Flera intressanta ämnen till vidare forskning uppkom under undersökningens gång. Spännande vore att göra en genusinriktad studie på hur lärare arbetar och vilket ansvar de tar i skolan. Detta eftersom svaren från intervjuerna pekar mot att det faktiskt är kvinnorna som tar ett större ansvar för eleverna och deras sociala situation. Om det är så, varför i så fall och vad som i så fall kan göras åt detta skulle vara väl värt en egen studie.
Eftersom alla mina informanter säger att tid är en bristvara trots att de använder sin förtroendetid men också sin fritid vore en ny större undersökning av lärares tidsanvändning av stort intresse, lik den Stockholms stadsrevision gjorde 2007. Högintressant vore en studie av hur tidsanvändningen förändras vid ett större arbete gemensamt lärarna emellan lik den modell Sandin tar upp för svensklärare. Kan tid sparas genom ett ökat samarbete finns också många positiva bieffekter av detta. Det kan leda till fler kollegiala samtal, det blir lättare att vikariera för varandra och tiden för gemensamma reflektioner och utvärderingar av verksamheten kan öka.
Något som sannerligen vore intressant att undersöka är möjligheterna till ett ökat antal administrativa tjänster inom skolan eftersom detta är vad informanterna efterlyser mest. Det skulle kunna avlasta lärarna från vissa arbetsuppgifter och därmed ge mer tid till det lärarna också efterlyser, tid för planering och tid för och med eleverna. Vart de gamla administrativa tjänsterna flera av informanterna tog upp tagit vägen vore också önskvärt att få svar på. Samt naturligtvis vart deras arbetsuppgifter förflyttades. Gör lärarna nu även det arbete dessa tjänstemän tidigare gjorde?
En fråga som ständigt återkom under min undersökning var lönen. Synliggör man inte den administrativa delen av sitt arbete riskerar man att få en sämre lönekurva. Detta därför att det är svårare att genom undervisningen påvisa sin duglighet och professionella kapacitet. En av informanterna, Isabella, sade under intervjun att hon arbetat som lärare i 30 år. Under den tiden hade hon endast ett fåtal gånger fått besök i sitt klassrum av rektor eller skolledning i en
undervisningssituation. Frågan blir då, hur vet ledningen vilka som är goda pedagoger och inte? Genom elevernas betyg? Dessa kan naturligtvis visa snett och de säger heller inte något om hur läraren arbetar. Hur en rättvisare bedömning av lärarna kan komma till stånd är en intressant fråga för framtiden.
Hur vikariesituationen kan lösas bättre vore också eftersträvansvärt att undersöka. I samband med den studien kunde också en kartläggning av lärares alla uppdrag vara på sin plats för en ökad förståelse för lärarna och deras stundtals pressade arbetssituation.
34
Referenser
Arbetslivsinstitutet. Månsson, Eva. Nära gränsen – perspektiv på skolans arbetsliv. Malmö: Daleke Grafiska AB. 2004.
Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 1995. Blossing, Ulf. Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur 2003.
Carlgren, Ingrid, i Forsell, Anna (red.). Boken om pedagogerna 5 uppl. Stockholm: Liber AB. 2005. Esaiasson, Peter. Metodpraktikan 2 [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 2003.
Fölster, Stefan, Morin, Anders & Renstig, Monica. Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg bokförlag. 2009.
Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (Skolverket). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska
resultat – en kunskapsöversikt. Kalmar: Leanders grafiska AB. 2002.
Henriksson, Carina. Klassrumsflyktingar – Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 2009.
Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline. Lärande, bildning, skola – grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur. 2010.
Lundgren, Ulf P. Model analysis of pedagogical processes. Stockholm: Ordfront 1981. Lärarnas Riksförbund. Lärares arbetstid. 2009.
Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Ödeshög: AB Danagårds grafiska. 2009.
Moreau, Helena. Skolan i fokus ur Grundskoletidningen nr 3 2010. Stockholm: Fortbildning AB. 2010.
Orstadius, Per Acke. Det fattas beslut om skolan. Solna: Ekelunds förlag AB. 2005.
Patel, Runa & Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2003. Sandin, Daniel. Professionell bedömning i svenska. Malmö: Epago/Gleerups Utbildnings AB. 2009.
Skolvärlden nr 7. Stockholm: Forma Contract. 2010.
Stenlås, Niklas. (Intervju i) Skolvärlden nr 7. 2010.
Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa förlag. 1991.
Torper, Ulf. Tidsramar, tidsanvändning och kunskapsutveckling i den svenska grundskolan. Lund: Acupress 1982.
35 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2005.
Internet
Dalarnas tidning. Kommunen sparar - lärare får städa
http://www.dt.se/nyheter/falun/article739125.ece?pageNavType=all – 2010-11-27
DNR 420-169/07 Stockholm stads revisionsrapport Så används stadens lärarresurser.
www.stockholm.se/revision – 2010-11-25
DNR 420/82-07 Stockholm stads revisionsrapport Så använder lärarna sin arbetstid.
www.stockholm.se/revision – 2010-11-25
Gulliksen, Jan. Kollegial auskultation – en metod för kvalitetsutveckling inom ramen för undervisningen
http://www.teknat.uu.se/internt/grundutbildning/projekt/Redovkollegialauskultation.pdf - 2010-11-30
Hultén, Eva-Lotta. Kan man få läsa om en bra skola? i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 – 2010-11-27.
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 10
http://www.lr.se/download/18.4befb88b12a76c3ea0280005125/Samlat+avtalsdokument+H
%C3%96K+10.pdf – 2010-11-25
Lärarförbundet. Lärare ska inte städa klassrum
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/003FF68D?OpenDocument&menuid=00326A1C
- 2011-03-19.
Lärarnas nyheter. Ökad arbetsbörda tynger lärarkåren
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2009/01/29/okad-arbetsborda-tynger-lararkaren – 2011-03-19.
Sandström, Ingun. Tid är pengar: hur lärare på Komvux upplever att resurserna påverkar det pedagogiska
arbetet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101121 – 2010-11-27 Skollagen 2011. 4§ Syftet med utbildningen inom skolväsendet.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K1 – 2011-03-19. Skolverket. Nordisk skolbarometer. http://www.skolverket.se/sb/d/481/a/1317 – 2011-03-19. Skolverkets rapport 282 Lusten och möjligheten http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 –
2010-11-27
Stenlås, Niklas. En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6.
http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf - 2011-02-28.
Strannegård, Lars. Återprofessionalisera läraryrket.
36 Svenska Dagbladet. Skriftliga omdömen i höst.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skriftliga-omdomen-i-host_775025.svd 2011-01-16. Flumskolans företrädare förlorar inflytande.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/flumskolans-foretradare-forlorar-inflytande_1644259.svd 2011-01-16.
Svensk författningssamling personuppgiftslagen
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:204 – 2010-11-04. Vetenskapsrådets codex - http://codex.vr.se/manniska3.shtml 2011-01-16.
37
Bilaga 1 – Intervjuguide
Introduktion Informera om konfidentialitet och anonymitet.
Intervjuguide Fråga. Syfte/Vad jag vill
veta.
Anteckningar. Del 1 Inledning. Hur gammal är du?
Hur länge har du arbetat som lärare? När du utbildade dig till lärare, vad var det som lockade med yrket?
Visioner om yrket, bakgrundsfakta.
Blev det som du hade tänkt dig?
Hur känns det nu?
Anser du att du fick relevant utbildning för de olika
arbetsuppgifterna under din utbildning? Om inte, vad
saknades?
Fokuserar utbildningen på bredden i yrket?
Del 2 Fördjupning. Hur många
undervisningspass har du per vecka? Hur lång tid går åt till planering inför varje pass?
Hur mycket tid går åt för planering och undervisning?
Har du fler eller färre lektionspass per vecka nu än för 5 år sedan?
38 Hur mycket tid
uppskattar du att du ägnar varje vecka åt möten, personalmöten, arbetslagsmöten, möten med elever, möten/samtal med föräldrar osv.
Tidsåtgång för möten.
Går det åt mer eller mindre tid till möten nu jämfört med för 5 år sedan tycker du?
Hur mycket av din arbetstid lägger du på administrativt arbete t.ex. veckobrev, lägga ut planeringar på nätet, mail, sms etc.?
Tidsåtgång för administrativt arbete.
Har tiden som går åt till administrativt arbete ökat eller minskat de senaste fem åren?
Anser du att det läggs in för mycket administrativa arbetsuppgifter i läraryrket? Inställning till de skilda uppgifterna.
Tror du att det påverkar
undervisningen? Hur då i så fall?
39 Tycker du att lärare har
för många
arbetsuppgifter? Vad borde inte ingå alt. istället ingå?
Vad kan tas bort alt. vad borde tillkomma.
Behövs det mer tid till planering? Har du någon idé om hur skolan skulle kunna få loss mer tid?
Omstruktureringar, omprioriteringar osv.
Idéer, uppslag till förbättringar.
Del 3
Sammanfattning.
Har jag förstått dig rätt om jag säger…? Är det något du undrar eller vill tillägga? Då får jag tacka så hemskt mycket för din tid, ha det bra.