarti & Frey (2018) undersöker grön konsumtion med en liknande utgångspunkt i att förstå påverkan av sociala normer i det faktiska konsumtionsbeteendet. Studien tar hänsyn till denna aspekt då den anses vara en av de mest åberopade orsakerna till den existerande
differensen mellan det redovisade och det faktiska beteendet. Detta på grund utav att individer tenderar att anpassa sig till sociala och rådande kulturella normer för att få socialt godkännande genom andra. Det finns en avsevärd tendens att följa och anamma socialt önskat beteende inom specifikt “grön” konsumtion (Gabler, Butler, & Adams, 2013). Grön konsumtion syftar i den ovannämnda studien på hållbar konsumtion vilket innefattar ekologisk och närproducerad mat.
8 Detta blir relevant i denna studie då undersökningen syftar till att fånga in studenters
upplevelser av hållbar matkonsumtion i det nya fältet. Det nya fältet kommer bidra med nya vanor och värderingar som i sin tur kan komma att förändra studenternas vanor och
värderingar. Detta genom att individer tenderar att anpassa sig till de sociala och rådande kulturella normer som finns i det aktuella fältet. Det är även intressant att inte enbart se detta fenomen som någonting sporadiskt utan se om dessa förändringar är beständiga och
inbäddade i studenternas vardagliga praktiker. 2.6. Sammanfattning
Sammanfattningsvis konstaterar tidigare forskning att det som främst begränsar ekologisk konsumtion är den ekonomiska aspekten medan det som främjar ekologiska och vegetariska alternativ är de sociala samt kulturella aspekterna. En tidigare forskning som studien utgår ifrån visar även på hur ungdomar tenderar att ta efter sina föräldrars inställning till hållbar konsumtion. Tidigare studier påvisar även att det sociala och kulturella normer som råder inom det fält individer befinner sig i kan komma att påverka deras egna konsumtionsvanor.
9
3. Teori
I detta kapitel presenteras den teoretiska referensram som denna studie syftar till. Den teoretiska referensramen utgår utifrån Pierre Bourdieus begrepp och teorier kring habitus, kapital samt främst fält. För att komplettera hans teori tar studiens referensram även in Jonah Berger & Chip Heaths studier angående smak och identitetssignaler som bygger på Bourdieus teorier. Dessa teorier presenteras nedan i två separata kapitel där båda avslutas med en kort sammanfattning gällande relevansen till denna studie.
4.1 Habitus & kapital
Pierre Bourdieu mynnade begreppet habitus vilket beskrivs som förkroppsligandet av sociala strukturer och rutiner som därefter blir en självklarhet för medvetandet. Detta
förkroppsligande av strukturer och rutiner skapar en grund för hur individer uppfattar omvärlden. Bourdieus förståelse av klass kan definieras som unikt då han inte endast fokuserar på den ekonomiska aspekten av fenomenet. Han syftar som alternativ på att klass inte endast baseras på ett avsevärt ekonomiskt kapital utan även andra former av kapital. Det kulturella- och sociala kapitalet antyder Bourdieu har en betydande påverkan för individers klasstillhörighet i liknande utsträckning som det ekonomiska. Enligt hans teori innebär detta alltså att det inte endast ingår företagsledare, adel och ägare av fysiska produktionsmedel i den övre klassen i samhället. Enligt hans teori utgörs denna grupp även av personer med högt kulturellt kapital som exempelvis lärare och liknande (Bourdieu, 1993:280–285).
Ett högt kulturellt kapital ger en högre klassposition vilket i sin tur ger aktörerna olika smakpreferenser. Högt kulturellt kapital kan implicera att individen har gått på en fin skola eller har ett specifikt språkbruk, medan ett högt ekonomiskt kapital å andra sidan berör individers materiella tillgångar. Det sociala kapitalet åsyftar om en individ har markant med kontakter som kan tillgängliggöra olika fördelar för individen samt leda till ett mer medvetet handlande (Bourdieu, 1993:297–305).
Bourdieus teoretiska utgångspunkt finns delvis i kännedomen att det individer konsumerar är relaterat till den smak och avsmak som dessa individer upplever inför diverse objekt som bland annat kläder, nöjen eller boendeform. En individs smak menar han inte baseras på objektets subjektiva värde i sig utan snarare utgör konsumtionen en avspegling av var individs sociala status samt klasstillhörighet. Individers bakgrund och uppväxt påverkar inte
10 enbart de ekonomiska resurser som kan tillhandahållas utan influerar även smaken som byggs upp (Azarian, Daoud, 2014:202).
4.2 Fält
Bourdieu beskriver även i sin teori hur samhället kan betraktas som uppdelat i diverse fält eller sociala rum. Vardera fält har särskilda egenskaper där separata regler och värderingar finns som bör följas för att accepteras inom fältet. Aktörer inom samma fält upplever en gemensam status som tillsammans motsvarar en kulturell status. Aktörernas positioner i dessa sociala rum går att urskilja med hjälp av normer, aktörernas habitus samt sociala-,
ekonomiska- och kulturella kapital (Bourdieu, 2000:336).
När Bourdieu har studerat sociala sammanhang benämner han dessa som varierande sociala rum. Under utmärkande tids- och rumsförutsättningar kan det sociala rummet utvecklas till ett socialt fält. Ett essentiellt grundantagande i fältbegreppet innefattar att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med särskilda trosföreställningar (doxor) samt olika slag av värderingssystem och dominansförhållanden. Inom varje fält existerar en förhärskande ordning eller med Bourdieus ord doxa – en tro på den ”naturliga” ordningen (Callewaert 1997:81).
Enligt Bourdieu är utbildningssystemet bärare av samhällets viktigaste
socialiseringsmekanismer och har även en stängningsfunktion. Men utöver själva sorteringen och inträdesbiljetten till en social position har också utbildningen en ideologisk funktion genom att den ger studenter motiv. Dessa motiv kan innefatta varför de agerar som de gör, varför de själva kan anses som viktiga och till vilken position de tillträder och dess betydelse. Det ger en viktig inskolning i fältets logik och doxa. Utbildning fungerar därmed som ett slags verktyg för social reproduktion (Bourdieu & Passeron, 2008:151–155).
Vad Bourdieu benämner som kapitalsammansättningen hos en grupp analyseras i relation till ett typiskt socialt rum eller fält samt i relation till resterande grupper som är aktiva där. Detta bidrar till möjligheten att fånga in sociala grupperingar i ett bredare socialt system än enbart klass i vertikal mening så som överklass, medelklass och arbetarklass utan också ta med en horisontell dimension. Det är således inte bara utifrån den totala mängden av diverse kapital individer får tillträde till specifika positioner i fältet utan även utifrån varierande
11 sammansättningar eller arter av kapital (Bourdieu, 1993:73–80). Bourdieu nämner även att det inom varje socialt rum finns olika förväntningar över vilka intressen som är accepterat. Inom ett socialt rum finns det gemensamma intressen och förväntningar vilket skapar grupptryck. Detta i sin tur leder till att det aktörer som ingår påverkas i en viss gemensam riktning. Här kan den personliga smaken, som nämndes tidigare påverkas av kulturen inom det aktuella fältet (Bourdieu, 1984:14–20).
4.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis utgår denna studie från Bourdieus tankar om habitus, kapital, smak och fält. Informanternas habitus och kapital kan kopplas till deras tidigare erfarenheter gällande bland annat konsumtionsvanor som de har med sig in i nya fältet. Bourdieus klassteori innebär att även andra kapital än det ekonomiska kan generera en högre klassposition vilket i sin tur avspeglas i individers olika smak. Därför kan det anses som viktigt att ha smak för vissa produkter och ta avstånd från andra då det speglar ens sociala status. Inom det nya fältet kan det komma nya normer och förväntningar som får individer inom samma fält att handla likt varandra och därmed förändra den personliga smaken. Det ovannämnda blir därmed intressant att ta till beaktning då studien syftar till att se i vilken mån informanterna upplever att sin konsumtion färgas av gamla rutiner eller tryck från det nya fältet.
4.4 Identitetssignalering och smak
Jonah Berger och Chip Heath (2008) tog sin utgångspunkt i Bourdieus texter och försökte vidare undersöka varför människor väljer bort smaker som är förknippade med en viss social grupp istället för att titta på hur människor försöker konsumera för att passa in. Författarnas synsätt kritiserar den tidigare uppfattningen om att de lägre klasserna försöker anamma de övre klassernas stil. Den övre klassen ska som följd av detta överge deras stilar för att hela tiden skilja sig och förbli olik lägre klass. Istället menar dem att ett sådant beteende i form av viljan att skilja sig från de som är lika än själv skulle bero på andra faktorer (Berger, Heath, 2008:594).
Genom detta ser de den kulturella smaken som ett sätt att uttrycka sig på inte enbart
distansera sig från andra individer med lägre kapital. Individer tenderar att vilja efterlikna de personer som de ser upp till eller vill associeras med och likaså eftersträva en distans till de som inte vill bli förknippade med. Teorin har sin grund i psykologin men undersökningen de
12 genomför har som mål att förklara detta med hjälp av sociologiska modeller kring ett
agerande utifrån social tillhörighet och kommunikation. För att visa på denna kopplingen utförde Berger och Heath olika studier där en av dem genomfördes på studenter.
De studier som genomfördes antydde att när människor upplever en känsla av bristande differentiering antingen på grund utav temporära situationsintryck eller bestående
individuella skillnader så kommer de vidta åtgärder för att minska det negativa känslomässiga tillståndet. Berger och Heaths (2007:5-7) skapar genom sin studie begreppet
identitetssignalering som bidrar till detta perspektiv genom att föreslå att konsumenter utöver klass och status vill kommunicera särskilda sociala identiteter. Identitetssignalering bygger då på konsumenternas önskan att signalera en specifik identitet och inte enbart en ovanlig
identitet.
Berger och Heaths skiljer dock på vad de kallar identitetsrelevanta domäner och icke-identitetsrelevanta domäner. I icke-icke-identitetsrelevanta domäner tenderar människor att följa andras preferenser oavsett deras sociala grupp. Inom identitetsrelevanta domäner tenderar dock gruppmedlemskap att inneha ett större inflytande; människor bör konvergera med andra för att uppfylla en smak med viss mening men bör avvika från den mening som gynnas av andra grupper. Deras slutsats i förhållande till denna skildring konstaterar att antalet
människor som innehar en viss smak samt den sociala grupp de tillhör har en större inverkan på eventuella avvikelser i identitetsrelevanta domäner.
4.5 Sammanfattning
Denna teoretiska referensram är relevant till denna studie då den indikerar att det finns ett antal olika anledningar som kan förklara hur individer väljer att konsumera. En av teorins huvudsakliga slutsatser är att snarare än att konsumera för att passa in i en grupp så
konsumerar individer för att skapa distans till de grupper som de inte vill bli associerade med. Detta är av intresse då studiens syfte är att undersöka hur studenter konsumerar hållbar mat inom det nya fältet, universitetsvärlden och dess studentkretsar som de intar när de börjar studera. Kan denna ingång i ett nytt fält skapa en avsmak till smaken i det tidigare fältet? Teorin kan även vara intressant och användbar i att försöka uppnå en fördjupad förståelse för informanternas smak men även avsmak inom det nya fältet.
13
4. Metod
Metodkapitlet innefattar en framställning av studiens forskningsstrategi, redovisning av datainsamlingsmetod samt urvalsprocessen. Därefter presenteras den teoretiska analysramen och analysprocessen som används i studien för att nå den informationsmättnad som senare redogörs i resultatkapitlet. Avslutningsvis tas eventuell problematik eller svagheter med studiens tillvägagångssätt upp med utgångspunkt i validitet, reliabilitet, generaliserbarhet samt etiska överväganden.
4.1. Forskningsstrategi
I detta kapitel läggs studiens forskningsstrategi fram. Studiens forskningsstrategi är en kvalitativ intervjustudie då syftet med undersökningen är att bidra med en fördjupad förståelse för studenters motivering till hållbar konsumtion. Dalen (2015) beskriver att “ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet”. Detta innebär att en kvalitativ metod ger forskaren en informationsrik data som vill förklara ett beteende i motsats till den kvantitativa metoden som ger en bredare men mer generell bild av människors tankar samt åsikter. En kvalitativ metod kräver däremot mer tid genom att den medför tolkning av data från
intervjuer. Det kan även finnas svårigheter för informanter att uppge ärliga svar då de vistas tillsammans med intervjuaren i jämförelse med att sitta ensam och genomföra en anonym enkät (Larsen, 2018:36–37).
4.1.1. Intervju som metod
I genomförandet av intervjuer finns ett antal intervjustrategier som forskare kan använda sig av. Valet av intervjustrategi påverkas av vilken sorts frågor som är av intresse samt mängd spelrum informanterna betänks få. Ett par av de intervjustrategier som förekommer är ostrukturerad-, strukturerad- och semi-strukturerad intervju. Då den strukturerade intervjustrategin genomförs med formella och begränsade förutsättningar genom fasta strukturer samt frågeställningar valdes detta bort. Detta då den inte innefattar den flytande karaktär som eftersträvas i denna studies intervjuer. När strukturerade intervjuer avvisades stod valet av intervjustrategi emellan ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Dessa är båda av flexibel karaktär vilket var en essentiell egenskap för studiens frågeställning.
14 Slutligen ansågs den semi-strukturerade intervjustrategin ge denna studie optimala
förutsättningarna detta då den innebär en stor möjlighet till att anpassa studiens intervjufrågor för att under intervjun få ut så mycket relevant information som möjligt. Samt att genom detta uppnå en informationsmättnad som blir fördelaktig i framtagningen av resultat.
Semi-strukturerade intervjuer gör det möjligt studien att följa en förutbestämd intervjuguide med utsatta frågor och teman utan ett krav till att följa dem till fullo samt inneha möjligheten att tillägga följdfrågor vid behov (Bryman, 2018:563–564).
4.1.2. Urval av informanter
Då syftet med denna studie är att undersöka hur studenter uppfattar betydelsen av deras bakgrund i förhållande till en hållbar matkonsumtion, begränsades urvalet till enbart studenter som studerar inom humaniora vid Örebro Universitet. Studenterna skall även studerat minst 60 hp på universitetsnivå då eftersträvan är att de hunnit komma in i livet som student. För att finna informanter publicerades ett inlägg i en Facebook-grupp för alla studenter på Örebro Universitet. Inlägget hittas i denna studie under bilaga två. I inlägget beskrivs vad studien syftar till att undersöka samt de krav som våra informanter bör uppfylla. De som visade intresse och upplevde att de passade in studiens kravbeskrivning fick själva anmäla sig för deltagande. Det urval som beskrivs och som denna studie genomfört är självselektion vilket är en form av icke-sannolikhetsurval.
Ett icke-sannolikhetsurval innebär att alla inte får en lika stor chans att vara en del av studien. Detta visar sig i denna studies urval då samtliga studenter på Örebro Universitet som hade kunnat vara relevanta kanske inte är med i just denna Facebook-grupp och därmed inte nås av detta inlägg. Urval genom självselektion innebär att informanterna själva får besluta om de vill delta eller inte genom att själva anmäla sig till studien (Larsen, 2018:24–25). En nackdel med denna urvalsmetod är att det uppkommer en risk att de individer som väljer att delta kan inneha ett större intresse för ämnet än genomsnittet vilket kan bidra till att informanterna i studien tenderar att ge liknande svar vilket gör överföringsvärdet lägre. Resultatet kan artat sig annorlunda om en annan urvalsmetod antagits.
Däremot ansågs detta urval lämpligt för denna studie då målet är att nå ut till olika informanter som studerar inom humaniora på Örebro Universitet. Detta genom en begränsning av resurser främst i form av tid och utförbarhet. Detta urval var således ett
15 fördelaktigt sätt för studien att nå ut till de aspirerade studenterna snarare än att exempelvis tillämpa ett bekvämlighetsurval och välja informanter från vår umgängeskrets som troligtvis är mer lik oss själva och varandra. De informanter som valde att anmälda sig till
undersökningen var från diverse program inom humaniora och har alla läst minst 60 hp. Åldersspannet på informanterna hamnade mellan 21–26 år. Kön har inte betraktats som relevant i denna studie och det har därmed inte reglerats hur många av respektive kön som deltagit.
4.2. Analysmetod
När intervjuerna var genomförda samt transkriberade startade bearbetningen i form av kodning och tematisering. Denna bearbetningsprocess skapar förståelse för det som kan upplevas påverka studenters hållbara matkonsumtion samt skiljer simultant ut likheter från olikheter (Aspers, 2011:180). För att förenkla processen skrevs de transkriberade intervjuerna ut i pappersform för att tydligare få en överblick av informanternas svar och motiveringar. Vidare i processen kodades materialet genom tre kodningskategorier som utgångspunkt, detta förenklade vidare analysprocessen då de bidrog till en tydlig och specifik uppdelning mellan studiens teoretiska referensram.
Den första koden i kodningsprocessen var kapital vilket innefattade materialet som visade vad informantens ekonomiska-, sociala-, eller kulturella kapital hade för betydelse för dennes hållbara matkonsumtion. Den andra koden som användes var hållbar konsumtion som speglar hur studenter upplever sin hållbara konsumtion och vad som motiverar dem till att konsumera som de gör. Den tredje och sista koden var ekonomi vilket inkluderade all information om hur informanterna upplevde att ekonomi påverkade deras hållbarhets konsumtion. Den innefattar även om informanten har ett extrajobb på sidan av sina studier eller annat som påverkar deras ekonomiska situation. Denna kategorisering bidrog till en okomplicerad analys av materialet när den genomfördes i jämförelse med studiens teoretiska referensram samt tidigare
forskning.
4.3. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
I detta kapitel redogörs validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet som begrepp och innebörden av dem i stora drag för att sedan diskutera deras betydelse i denna studie.
16 Validitet inom kvalitativa studier handlar om trovärdighet, att studien mäts i dess korrekta avseende. Det vill säga att den framtagna datan är relevant för vårt syfte vilket i sin tur ger ett tillförlitligt resultat. Validiteten inom kvalitativa studier handlar även om tolka resultatet på ett trovärdigt sätt. För att öka studiens validitet är det viktigt att forskaren kan motivera sina slutsatser och tolkningar. För att öka denna studies materials trovärdighet var det viktigt att ställa noggranna följdfrågor under intervjuerna för att reda ut oklarheter samt upprepat informanternas svar i syfte att kontrollera ifall svaret har tolkats korrekt. Det kan möjligtvis vara så att informanterna i denna studie strävar efter att måla upp den konsumtion som de strävar efter men som de egentligen inte har under studietiden, vilket kan komma att påverka studiens validitet. Denna tendens finns närvarande i majoriteten av kvalitativa studier och är komplicerad att eliminera helt men genom att fråga vissa frågor fler gånger i ett antal former fick vi ett mer rättvisande resultat och därmed ökad validitet (Larsen, 2018:130).
Reliabilitet handlar till skillnad från validitet om att tillvägagångssättet för studien är
tillförlitligt. Detta kan i vårt fall handla om att forskaren inte använder sig av ledande frågor eller liknande under intervjun för att påverka informanten. För att stärka en kvalitativ studies reliabilitet är det önskvärt att båda två forskarna hjälps åt med att transkribera samt koda materialet för att minska risk att materialet påverkas av personliga åsikter. Däremot kan en lägre reliabilitet accepteras gällande detta då det inte alltid finns tid för att göra dubbelt arbete (Larsen, 2081:131–132). I denna studie genomfördes all transkribering samt kodning
gemensamt för att öka reliabiliteten. Vid valet av frågor till studiens intervjuguide
genomfördes provintervjuer på en individ för att i så stor utsträckning som möjligt kontrollera så att frågorna inte var för ledande eller vaga för att få ut de svar som studien var beroende av. Detta genomfördes även för att öka studiens reliabilitet.
En nackdel med att använda sig av en kvalitativ metod är att det inte är lika lätt att
generalisera sitt resultat tillbaka till populationen som med kvantitativa undersökningar. Även om den kvalitativa metoden inte ger en statistisk generaliserbarhet så har den ett
överföringsvärde (Larsen, 2018:37). För att öka överföringsvärdet kan det däremot krävas ett större antal informanter, vilket med de begränsade resurserna inte var möjligt i denna studie. I denna studie intervjuades sex personer då det var rimligt utifrån den tidsram som fanns. Efter detta urskiljs ifall det finns någon samstämmighet mellan informanternas svar för att kunna finna mönster i materialet att analysera med hjälp av vårt teoretiska ramverk. Vid en upplevelse av att den givna informationen skiljer sig avsevärt från varandra kan det anses
17 nödvändigt att intervjua ytterligare studenter för att uppnå informationsmättnad (Kvale, Brinkmann, 2014:155–156). Detta var i denna studie inte väsentligt då de sex informanter som intervjuades gav en samstämmighet.
4.4. Etiska överväganden
Vid en kvalitativ undersökning förekommer fyra etiska principer som bör följas. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa krav har följts under genomförandet av denna studie genom att informanterna har blivit informerade om deras rättigheter genom samtyckesavtal innan intervjuernas start.
Informanterna har alltså rätt till total anonymitet, rätt att avbryta intervjun när de vill samt rätt till vetskap om att ljudinspelningarna från intervjuerna kommer att raderas när uppsatsen blivit godkänd. Innan intervjuns start informerades informanterna även om studiens syfte. Slutligen behandlades informanternas personuppgifter och svar med största möjliga
konfidentialitet och används enbart för studiens syfte. Detta har bland annat tagits hänsyn till när citat har tagits från intervjuerna. Där vi har varit extra noga med att inte ta med
information som kan kopplas till någon specifik individ (Bryman, 2018:173–175). 4.5. Genomförandet av intervjuerna
I och med den rådande situationen med Covid19 tvingades intervjuerna att hållas på distans via Zoom. Zoom gav oss möjligheten att se samt intervjua informanterna då detta efterliknade ett vanligt fysiskt möte i största grad vilket är att föredra (Bryman, 2018:583). Trots att intervjuerna inte kunde genomföras i ett fysiskt rum med informanter så Zoom en ansenlig metod för att fortfarande kunna notera kroppsspråk och miner i samband med samtalet. Detta kan bli betydelsefullt då svaren tolkas i hur de tolkas i kontexten av dessa kroppsspråk och miner (Bryman, 2018:593).
Intervjuerna inleddes med en presentation av de fyra etiska principerna som presenterades i 3.4. Därefter påbörjades inspelningen och de intervjuade informanterna genomförde intervjun en och en med utgångspunkt i intervjuguiden (se bilaga 1). Vi beslutade att intervjua tre informanter vardera och att därefter hjälpas åt med bearbetningen samt kodningen av datan.
18
5. Analys
I detta kapitel presenteras studiens analys med utgångspunkt i frågeställningarna. Kapitlet avslutas med en slutsats där de huvudsakliga resultaten lyfts fram, sammanfattas och förtydligas.
5.1. Studenters upplevelser av hur deras bakgrund har format deras konsumtionsval gällande hållbar matkonsumtion
Samtliga informanter upplever att de påverkas av det kulturella kapital som de har med sig från sin familj och det tidigare fältet. Detta påpekar samtliga informanter även att de själva märker av i sin hållbara matkonsumtion. Ett tydligt exempel ses i följande citat:
“Ja men den påverkas av det absolut. Jag är uppväxt med att framförallt min mamma alltid härjat vid alla middagar om att man ska käka ekologiskt och man ska inte ska handla på vissa matbutiker. Jag vill ju säga att jag inte har påverkats men nu när jag sitter här så inser
jag att jag har gjort det” [Informant 4]
Ett ytterligare exempel kan vi se från intervjun med informant 3:
“Ja min mamma har alltid varit noga med att köpa ekologiskt och när jag har varit med och handlat som liten så har jag lärt mig att alltid ta de ekomärkta alternativen om de fanns så
därför känns det mer naturligt för mig att handla ekologiska produkter idag (...)” [Informant 3]
Utifrån ovanstående citat samt resterande informanternas svar beskriver informanterna att de upplever att sin smak påverkas av sin bakgrund till viss del. En positiv attityd till ekologisk kost hos informanternas föräldrar har visat sig bidra till att informanterna själva i högre grad väljer att prioritera ekologiska matvaror. Detta stämmer överens med vår tidigare forskning i
Ungas förutsättningar för hållbar konsumtion. Där forskaren visar på att en positiv
inställning kring miljö hos föräldrarna har ett positivt inflytande på ungdomars inställning. Detta innebär att barn till föräldrar med positiva värderingar kring miljöansvar tenderar att i större utsträckning själva vilja konsumera mer hållbart. Innebörden av detta blir således även att unga själva inte tenderar att initiera en mer ekologisk konsumtion om dennes föräldrar inte gjort det först (Sjöberg, 2017:28).
19 Däremot nämner informanterna inte en liknande upplevelse mellan kulturellt kapital och tendenser till att äta en mer vegetarisk- eller vegansk kost. Detta genom att majoriteten av informanterna uppger att de ätit mycket kött under uppväxten och svarar att de efter att de börjat studera samt tagit sig in i ett nytt fält äter en mer vegetarisk- och vegansk kost än tidigare. Vad detta beror på behandlas mer i nästkommande avsnitt 5.2.
En annan koppling som framkommit genom undersökningen är att de informanter som i högre grad prioriterar ekologiska alternativ har en bakgrund inom matbutiker och därmed en ökad kunskap om vad det innebär att konsumera ekologiskt. Detta framkommer tydligast bland två informanter som båda arbetat i diverse matvarubutiker vilket de i sin tur upplever påverkat deras hållbara matkonsumtion. Informant 3 och 6 beskriver följande:
“Ja men jag har jobbat på X i tre år innan jag började studera och där säljer vi mycket ekologiskt och jag har fått väldigt mycket inblick i hur viktigt det är med ekologisk mat som
är närproducerad och tänker mycket på att handla ekologiskt och inte slänga för mycket mat” [Informant 3]
“Jag arbetar extra på X vilket nog har gjort mig mer medveten om min konsumtion och får mig att tänka efter lite mer och handla mer ekologiskt och rättvisemärkt (...)”
[Informant 6]
Genom dessa citat går det att se att extrajobb inom matbutiker upplevs bidragit till en ökad kunskap om miljö och kan därmed medverkat till en mer miljömedveten konsumtion hos informanterna. De informanter som angav att de har ett extrajobb på sidan av studierna som inte är inom livsmedelsindustrins fält upplevde inga anknytningar mellan deras arbete och ökad kunskap om ekologisk konsumtion. Detta kan innebära att det finns en koppling mellan tidigare fält och tendenserna till att konsumera ekologiskt i större grad hos informanterna dock är kopplingen så pass svag att det är svårt att dra några generella slutsatser utefter denna studie.
Informanterna uttrycker tydligt en strävan efter att konsumera ekologiskt, dock uppgav en av informanter det motsatta. Informant 1 beskriver följande i sin intervju gällande sin erfarenhet av ekologisk mat:
20
“Alltså ingenting, förutom att det är dyrare, det är det som jag har märkt. Det är dyrare att köpa ekologiskt, så jag gör inte det. Jag köper inte ekologiskt. Men jag vet ju att det ska vara
bra för miljön och så, kanske lite fräschare, inte bara för miljön utan för en själv också om det inte är besprutat. Men jag har egentligen inte någon erfarenhet av det förutom att det
finns” [Informant 1]
Citatet visar på att även om majoriteten av informanterna var medvetna om de positiva effekterna av en hållbar konsumtion fanns det en informant som ansåg att detta inte
påverkade sin matkonsumtion. Samtliga informanter hade kunskap om hållbar konsumtion men detta innebar inte en självklarhet till att konsumera hållbart. Informant 1 förklarar att det höga priset var den avgörande aspekten vid val av matprodukter.
I intervjuernas sista del fick informanterna peka på ett antal alternativ av olika varor samt beskriva vilka de konsumerade under uppväxten och vilka de skulle konsumera själv idag. De alternativ som fanns under varje kategori av produkt var ekologisk, “vanlig” och vegansk. Det som kan tolkas från informant 1:s intervju utifrån valen av de olika varorna är att föräldrarna inte har konsumerat några av de ekologiska alternativen under informantens uppväxt. Informanten själv beskriver samtidigt att den nuvarande konsumtionen inte består av de ekologiska alternativen. Bland de andra informanter går det att notera att föräldrarna till större del har konsumerat ekologiska alternativ. Detta kan vara en aspekt som kan influera till deras framtida samt nuvarande hållbara konsumtion och samtidigt till varför de andra
informanterna i större utsträckning strävar efter att konsumera mer ekologiskt i jämförelse med informant 1.
5.2. Studenternas beskrivning av hur deras matkonsumtion har förändrats i och med inträde i det nya fältet ur ett hållbarhetsperspektiv
Informanternas konsumtion kan konstateras förändrats sedan informanternas inträde i det nya fältet: universitet. Detta främst när det kommer till en vegetarisk eller vegansk
matkonsumtion medan den ekologiska matkonsumtionen till stor del kan antas baseras på kulturellt kapital. Det informanternas respons visar på är att anledningen till en främjad konsumtion av vegetarisk eller vegansk kost främst beror på informanternas nya umgänge i det nya fältet snarare än sitt kapital från uppväxten. Majoriteten av informanterna antyder
21 även att de genom deras utbildning på universitetet har fått en utökad kunskap om miljö då miljöaspekter ständigt finns närvarande i deras studier.
Majoriteten av informanterna anser att de under sin universitetstid har stött på och introducerats till en mer ekologisk och växtbaserad kost genom nytt umgänge. Många informanter har genom sambo eller nära umgänge fått en större förståelse och en ökad kunskap om vegetariska och veganska alternativ. De har blivit influerade genom dessa relationer till att prova på en kost som innan universitetstiden, inträdet i det nya fältet, varit främmande. Detta påvisar hur det sociala umgänget har påverkat informanternas attityder gentemot veganism och vegetariska alternativ. Exempel på detta kan urskiljas från
informanternas svar på frågan om de upplever att sitt umgänge påverkar valet av produkter och sin matkonsumtion i helhet. Ett exempel ser vi på svaret från informant 5:
“Det har inte varit så mycket vegetariskt hemma så när jag kom hit så blev jag jättechockad över hur många som käkade vegetariskt och veganskt. Vi hade vår första introträff till exempel och då käkade vi tacos och då serverade de sojafärs och vegansk crème fraiche (...)
Hade jag inte käkat vegetariskt redan innan jag började studera så hade jag absolut börjat göra det i större mån här för bara när man ska äta middag med vänner blir det alltid
vegetariska alternativ och det är väldigt sällan någon tar upp kött” [Informant 5]
Ett ytterligare citat som påvisar vikten umgänget i det nya fältet har för informanternas matkonsumtion är från informant 3:
“Innan åt jag nästan ingen vegetarisk mat men när jag började studera så träffade jag min sambo som älskar att äta vegetariskt vilket har gjort att jag testat mycket vegetariska rätter
och tycker faktiskt att det kan vara godare än kött många gånger” [Informant 3]
Det går att se fler påståenden från informanterna som tyder på att de under sin studietid har upplevt en påverkan av deras nya sociala fält. Detta då samtliga informanter berättar att den vegetariska och veganska diskursen är starkt positiv i deras umgängeskrets på universitetet. Exponeringen för de vegetariska och veganska alternativen har för majoriteten av
informanterna ökat sedan de börjat studera. Till viss del kan detta förklaras av umgänge men det går inte att bortse från att tendenserna också till viss del kan förklaras av yttre orsaker som ökad frihet och större kunskap inom området.
22 Detta kan kopplas med det som Bourdieu (2007) beskriver om att individers konsumtion speglar deras klasstillhörighet och sociala status vilket bidrar till att de vill konsumera utvalda produkter för att framstå på ett visst sätt inför andra. De får smak för vissa produkter och känner avsmak till andra beroende på vad som är accepterat eller mindre accepterat i sin omgivning. Bourdieu nämner även sociala rum där han menar att det i varje socialt rum finns olika förväntningar och intressen. Dessa bör individerna sedan sträva efter att följa för att passa in vilket skapar ett grupptryck som i sin tur får individer att handla likt varandra. Det nya umgänget på universitet kan ses som ett socialt rum där nya förväntningar finns som eventuellt skiljer sig åt från informanternas tidigare erfarenheter. Samtliga informanter upplever att deras hållbara matkonsumtion har förändrats till det positiva efter de börjat studera och påvisar även en mer öppenhet till framförallt vegetarisk kost. Detta stämmer även överens med tidigare forskning då Sjöberg (2017:45) i sin rapport nämner att diskurser i individers umgänge påverkar dem i en viss riktning som tenderar att få individer att vilja konsumera likt vårt umgänge. Nedan följer ett citat som samstämmer med ovanstående forskning:
“Normen är att inte äta kött på universitet inom min krets och det är nästan lite konstigt att äta kött eller det är inte konstigt men det känns lite konstigt för mig”
[Informant 4]
Berger & Heath (2008) nämner i deras teori att individer tenderar att vilja efterlikna andra i sitt umgänge som de ser upp till eller vill associeras med. På motsvarande sätt försöker individer samtidigt skapa en distans till det som de inte vill bli förknippade med.
Ovanstående citat beskriver denna process på ett genomgripande sätt då informanten antyder att normen i umgängeskretsen är att inte äta kött. Informanten skapar genom detta en avsmak till kött, någonting som innan universitetstiden var en självklarhet men som genom nytt umgänge blir en produkt att ta avstånd till. Även Jackson et al. (2009) och Guthman (2003) antyder att individer genom att avstå från animaliska produkter framkallar ett
identitetsskapande. Detta då etisk konsumtion som är en del av en hållbar konsumtion och en vegetarisk eller vegansk kost bidrar till mer än enbart materiella behov.
23 I tidigare forskning nämner Stamer (2018) i sin artikel att den sociala bakgrundens påverkan på hur individer motiverar sin matkonsumtion. En slutsats som dras i artikeln visar att individer med högt socialt- och kulturellt kapital tenderar att motivera sin matkonsumtion genom en kollektiv välfärd så som miljön, vilket vi kan se att samtliga informanter i denna studie gör. Detta tyder som tidigare forskning likaledes påvisar att ett ökat kulturellt- och socialt kapital leder till en konsumtion som präglas av den kollektiva välfärden främst miljö. Dock går en skillnad att notera i denna motivering, den ekonomiska aspekten, som för studenter är begränsad och därmed leder till en bortprioritering av denna motivering. Detta kommer diskuteras vidare i nästa avsnitt.
Samtliga informanter nämner vid frågan om de läst om miljö på universitetet att de har erfarenhet av detta i olika utsträckningar. Informant 6 och 3 beskriver i deras respektive intervjuer att detta har haft en märkbar påverkan på dem samt deras hållbara matkonsumtion. De svarade följande när de fick frågan om de ansåg att deras konsumtion påverkats av att läsa om miljö inom deras utbildning:
“Ja men i min utbildning så pratar man ju väldigt mycket om miljö överlag och man får lära sig om allt från konsekvenserna av köttindustrin till de stora odlingsställena där man konstbevattnar och alla kemikalier som förekommer på icke-ekologiska varor.” [Informant
6]
“Ja vi hade ju ett helt natur-år i min utbildning, förra året, då läste vi mycket om miljön och vilka faktorer som har stor påverkan på miljön. Hur mat påverkar och sånt. Så jag fick lära
mig mycket då.” [Informant 3]
Genom dessa citat samt övriga informanternas svar kan det avläsas att de trots skiftande utbildningar inom humaniora anser att deras hållbara konsumtion på varierande sätt påverkats av deras utbildning. De uppger att detta bidragit till en djupare förståelse för vad hållbar konsumtion innebär, inte enbart för den enskilde individen utan även för miljön i det stora hela. Detta kan vidare kopplas till social inbäddning som Kennedy och Hauslik (2018) pratar om. Alltså att universitetets engagemang i miljömedvetenhet blir en drivkraft som påverkar studenterna att tänka och handla mer hållbart. Det nya fältet bidrar med nya vanor och värderingar både från utbildningen och från umgänget som sedan studenterna beskriver förändrar deras vanor och värderingar och blir därmed inbäddade i studenternas vardagliga
24 praktik.
5.3. Hur studenter upplever att den ekonomiska aspekten påverkar deras möjlighet till en hållbar matkonsumtion
Utifrån denna studie går det att urskilja att ekonomi är en betydande del för hur
informanterna väljer att konsumera och vad. Den främsta prioriteringen vid matkonsumtion är den ekonomiska aspekten för mestadels av studiens informanter. Det går att se en
samstämmighet mellan informanternas beskrivningar gällande viljan att konsumera
ekologiskt som hindras på grund av ekonomiska begränsningar. Citat som kan påvisa detta från intervjuerna är bland annat informant 2:s reflektioner kring hur ekonomin har betydelse för hens hållbara konsumtion:
“Absolut, nästan enbart! Jag prioriterar bort saker för att få ekonomin att gå runt men jag tycker också att det är viktigt att främja och stötta dels lokala företag som ofta har ekologiska
märken men också klimatet och därmed köpa mer ekologiskt kött. Med en större inkomst finns det mer utrymme förd det” [Informant 2]
Även informant 1 beskriver ekonomin som avgörande:
“Jag brukar tänka på min ekonomi när jag handlar och då tar jag dem billigare alternativen. Efter min studietid när jag har en annan ekonomi kommer min konsumtion ändras när det gäller kvalité, alltså att jag kommer handla mer ekologiska produkter då det är bättre, men
jag kommer inte att börja äta mer kött eller så bara för att jag har råd med det” [Informant 1]
Majoriteten av informanterna beskriver likt citaten ovan, att de vill konsumera ekologiska produkter när de inte längre är begränsade av en “studentekonomi”. Ekonomi är och har alltid varit en stor del i hur människor konsumerar samt lever. Bourdieu talar om att individer har “en känsla för distinktion”, vilket handlar om att utifrån sin tillgång till ett visst kapital kunna genom olika handlingar skilja sig från andra. Att konsumera ekologiskt kan exempelvis vara en sådan handling som visar på att individen har ett visst ekonomiskt kapital som möjliggör en konsumtion av ekologiska varor. Det kan alltså anses som “finare” att handla ekologiskt och därför bli ett sätt att skapa sin identitet och skilja sig från andra. Detta skulle också
25 möjligtvis vara en bidragande faktor till att vissa anser det viktigare att konsumera ekologiskt än andra. Det kan bidra till att vegetarisk- och vegansk kost anses som bättre då detta är fördelaktigt för inte enbart miljön i ett antal aspekter utan även för djurens välmående. Detta kan bidra till att individer upplevs mer pålästa genom att handla hållbart och anta en
vegetarisk- och vegansk kost (Azarian, Daoud, 2014: 203).
Detta kan även kopplas till artikeln Barriers to climate-friendly food choices among young
adults in Finland, där de genom undersökningar har kunnat se att konsumenter tenderar att
välja bort ekologiska produkter för dess högre pris. Däremot kunde de visa att de som väljer att konsumera ekologiskt trots ett högre pris var de som har kunskap kring ämnet, och därmed slår miljömedvetenheten ut det ekonomiska aspekterna. Informanterna som angav att de hade arbetat på en matbutik ansåg sig ha goda kunskaper om ekologiska varor, vilket i sin tur hade en påverkan på deras matkonsumtion där de tenderar att prioritera ekologiska varor
26
6. Slutsats och avslutande diskussion
I det här kapitlet kommer slutsatsen av studien läggas fram och vidare diskuteras. Studien har undersökt studenters hållbara matkonsumtion och hur inträdet i ett nytt fält har påverkat denna. Den hållbara konsumtionen syftar i denna studie dels på ekologisk konsumtion men även i vilken mån studenterna konsumerar vegetariskt eller veganskt mat.
Studien uppvisade att många av informanterna uppgav att de tvingas prioritera bort de ekologiska alternativen av ekonomiska skäl. De ekologiska produkterna ligger mestadels högre i pris än de icke-ekologiska alternativen vilket bidrar till att informanterna i merparten av fallen avvisar de ekologiska produkterna. Samtliga informanter som ingick i
undersökningen kom från familjer med ett relativt högt ekonomiskt kapital vilket bidrar till att studiemedlet för informanterna upplevs som lägre än ekonomin under uppväxten. Skulle studien istället utgått från studenter som kommit från familjer med lägre ekonomiskt kapital hade den ekonomiska situationen som student kunnat uppfattas som bättre. Detta hade i sin tur kunnat ge ett annat resultat.
Däremot var det två av informanterna som ingick i studien som trots de ekologiska varornas högre pris beskrev att de ändå valde att prioritera dessa. Informanterna i fråga har, till skillnad från de andra informanterna i studien, haft föräldrar som tydligt förespråkat en hållbar konsumtion under uppväxten. Detta kan visa på att informanterna påverkas av det kulturella kapitalet som de har med sig från tidigare fält. Detta kan kopplas till den tidigare forskningen vars resultat var ensidiga gällande motivering till främst ekologisk konsumtion. Stamer (2018) kommer i sin undersökning fram till att det som påverkar individer till störst del i konsumtionen är välfärden och en sublim matupplevelse. Det är inte enbart viktigt med goda matvaror utan de ska helst också vara bra för miljön, djurens välbefinnande och
folkhälsan för att motivera till konsumtion. Detta i liknelse med Testa, F m.fl. (2000) som i sin undersökning kommer fram till att det faktiska inköpsbeteendet för ekologiska produkter påverkas positivt av konsumenternas medvetenhet och kunskap kring ämnet. Informanterna anser sig påverkade av kunskap och medvetenhet i motiveringen till en ekologisk konsumtion men för de flesta blir priset en avgörande faktor.
Samtliga av informanterna beskriver att de har blivit mer öppna till att äta mer vegetariskt och veganskt efter att de börjat studera på universitetet. Detta trots att samtliga inte har ätit
27 vegetariskt eller veganskt under uppväxten. Informanterna upplever att deras
konsumtionsvanor ändras när de träder in i det nya fältet och därmed strävar efter att
efterlikna konsumtionsvanorna som sitt umgänge förespråkar. Samtliga av våra informanter flyttade från sina hemstäder när de började studera och hamnade i ett helt nytt fält med nya bekantskaper och fick då själva ansvara för inhandling av matvaror. Informanterna hamnade i ett nytt umgänge där diskursen kring vegetarisk- och vegansk mat skilde sig från deras
tidigare erfarenheter. Precis som Bourdieu beskrev i sin teori så har de värderingarna i det nya fältet skapat som ett grupptryck vilket får individerna som ingår i samma fält att vilja efterlikna varandras konsumtionsvanor vilket i sin tur har lett till en förändring av deras personliga smak.
En av informanterna beskriver att det i umgänget på universitetet anses vara “konstigt” att äta kött. Detta har bidragit till att informanten börjat äta en mer vegetarisk kost trots att individen under sin uppväxt konsumerat kött och då inte reflekterat över att det skulle vara något konstigt med det då. Den sociala aspekten bidrar inte enbart genom moralen att stötta sina vänner att konsumera hållbart utan den bidrar samtidigt med kunskap och medvetenhet inom ämnet. Precis som Stamer (2018) visade i sin tidigare forskning så leder kunskap och
medvetenhet till en ökad förståelse för sina val av matprodukter vilket får betydelse för konsumtionen.
Den ekonomiska aspekten skulle även kunna vara en bidragande faktor till att fler under studietiden väljer att äta mindre kött. Detta då ett antal av informanterna påpekade att det faktiskt är billigare att äta vegetariskt istället för kött. Den främsta anledningen till en vegetarisk kost upplevdes främst påverkas av regler och diskurser i det nya sociala rummet. Sammanfattningsvis kan vi se att studenternas smak tenderar att förändras när de börjar studera, flyttar hemifrån och själva får ansvara för sin matkonsumtion. I studien går det att se att den främsta påverkande faktorn enligt informanterna gällande vegetarisk- och vegansk är det sociala. Uppväxten upplevs inte påverka lika starkt här som den påverkade studenterna gällande ekologiska val, där konsumtionen tenderar att mer efterlikna konsumtionen under uppväxten. Detta kan antas bero på, som informanterna beskriver, att diskursen kring matkonsumtionen på universitetet syftar mer på vegetarisk- och vegansk kost än på
ekologiska alternativ. Den ekonomiska aspekten är aktuell i båda fallen då det är billigare att äta vegetariskt än kött vilket är fördelaktigt för en student som lever på studiemedel. Däremot
28 blir ekonomin ett hinder för studenternas prioritering av ekologiska alternativ då dessa är betydligt dyrare än andra icke-ekologiska alternativ. De studenter som växt upp i ett hem där ekologiska produkter tydligt förespråkats upplever den ekologiska konsumtionen som en mer självklar prioritering, jämfört med de informanter som inte har samma erfarenhet från
uppväxten.
En kvantitativ metod hade till skillnad från denna studie kunnat visa hur studenters tendenser till hållbar konsumtion hade sett ut på ett mer generellt plan. I detta fall får vi istället en inblick i dessa 6 informanters upplevelser vilket kan ge en överförbarhet men går inte att generalisera tillbaka till populationen på samma sätt.
6.1. Förslag på fortsatt forskning
Majoriteten av informanterna i denna studie förespråkar en ekologisk kost som den optimala och eftersträvar att uppnå denna. Informanterna ansåg alla att ekonomin var den främsta begränsningen gällande matkonsumtion och att kunskapen om det ekologiska blev bortprioriterat på grund utav det högre priset. Det framkom dock en tydlig målbild hos informanterna att i framtiden konsumera ekologiskt när ekonomin förändras.
Det skulle därför i framtiden vara intressant att genomföra en vidare studie som undersöker om de informanter som avser att konsumera ekologiskt i framtiden faktiskt genomför detta. Detta kan vara intressant då de främst erhåller ett högre ekonomiskt och inte längre begränsas av en “studentekonomi”. När de lämnar universitetet träder de även in i ytterligare ett nytt socialt fält där diskursen kring mat och konsumtion kan komma att se annorlunda ut. Kommer det nya fältet fortsätta uppmuntra ekologiska och vegetariska alternativ eller kommer den återigen innebära en förändring genom socialt umgänge och diskurs?
