Uppsala Universitet Rapport 2010ht4668 Institutionen för utbildning, kultur och medier
Pedagogiska institutionen
Lärarexamensarbete inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Högre krav men mindre tid
– en jämförande studie av lärares upplevelser av fördelningen av arbetstiden.
Författare: Handledare:
Johan Svedberg Ulf P Lundgren
2
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka och synliggöra lärares upplevelse av hur deras arbetstid är fördelad och främst om tiden avsatt för planering är tillräcklig. För att nå mitt syfte har jag intervjuat nio lärare på två olika skolor. Resultaten säger att lärarna anser att planeringstiden inte är tillräcklig och resultaten visar också att lärarna använder mer av sin fritid åt arbete nu än tidigare. Mer tid går alltså åt än den som finns tillgänglig under arbetstiden. Detta beror på det splittrade uppdraget och de alltför många och tidskrävande arbetsuppgifterna utöver de pedagogiska. Ytterligare orsaker är otydligt skrivna arbetsbeskrivningar och en ohållbar vikariesituation.
3 Tack
Stora tack utgår till följande personer som på olika vis bidragit till detta examensarbetes tillkomst: Alla informanter som ställt upp på intervjuer, utan er inga resultat. Min handledare Ulf P. Lundgren. Min ovärderliga vän, det tekniska proffsbollplanket Anna Westberg-Broström som lyst upp min hjärna och min uppsats likt Buddha Asien. Alla inspirerande lärare och föreläsare jag mött under min utbildning där Christian Lundahl, Pär Hellström och Lise Horneman Hansen kan nämnas som goda exempel. Jag vill även tacka Anneli Frelin utan vars raska och godhjärtade assistans jag inte skulle ha givits möjlighet att läsa min examenstermin nu, tack. Störst tack utgår till min sambo och min son som med outtröttligt tålamod stått bi med svar på ideliga frågor samt avstått tid för lek till förmån för detta arbete. Tack.
4
Innehållsförteckning
Inledning ...6
Syfte och frågeställningar ...8
Arbetets disposition ...8
Centrala begrepp i uppsatsen ...9
Bakgrund ...9 Tidigare forskning ... 12 Metod ... 16 Teoretisk utgångspunkt ... 16 Datainsamlingsmetod ... 16 Urval av informanter ... 17
Presentation av skolorna och informanterna ... 18
Procedur ... 19
Forskningsetiska reflektioner ... 19
Resultat... 20
Tid för planering ... 20
Tidsåtgång för administrativt arbete ... 21
Mötestid ... 23
Tid för reflektion/utvärdering ... 24
Lärarutbildningen ... 24
Diskussion ... 25
Tiden för planering är inte tillräcklig... 25
Synliggörande tar mest tid i anspråk ... 26
5
Tid för reflektion och utvärdering saknas ... 27
”Den andra biten saknas” i lärarutbildningen ... 28
Tidspressen på svenska lärare har ökat ... 29
Reliabilitet och validitet ... 30
Förslag till förändring och förbättring ... 30
Förslag på fortsatt forskning ... 33
Referenser ... 34
6
Inledning
Svenska elevers kunskaper har sjunkit de senaste tio åren enligt flera rapporter. Skolverket säger utifrån den senaste PISA-undersökningen från 2009 att;
Svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. I naturvetenskap presterar svenska elever idag under det internationella genomsnittet. Den svenska skolan har också blivit mindre likvärdig och de elever som inte når upp till en grundläggande läsförståelse har blivit allt fler. Det visar resultaten från PISA 2009.1
I massmedia och av gemene man ges lärarna skulden. Det är lärarnas skyldighet att se till att alla elever, oavsett individuella förutsättningar, får godkänt betyg, samtidigt som de ska uppfostra dem till demokratiskt tänkande individer. För att kunna göra detta behöver lärarna naturligtvis tid till planering och genomförande av kvalitativa lektioner där hänsyn tas till elevers skiftande behov. Men har de den tiden? Under samma år som kunskaperna minskat har lärare ålagts mer arbete av olika karaktär, mestadels av administrativ art. Det är inte ett orimligt antagande att det är delvis det som ger utslag i PISA. Yrket har till stor del förändrats i sina grundvalar. Lars Strannegård, professor i företagsekonomi säger i en debattartikel på Skolvärlden.se att;
En lärare i dag är främst anställd för att bedriva undervisning, men deras berättelser om vardagen i skolan är ofta en annan. Den utveckling som skett inom läraryrket är välkänd inom organisationsteorin. Det kallas avprofessionalisering. (…) Kåren upplever en mycket diffus kravbild från allehanda intressenter: kommunen, staten, föräldrarna och skolledningen. Lärarna omgärdas av så kallade målbilder: de skall skapa världens bästa skola, bygga värdegrunder och vara representativa marknadsförare.2
Det Strannegård talar om är en splittrad upplevelse för lärarna, vilka krav och från vilken grupp är viktigast? Detta är en stor del i förändringen av lärarrollen och yrket i sig. En annan tydlig förändring är den Ingrid Carlgren talar om i Boken om pedagogerna;
Medan lärarna förr avkrävdes att följa kursplanerna, att konkretisera de centrala planerna lokalt, förväntas nu lärarna nu att realisera dem, dvs. utforma verksamheten i skolan så att elevernas kunnande kan utvecklas i enlighet med de eftersträvade målen. 3
Från tydliga mål till egenhändigt uppfunna tolkningar av nya. Av största intresse här är de nya läroplanerna Lgr -11 och Gy 2011 och hur yrket kan komma att förändras den här gången. Men min studie baserar sig på mina informanters arbete utifrån Lpo-94. Från att ha varit pedagoger till största del verkar nu lärarna också som administratörer, socialarbetare, psykologer, poliser och emellanåt även lokalvårdare.4 Lärare har alltid haft en fostrande roll men den sociala biten har nu
1http://www.skolverket.se/sb/d/254/a/19178;jsessionid=48B01BC383EE4E071FB8100D860D24B5 2 Strannegård, Lars. Återprofessionalisera läraryrket,
http://www.skolvarlden.se/artiklar/aterprofessionalisera-lararyrket 2010-11-23.
3 Carlgren, Ingrid i Forsell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. Malmö: Liber AB 2005 s. 267. 4Lärarförbundet. Lärare ska inte städa klassrum
7 blivit större och mer tungjobbad.5 Den ökade arbetsbördan består dock i mångt och mycket av den tilltagande byråkratiseringen och omstruktureringen av yrket. Niklas Stenlås säger i sin rapport En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier;
Arbetstidsreglering som binder lärarna till arbetsplatsen, individuell lönesättning som inför en alternativ incitamentsstruktur på arbetsplatsen och flyttar fokus från det som professionellt betraktas som ett gott arbete till det ledningen belönar och därmed stärker skolledningen på de professionellas bekostnad, införande av kollektiva arbetsformer och därmed sammanhängande nya arbetsuppgifter, föräldrainflytande och införande av skolpeng är förändringar av lärarnas
arbetsvillkor som inträffat efter 1990. Dessa förändringar innebär var för sig nya arbetsuppgifter och att fokus förskjuts till arbetsuppgifter som inte har med kunskapsförmedling och undervisning att göra och innebär sammantaget ett kringskärande av lärarnas professionella utrymme.6
Min undran är om detta påverkat tiden varje lärare har för det som enligt mig är det viktigaste; planering av bra lektioner? Dessutom är tid för reflektion över sin egen undervisning även den mycket viktig. Detta menar jag är i högsta grad relevant för kvaliteten på undervisningen och därmed en fråga för hela yrkeskåren.
Eftersom ”utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”, allt enligt Skollagen 2011, är det av största vikt att lärarna får tid att planera bra lektioner så eleverna kan inhämta just kunskaper.7 Försämras elevernas kunskaper sjunker deras betyg. I tider av konkurrens om elevunderlaget kan detta leda till att skolan får färre sökande nästa gång och därför får mindre anslag. Då måste skolan spara in och det leder i sin tur ofta till fler arbetsuppgifter åt lärarna. Fler arbetsuppgifter kan leda till minskad tid åt planering osv. i nedåtgående spiral.
En annan aspekt som är viktig för lärare är tid för reflektion. Reflektion över och utvärderingar av sina planeringar, reflektion över arbetssituationen och reflektion i grupp tillsammans med kollegor. Detta för att kunna utveckla och förbättra lektionerna, skapa ett bättre arbetsklimat och höja sin empatiska förmåga som är mycket viktig i läraryrket. Carina Henriksson pekar på just detta i sin bok Klassrumsflyktingar:
Det är inte alldeles ovanligt att skolledare och skolpolitiker, av olika skäl, negligerar hur viktigt det är att lärare får tid under skoldagen att tillsammans reflektera över vad som händer i klassrummet. I stället fylls lärarnas dagar med administrativa, organisatoriska och ekonomiska uppgifter. Det finns helt enkelt inte tid för att reflektera över och diskutera pedagogiska frågor, något som skulle
Dalarnas Tidning. Kommunen sparar lärarna får städa
http://www.dt.se/nyheter/falun/article739125.ece?pageNavType=all 2010-11-27.
5 Lärarnas nyheter. Ökad arbetsbörda tynger lärarkåren http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2009/01/29/okad-arbetsborda-tynger-lararkaren 2011-03-19.
6 Stenlås, Niklas. En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. Rapport till
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6 s. 12 f.
http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf 2011-02-28.
7 Skollagen 2011. 4§ Syftet med utbildningen inom skolväsendet.
8
kunna skapa förståelse av det pedagogiska uppdraget, den pedagogiska relationen mellan lärare och elev och de pedagogiska situationer som uppstår i klassrummet.8
Mot bakgrund av ovanstående vill jag i mitt examensarbete undersöka lärares egen syn på sin situation.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka och synliggöra lärares upplevelse av hur deras arbetstid är fördelad och främst om tiden avsatt för planering är tillräcklig. Detta gör jag genom att svara på följande frågor:
Upplever lärare att tiden för planering har minskat?
Vad innehåller lärares arbetstid för uppgifter som kan påverka densamma?
Tycker lärarna själva att deras tid används på ett riktigt och rimligt vis? Om inte, vad är orimligt och vad kan förbättras enligt lärarna?
Anser lärarna att utbildningen rustade dem väl inför yrkets skilda uppgifter?
Är du dåligt utbildad har du mindre chanser att klara yrket på ett tillfredsställande vis. Om lärarna redan under utbildningen rustas väl för kommande situationer och övas i dessa kommer arbetet också att gå betydligt fortare under de första åren i yrket. Detta eftersom uppgifter man behärskar inte kommer att ta lika mycket tid i anspråk. Detta kan minska tidspressen hos lärare. Därför tillkom frågan om utbildningen. Dessa frågor hänger alla samman med tidsanvändning och tidspress och de faktorer som påverkar detta och det är därför de som kommer att behandlas i denna uppsats.
Arbetets disposition
Svaren på mina frågor söks i intervjuer med nio lärare verksamma på två olika skolor. Uppsatsen inleds med en genomgång av de centrala begreppen jag använder mig av i densamma. Därpå följer ett avsnitt om bakgrunden till min undersökning samt en genomgång av tidigare forskning. Mina teoretiska utgångspunkter följer därefter och sedan görs en genomgång av min metod. Den delen innehåller forskningsetiska reflektioner. Mina resultat som kommer därnäst redovisas under rubrikerna Tid för planering, Tidsåtgång för administrativt arbete, Mötestid, Tid för reflektion/utvärdering och slutligen Lärarutbildningen. Jag redovisar dem först skola för skola för att sedan sammanfatta vad som framkom på båda skolorna. I den följande diskussions- och slutsatsdelen diskuteras sedan resultaten. Här återfinns också tankar om reliabilitet och validitet. En mindre del med förslag till förändring och förbättring samt förslag till framtida forskning kommer därefter. Sist finns som brukligt referenser och bilagor.
8 Henriksson, Carina. Klassrumsflyktingar – Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund:
9 Centrala begrepp i uppsatsen
De begrepp jag använder mig av i min uppsats är stipulativa, alltså av mig bestämda. Med begreppet tidsanvändning avses här helt enkelt på vilket sätt lärares tid utnyttjas. Hur lärarna, åtminstone upplever att de, disponerar sina 45 timmar per vecka och till vad är vad jag ämnar undersöka. Tidsanvändning och tidspress står i fokus. Med planering menas här den tid lärare ägnar åt förarbete inför undervisningspass, enskilt, i arbetslag och på skolan som helhet. Mitt fokus ligger här på enskild planering och till viss del planering i arbets- och ämneslag och inte så mycket på övergripande planering för skolorna som helhet. Med mötestid avses den tid lärarna avsätter till möten med hela personalen, i ämnes- och arbetslag och med kollegor samt möten med föräldrar och elever. Med tid för administrativa uppgifter menas här den tid då lärarna arbetar med att skriva åtgärdsprogram och IUP, med att lägga ut planeringar på skolans webbsida, att skriva veckobrev till föräldrar och liknande arbete. När jag talar om tid för reflektion avser jag tid då lärarna kan utvärdera och reflektera över sitt eget och kollegors arbete, över lektionspass samt tid för kollegiala samtal.
Bakgrund
Min ingång till ämnet var bland annat Stockholms stadsrevisions rapport nummer 7 från 2007 Så
används stadens lärarresurser, där 105 lärares tidsanvändning på tio olika skolor i Stockholm
undersöktes. I denna rapport kom revisionen bl.a. fram till att:
• Förtroendearbetstiden uppgår till ca 14 %, vilket kan jämföras med avtalets 22 % av årsarbetstiden (inkl. rast). Ingen av de granskade skolorna nådde upp till avtalets nivå. Ca 10 % av lärarna redovisade inte någon eller bara en försumbar förtroendearbetstid.
• Det genomsnittliga värdet för Övrig tid är 6 %. Med detta avses oregistrerad tid, dvs. skillnaden mellan lärarnas registrerade tid under mätperioden och den ”normala” veckoarbetstiden.
• Tid till för- och efterarbete finns inom både den reglerade arbetstiden och förtroendearbetstiden. Sammanlagt uppgår för- och efterarbetstiden till närmare 27 % av arbetstiden.
• Lärarnas arbetsbelastning är ojämn. Några lärare arbetar 60 % och andra 140 % av den totala tiden. Närmare 20 % av lärarna registrerade en arbetstid som var mindre än 80 % av den totala tiden. • Lärarna tar inte ut rast och paus till den nivå som regleras i arbetstidslagen.9
Vid läsandet av rapporten ställde jag mig bland annat frågande till om lärarna verkligen inte använder sin förtroendearbetstid i större utsträckning samt om 20 % av lärarna faktiskt bara
10 använde 80 % av sin tid. Detta låter orimligt med tanke på arbetsbelastningen. Rapporten är synnerligen intressant och belyser en del av komplexiteten i läraryrket.10
I Stockholm stads revisionskontors revisionsrapport Så använder lärarna sin arbetstid från 2007, där 10 stycken 6-9-skolor undersöktes angående tidsanvändning finns bland mycket annat intressant följande att läsa på det här temat:
Studien visar att tidsanvändningen är ganska lika mellan de undersökta skolorna. Mer än 60 % av tiden går till annat än att genomföra lärande. Det innebär att det går åt drygt 1,5 timmar av förutsättningar för lärande (för- och efterarbete, kompetensutveckling m.m.) för att genomföra 1 timme lärande.11
Även här är tid och användandet av densamma under lupp. Längre fram i rapporten sägs vidare att:
Lärares eller pedagogers arbete är mycket mångfasetterat och skiljer sig från skola till skola beroende på en mängd olika faktorer. Att arbetet blivit alltmer betungande råder det ingen tvekan om. Trots detta läggs det ner ett gediget och professionellt arbete på de allra flesta håll. Ingen skola är dock perfekt och att utveckla sitt arbete ligger i allas intresse.12
Det är det mångfasetterade uppdraget kontra tidspress jag är intresserad av. Fölster, Morin och Renstigs bok Den orättvisa skolan gör ett försök att på bästa företagsmanér effektivisera skolan och tittar därför en hel del på just tidsanvändning och aktuell och historisk forskning härom vilket gör boken intressant för denna undersökning.13
Massor av negativa rapporter om skolan har florerat i media under senare år. En genomgång av dessa och resonemang kring dem finns i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010.14 Tidsaspekten här är att tid får ägnas åt att inför föräldrar och elever försvara arbetsmetoder och tillvägagångssätt istället för att lägga tiden på pedagogiska uppgifter. Mer om detta problem finns i resultatdelen. Skolverkets rapport nr 282 Lusten och möjligheten från 2006 är inne på lärares upplevelser men har också en annan bredare vinkel.15 Den är dock högintressant bl.a. därför att studiens urval omfattar totalt 120 skolor och 1688 lärare som samtliga arbetar i så 9. Det ger en god, generaliserbar överblick över samma fält jag ämnar studera. I rapporten framkommer under rubriken Förändrad yrkesroll att:
Lärarna ger sinsemellan olikartade bilder av sin yrkesuppgift och sina förutsättningar. Huvudtendensen är att lärarna beskriver en ökning av innehållet i arbetet. Pedagogisk samverkan,
10www.stockholm.se/revision DNR 420-169/07 2010-11-25. 11www.revision.stockholm.se DNR 420/82-07 2010-11-23 s.18. 12www.revision.stockholm.se DNR 420/82-07 2010-11-23 s. 34.
13 Fölster, Stefan, Morin, Anders & Renstig, Monica. Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg
bokförlag. 2009.
11
och särskilt samverkan mellan lärare i samma ämnen, utvecklas inte i samma omfattning som andra delar i lärarnas arbete.16
Just ökningen av innehållet i arbetet är något jag kommer att återkomma till senare i denna uppsats. Huvudöverenskommelsen om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 10, är den juridiska grunden för vad lärares arbete ska innehålla och är därför intressant ur ett tidsperspektiv.17 Angående det juridiska kan nämnas att ett studium av vikariesituationen i skolorna är av största intresse om tid skall studeras. I Lärarnas Riksförbunds informationsfolder Lärares arbetstid står att hela vikariatssituationen bygger på ett missförstånd;
När avtalsregleringen av undervisningen upphörde, försvann också reglerna för extra undervisning. I samma ögonblick uppstod ett av lärarnas allvarligaste arbetsmiljöproblem. (…) När rätten till ersättning för vikariat var borta ur avtalet och arbetsgivaren samtidigt kunde ”leda och fördela arbetet” under lärarnas reglerade arbetstid, beordrades tusentals lärare plötsligt att vikariera för varandra – utan ersättning. (…) Detta sätt att missbruka en förändring i avtalets konstruktion bygger dock på ett fundamentalt missförstånd. Lärare är inte ”lediga” under de delar av arbetsdagen då lektioner inte pågår. Att missförståndet alls har kunnat uppstå kan bero på att lärares alla andra arbetsuppgifter, vid sidan av själva lektionspassen, aldrig har synliggjorts ordentligt.18
Likväl är vikarietvånget något som stjäl tid för lärarna. Tid som rimligen borde ägnas åt sin egen planering och andra egna göromål.
Vidare har jag läst ett flertal debattartiklar i ämnet från lärare och skolledare bl.a. i Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet. Slutligen har jag funnit underlag i artiklar i olika dagstidningar exempelvis Kommunen sparar – lärare får städa ur Dalarnas tidning 2010-09-09 där rubriken skvallrar om en intressant lösning av tids- och resursanvändandet.19
Hur väl lärarutbildningen rustar studenterna för de många uppgifterna i deras kommande yrke är intressant ur ett tidspressperspektiv därför att väl förberedda lärare inte kommer att behöva lägga ner alls lika mycket tid på att under sina första år lära sig dessa uppgifter (och känna stress över detta). Per Acke Orstadius talar om det här i sin bok Det fattas beslut om skolan:
Utbildningstiden är begränsad. Därför måste den användas till sådan ämnesteori, som kandidaternas blivande elever har nytta av att lära sig. Och sådan pedagogisk teori, som går att tillämpa i undervisningen. (…) Utgångspunkten för en planering av lärarutbildning bör vara det, som läraren behöver kunna klara för att klara olika situationer i skolarbetet. Utgångspunkten bör inte vara den ämnesteori och den pedagogiska teori som kan hämtas ur kunskapsberget. Det erforderliga kunnandet är målet för utbildningen, teorin kan ingå bland medlen för att nå målet. Medvetna och rationellt fattade beslut leder till bättre kunskapstillväxt. Därför bör kandidaterna få
16http://www.skolverket.se/publikationer?id=1630 2010-11-27 s.9.
17http://www.lr.se/download/18.4befb88b12a76c3ea0280005125/Samlat+avtalsdokument+H%C3%96K+
10.pdf 2010-11-25.
18 Lärarnas Riksförbund. Lärares arbetstid (informationsbroschyr). 2009 s. 15.
12
lära sig att fatta sådana beslut. (…) Förmågan att fatta bra beslut kan växa fram genom en träning i didaktisk analys i växelverkan med skolpraktik.20
Att under utbildningen ta upp de moment som är svårast att senare läsa sig till är Orstadius poäng i resonemanget. Hans bok är här av intresse för att hans resonemang kan leda till tidsbesparingar för åtminstone nyutbildade lärare. Tid som skulle kunna ägnas åt exempelvis mer omfattande lektionsplaneringar eller utvärdering och reflektion över utgången av genomförda lektioner.
Min uppsats lägger ytterligare en bit i pusslet för att få en överblick av lärarnas tidsanvändning, något som torde vara av intresse för såväl människor som arbetar inom skolans värld som för allmänheten eftersom vi alla hjälps åt att betala för den. De fakta som finns i Så används stadens
lärarresurser i kombination med utbildningsminister Jan Björklunds täta uttalanden om den
svenska ”flumskolan”21 och den oförstående tonen i Fölster, Morin och Renstigs bok Den orättvisa
skolan (oförstående inför lärarnas arbetssituation och uppdrag)kontra de resultat forskningen
nedan visar på fick mig intresserad av ämnet. Vems version ligger närmast sanningen? Efter att ha läst in mig på ett antal debattartiklar i ämnet ökade suget efter att få veta hur lärarna själva ställde sig till det hela – hur upplever de att de använder sin tid? Hur pressade är de? Därför ville jag intervjua ett antal lärare i frågan eftersom det ändå måste vara de som bäst vet hur det faktiskt ligger till.
Tidigare forskning
Jag har inför min uppsats koncentrerat mig på svensk forskning i ämnet och medvetet valt ett nationellt perspektiv i frågan. Även de utredningar och debattartiklar jag läst utgår från ett svenskt perspektiv. Detta främst av tids- och omfångsskäl, här räcker varken tid eller utrymme till för att täcka in den mängd med internationell forskning och litteratur som finns att tillgå i ämnet. Jag utesluter däremot inte att jag i ett framtida arbete kommer att ta ett mer internationellt grepp. Just det mångfacetterade uppdraget är något som återkommer i mycket av den tidigare forskning jag tagit del av. Högintressant på temat är Arbetslivsinstitutet i Malmös resultatbok Nära gränsen –
perspektiv på skolans arbetsliv där resultaten från nio olika skolforskningsprojekt redovisas.22 Däri sägs av informanterna att en del av problemen är att de hela tiden måste utföra administrativa uppgifter på bekostnad av tiden med eleverna. De många olika momenten som ingår i yrket tas också upp som ett problem, att det ingår för många skilda uppgifter i samma tjänst.23
Informanterna i de nio forskningsprojekten talar om tidsbrist på grund av nya arbetsuppgifter. Dessa resultat är snarlika de i revisionsrapporten Så använder lärarna sin arbetstid. I Nära gränsen –
20 Orstadius, Per Acke. Det fattas beslut om skolan. Solna: Ekelunds förlag AB. 2005 s. 87.
21 Svenska Dagbladet http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skriftliga-omdomen-i-host_775025.svd
2011-01-16: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/flumskolans-foretradare-forlorar-inflytande_1644259.svd 2011-01-16.
22 Månsson, Eva (Arbetslivsinstitutet). Nära gränsen – perspektiv på skolans arbetsliv. Malmö: Daleke Grafiska
AB. 2004.
13
perspektiv på skolans arbetsliv framkommer också vikten av utbildade lärare som jag återkommer till i
diskussionsdelen nedan. Olika angreppsvinklar på det nya uppdraget och de nya uppgifterna är vad Ulf Blossing undersöker i sin bok Skolförbättring i praktiken.24 Den sätter mina resultat i nytt ljus. För att skaffa en överblick över forskningen rörande ekonomiska aspekter för skolans resultat har jag nyttjat Gustafsson och Myrbergs Ekonomiska resurser betydelse för pedagogiska
resultat.25 Den sammanfattar mycket av den tidigare forskningen på området, både nationell och internationell vilket givit mig en överblick över dessa frågor.
Tidigare citerade Stenlås slår i slutsatsen i sin rapport En kår i kläm fast att:
Det statliga engagemanget för lärarprofessionalitet tycks emellertid vara av ”new professionalism”-karaktär. Det handlar inte primärt om att överlåta åt professionen att utforma interna regler och normer eller att lita på lärares omdöme och yrkesskicklighet utan istället om att omdefiniera yrkesrollen. Den professionelle ska visserligen vara välutbildad och certifierad – något som är nödvändigt för strategins legitimitet – men det är inte de professionellas värderingar som ska styra verksamheten. Det ska ske genom management (överförande av makt till skolledningen), valfrihet för ”kunder”, konkurrensutsättning och standardisering, uppföljning och utvärdering. Samtliga dessa processer flyttar fokus från skolans kärnverksamhet (undervisning) till olika legitimitets-skapande processer för skolledning, kommunledning och stat.26
Fokusförflyttningen kan påverka den tidspress jag här ämnar studera vilket gör Stenlås rapport mycket intressant för min egen undersökning. Historik över läraryrket och bakgrunder till och effekter av reformer finns i Lundgren, Säljö och Libergs bok Lärande, bildning, skola från 2010.27 Där talas även om den tidigare nämnda mediala svartmålningen, något som också stjäl tid från skolan. När skolan attackeras upprepade gånger försvagas dess trovärdighet vilket gör det lättare att ifrågasätta skolan, personalen och dess arbetsmetoder. Lundgren:
Under 1970- och 1980-talen kom skolans resultat att få en större medial uppmärksamhet. Vid exempelvis internationella jämförelser i matematik visade svenska skolan resultat som i stort måste uppfattas som bra. Om man ser till olika åldersgrupper visar resultaten under 1970- och 1980-talen att Sverige låg i topp i fem jämförelser, över genomsnittet i en jämförelse, i genomsnitt i fem jämförelser, och i botten på två jämförelser (trettonåringar matematik 1964; årskurs sju, matematik 1980). Medialt kom de undersökningar där resultaten var sämst att dominera bilden i media; och denna bild fixerades i debatten om svensk skola under de kommande åren.28
Precis som nu hamnade de negativa resultaten i fokus redan på 80-talet. Detta sammanfaller väl med uppgifterna i Pedagogiska magasinet nummer 1 2010 likväl som de fakta som framkommer i
Nordisk skolbarometer om att svenskarna är de i norden boende människor, tillsammans med
norrmännen, som mest tar in medias bild i sin egen bedömning av skolan.29
24 Blossing, Ulf. Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur 2003.
25 Gustafsson, Jan-Eric, Myrberg, Eva (Skolverket). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat – en
kunskapsöversikt. Kalmar: Leanders grafiska AB. 2002.
26 Stenlås. 2009. http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf 2011-02-28
s.91.
27 Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline. Lärande, bildning, skola – grundbok för lärare. Stockholm:
Natur och Kultur. 2010.
28 Lundgren Säljö och Liberg. 2010 s. 108.
14 Ulf Torper talar i sin bok Tidsramar, tidsanvändning och kunskapsutveckling i den svenska grundskolan bland mycket annat intressant om en specifik faktor som kan påverka tidspressen hos lärare:
Jag vill endast påvisa att om läraren avser att individualisera sin undervisning är planeringstiden knapp, oberoende av vilket beräkningssätt man använder. Om man tar hänsyn till att den skattade planeringstiden också innefattar lärarens långsiktiga planering över läsåret och terminen så syns det uppenbart att planeringstiden är otillräcklig för att bedriva en förplanerad individualiserad
undervisning.30
Eftersom lärare måste individanpassa sin undervisning är detta en faktor som sannerligen kan påverka såväl tidsanvändningen och tidspressen hos lärare. Liknande resultat finns i Ulf P Lundgrens Model analysis of pedagogical processes;
The decisions the teacher takes are dependent also on the curriculum and class organization (ability grouping, class size etc.), as well as the teacher´s perception of these factors. While the effects of the constraints will be most visible when time is not sufficient, subjective interpretation of these constraints will also determine how time is used. Of course, some may always interpret the time as insufficient because they hold teaching goals that are too ambitious to fulfill. If he is obliged to describe the outcomes of his teaching in terms of student grades he will then be forced to make a differentiated interpretation of the frame factors (goals, content and available time). Thus, the combination of an evaluation system according to which the teacher has to make a differentation between students will always cause a situation in which the time available is not sufficient for some groups of students to achieve the goals.31
Tiden kommer alltså aldrig att räcka till för vissa elevgrupper om lärarens eget resultat bedöms utefter hennes elevers betyg. Jag återkommer till att just betyg är vad skolledningen har att se på när de vill bedöma lärares kompetens. Dessa är dock mindre påtagliga och synliggjorda än exempelvis administrativa uppgifter som lättare kan synliggöras och därför bättre ses och kontrolleras av skolledningen. Både Torper och Lundgren fokuserar på tidsramar och ramfaktorer vilket i stor mån är avgörande för det jag vill undersöka, tidspress och tidsanvändning. Ramfaktorerna sätter ramarna för lärares (och elevers) arbete. Detta gör dessa böcker nyttiga för min undersökning. Gustafsson och Myrberg talar vidare om en ramfaktor som ytterligare kan påverka tidspressen hos lärare, klasstorleken.
Klasstorleken (eller antalet elever per lärare) är det resursslag som har rönt störst uppmärksamhet både i den allmänna diskussionen och i forskningen. (…) Den genomgång av forskningsresultat som presenteras i kapitel 3 ger också gott stöd för slutsatsen att studieprestationerna tenderar att vara bättre i mindre klasser.32
Eftersom klasstorleken påverkar antalet elever i behov av särskilt stöd kan även lärarens tid för planering minska kraftigt med mindre klasser. Detta minskar i sin tur tidspressen vilket gör Gustafsson och Myrbergs resultat av intresse för min egen undersökning. Bättre planerade lektioner kan vara det som leder till de bättre resultaten i mindre klasser.
30 Torper, Ulf. Tidsramar, tidsanvändning och kunskapsutveckling i den svenska grundskolan. Lund: Acupress 1982 s.
90.
15 Utöver detta finns inom området tid och skola naturligtvis mycket tidigare forskning varav ett bidrag är Ingun Sandströms uppsats Tid är pengar från 2008.33 Däri diskuteras liknande frågor om tid men Sandström rör sig i Komvux istället för i grundskolan. Resultaten är dock intressanta även för denna undersökning.
Slutligen, i Skolvärlden nummer 7 2010 säger ovan citerade Niklas Stenlås som arbetar som forskare vid Institutet för framtidsstudier om reformerna och deras effekter:
Idag har skolan väldigt många ansvarsområden. Den ska konkurrera med andra skolor, marknadsföra sig, samverka med föräldrar, upprätta mobbningsplaner och allt annat. Tid till detta måste ju tas någonstans ifrån (…).34
Varifrån den tiden har tagits är intressant för min undersökning. Stenlås rapport En kår i kläm behandlar mycket av det jag tar upp i min undersökning. Alla dessa forskares resultat är sålunda av stort intresse för min egen undersökning.
33 Sandström, Ingun. Tid är pengar: hur lärare på Komvux upplever att resurserna påverkar det pedagogiska arbetet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101121 2010-11-27.
16
Metod
Teoretisk utgångspunkt
Jag har för denna uppsats valt att jobba utifrån en hermeneutisk vinkling eftersom jag kommer att tolka den information informanterna ger. I studien använder jag mig av kvalitativa intervjuer av nio lärare på två olika skolor. För att skapa generaliserbarhet i min studie har jag gjort ett strategiskt urval av informanter med skilda undervisningsämnen, kön och ålder. Jag kommer först att tolka varje enskild intervjus resultat var för sig för att sedan jämföra resultaten från alla de gjorda intervjuerna. Detta för att, som målet är, kunna dra övergripande slutsatser om tidsanvändandet i skolorna. Ett holistiskt synsätt används sålunda i min studie eftersom ”helheten är mer än summan av delarna” som Patel och Davidson utrycker saken.35 Jag jämför de olika skolorna i en beskrivande studie. Mitt arbete syftar alltså till en kartläggning över lärarnas upplevelse av tidsanvändningen.
Min egen förförståelse påverkar mina tolkningar, något som är svårt att komma från. Min förförståelse revideras dock under resans gång och en ny förförståelse kan sedermera komma till stånd. Därefter kan nya undersökningar utföras varpå nya resultat och ny förförståelse skapas i en form av hermeneutisk spiral.36 Dock är min strävan att hålla mig så objektiv som möjligt inför de resultat studien frambringar.
Datainsamlingsmetod
För att välja rätt metod till min studie har jag främst tagit hjälp av Judith Bells bok Introduktion till
forskningsmetodik37 och Thuréns Vetenskapsteori för nybörjare38, Patel och Davidsons
Forskningsmetodikens grunder39 samt Peter Esaiassons Metodpraktikan.40 Jag har för att kunna nå och fånga lärarnas egna upplevelser valt att i min studie använda mig av kvalitativa intervjuer. Patel och Davidson säger att ”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.”41 Denna beskrivning passar väl in på det jag vill göra här. Planen är att nå en djupare förståelse av informanternas upplevelse och då är intervjuer bättre än exempelvis enkäter som ger en bredare men grundare bas av fakta. I Metodpraktikan säger Esaiasson att ”Samtalsintervjuundersökningar ger goda möjligheter att registrera svar som är oväntade. En av
35 Patel, Runa & Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. 2003 s. 30. 36 Ibid s. 31.
37 Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. 1995. 38 Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa förlag. 1991. 39 Patel & Davidson. 2003.
17 de stora poängerna är också möjligheten till uppföljningar”.42 Två ytterligare poänger med min valda metod, jag kan förutom svaren på mina frågor få in ytterligare uppslag av intresse och har dessutom möjlighet att följa de uppkomna trådarna vidare. Intervju är kortfattat ett bättre sätt att komma närmre människorna och deras upplevelser än någon annan metod och det är därför jag har valt just detta tillvägagångssätt.
När jag väl valt intervju som metod gick jag vidare med Jan Trosts Kvalitativa intervjuer där i stort sett allt om ämnet finns att tillgå från upplägg av intervjuguide till praktiska detaljer vid genomförande av intervjuer.43
Jag valde att använda mig av en relativt strukturerad intervjuguide innehållande tre avdelningar, en inledningsdel, där syftet var att etablera en god kontakt, en huvuddel samt en avslutande del. Efter att ha prövat min intervjuguide i en pilotintervju med en lärare på en annan skola omarbetade jag den en smula. Detta eftersom några av frågorna i mitt tycke blivit för ledande och då obrukbara. Jag tog bort två frågor men lade också till en ny mer preciserande fråga. I min intervjuguide valde jag medvetet ett talspråkligt och enklare språk för att intervjuerna ska flyta bättre. Esaiasson säger att ”Grundregeln är att alla frågor i en intervjuguide skall vara lätta att förstå, korta och befriade från akademisk jargong”.44 Dessutom passar det mig som person bättre, något som enligt Trost är viktigt ety ”Den guide du gör skall för dig vara lämplig och ha en för dig logisk ordning och således en struktur som passar dig.”45 Härav det talspråkliga anslaget och den tredelade formen. Min intervjuguide bifogas som bilaga 1.
Huvuddragen i min intervjuguide är frågor om hur mycket tid som används till olika arbetsuppgifter och frågor om förändring av densamma. Upplevelsen av att ha eller inte ha tid, att hinna eller inte hinna och känslor och tankar kring hur förberedda informanterna kände sig efter utbildningen står också i min frågefokus. Som en bonus är idéer och uppslag till möjliga förbättringar också något jag försöker komma åt i min intervjuguide.
Urval av informanter
De lärare jag har valt att intervjua arbetar med elever på det som i dagligt tal kallas högstadiet, varav den ena är en 6-9-skola och den andra en 4-9-skola. Mina urvalskriterier var att lärarna skulle vara verksamma inom ett eller flera teoretiska ämnen, de skulle ha arbetat i yrket i minst sex år och jag ville få med både kvinnor och män av varierande ålder. Tanken med att de skulle arbeta med teoretiska ämnen är dels att det är vanligare och därför mer generaliserbart till en större grupp och dels att det (oftast) finns en större arbetsbelastning i form av rättning av skriftliga prov och dylikt. De kräver mer tid. Att de skulle ha jobbat i minst sex år var helt enkelt för att de skulle ha något att se tillbaka på och jämföra med. Att få med båda könen är en självklarhet och varierande ålder är för att uppfattningarna eventuellt kan skilja sig åt beroende på
42 Esaiasson, Peter. 2003 s. 283.
43 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 2005. 44 Esaiasson, Peter. 2003 s. 298.
18 var i livet man befinner sig och år i yrket. Vidare valde jag informanter som undervisar i antingen språk eller matematik för att se om deras upplevelser skilde sig åt beroende på ämne.
Jag kommer nedan att göra en mycket kort presentation av informanterna i min undersökning. Jag har gett dem fingerade namn men dessa används mycket sparsamt i texten. Detta för att det som är av intresse i min studie inte är de enskilda lärarnas åsikter utan de gemensamma dragen och slutsatserna som kan dras utifrån dem. Härutöver ger det en bättre anonymitet vilket ligger i linje med de rekommendationer och riktlinjer Vetenskapsrådet tar upp i Codex.46 Jag har ändå gett dem namn för att poängtera att det är olika individer bakom mina slutsatser men också för att det i mitt tycke gynnar läsbarheten av min text. Ännu kortare presenterar jag skolorna, detta mest för att visa vad för typ av skolor det rör sig om.
Presentation av skolorna och informanterna
Den första skolan, nedan kallad skola A, ligger i norra Stockholmsområdet och är en 6-9-skola med cirka 450 elever och mellan 40 och 50 lärare. De lärare jag intervjuade på skola A;
Maja, 31 år. Maja är verksam som lärare i Svenska och SO och har arbetat som lärare i sju år.
Karin, 39 år. Arbetar som lärare i Engelska och SO och har varit verksam i 13 år.
Isabella, 57 år. Undervisar i Hälsa och Engelska och har arbetat i 31 år.
Maria, 50 år. Jobbar som lärare i Matematik och har gjort det i 11 år.
Mats, 36 år. Undervisar i Svenska och Matematik, har arbetat som lärare i 12 år.
Ulf, 49 år. Han undervisar i Matematik och har arbetat som lärare i 10 år.
Den andra skolan som ingår i min undersökning, nedan kallad skola B, är även den belägen i norra Stockholmsområdet men är en 4-9-skola. Här går mellan 300 och 400 elever och ett 30-tal lärare arbetar på skolan. Här intervjuades:
Ulla, 52 år. Undervisar i Svenska och Svenska som andraspråk. Har arbetat som lärare i 10 år.
Kajsa, 46 år. Lärare i Matematik och NO som arbetat i 10 år.
Peter, 35 år. Idrott & hälsa samt Matematik är hans ämnen. Har varit yrkesverksam i 13 år.
Anledningen till snedfördelningen mellan antalet informanter på de båda skolorna beror på ett antal sena avböjningar av intervjuer från den skola (ingen av ovanstående) där jag från början tänkte genomföra mina intervjuer. De nio ovan nämnda räcker dock gott till denna undersökning och därför beslöt jag mig att nöja mig med dem.
19 Poängen med att intervjua lärare från olika skolor är möjligheten att kunna jämföra resultaten dem emellan. Uppvisar båda skolorna liknande resultat ökar reliabiliteten och applicerbarheten i ett större sammanhang.
Procedur
Vid intervjuerna använde jag mig av en diktafon. Det gjorde jag dels av respekt för mina informanter, för att kunna citera dem korrekt, och dels för den användbara möjligheten att gå tillbaka och höra vad som egentligen sades och vad som kan ha menats med det. Jag antecknade under intervjuerna på en bärbar dator. I mina anteckningar förde jag ner speciellt viktiga eller bra partier och små noter åt mig själv. När intervjun drog sig mot sitt slut kunde jag använda dessa noter för att kontrollera att jag förstått mina informanter rätt genom en sammanfattning av det sagda. Ingen av informanterna motsatte sig heller detta tillvägagångssätt utan de var tvärt om mycket tillmötesgående.
Varje intervju tog mellan 20 och 45 minuter. Jag genomförde intervjuerna på skola A främst i ett avskilt rum på skolan för att undvika störande moment och för att vi inte skulle bli avbrutna av kollegor eller elever. En av intervjuerna genomfördes i personalrummet under en lugn period där. Detta på grund av att det avskilda rummet var upptaget just den tiden. Av intervjuerna på skola B är två av dem genomförda i personalrummet tidigt på morgonen då ingen annan personal anlänt dit och den tredje är genomförd i den intervjuade lärarens avskilda arbetsrum.
Forskningsetiska reflektioner
I mitt arbete låter jag de intervjuade lärarna vara anonyma. Detta för att de åsikter som framkommer inte ska kunna användas emot dem i deras framtida yrkesutövning eller i lönesamtal. Jag har givit skolorna och lärarna fiktiva namn och placeringar för att ingen ska kunna söka upp och ställa skola, rektor eller lärare till svars för sin medverkan. Detta svarar mot konfidentialitetskravet. Jag har inför intervjuerna informerat mina informanter om innehållet i 10§ i Personuppgiftslagen och dokumenterat ett informerat samtycke samt informerat om möjligheten till återtagande av samtycke enligt 12§.47 Härmed respekteras informations- och samtyckeskravet. Slutligen kommer jag bara att använda mig av mina resultat i just den här studien och inte i några andra syften. Ingen annan kommer heller att ha tillgång till mina resultat, allt enligt nyttjandekravet. Allt mitt material finns på min diktafon och i min dator och jag kommer att radera alltsammans efter det halvår efter uppsatsen godkännande som jag är skyldig att spara det. De papperskopior jag skrivit ut av intervjuerna kommer jag efter avslutat arbete att köra i dokumentförstörare.
20
Resultat
Som inledning kan sägas att nästan samtliga informanter i intervjuerna säger att de upplever att tiden har krympt. Inte bara tid för planering utan tid till allt. Det är enligt informanterna nu fler arbetsuppgifter som ska utföras på samma tid, och för samma lön, ”nya uppgifter har tillkommit men inga har plockats bort”, som Ulf på skola A uttryckte saken. Dessutom är informanterna ålagda fler undervisningspass nu än förr om åren. Antalet varierar nu mellan 17-20 pass per vecka på de olika skolorna. I stort sett samtliga informanter tar upp detta som resultatet av besparingsåtgärder. Nedan jämförs resultaten skolorna emellan. En noterbar detalj i min studie är att det inte framkom några skillnader i resultaten beroende på vilka ämne de tillfrågade lärarna undervisade i. Det spelar sålunda ingen, åtminstone här märkbar, roll vilka ämnen lärare undervisar i, matematik eller språk, känslan och upplevelsen av tidsbrist är densamma.
Tid för planering
Informanterna på skola A är av åsikten att tiden som kan utnyttjas för planering av lektioner minskat kraftigt. I stort sett alla informanterna säger att näst intill all deras planering nu utförs på förtroendetiden och även fritiden utnyttjas i långt större omfattning än tidigare. Anledningen till detta säger de är att alla andra ”kringuppgifter” tar mycket mer tid nu än tidigare. Med ”kringuppgifter” avses på skola A oftast de uppgifter av administrativ art jag återkommer till nedan under rubriken Tidsåtgång för administrativt arbete. Det informanterna kallar ”datajobb”, som ingår i ”kringuppgifter”, är det som tar mest tid och leder, menar de, till ett fel fokus – från undervisning till administration. Lärarna på skola A:s tid då de förväntas undervisa, alltså antalet lektionspass per vecka, har ökat från 17 till 19 timmar med start 2008/2009 på grund av ekonomiska åtstramningar i kommunen. På skola B finns en ännu högre siffra enligt informanterna, 20 timmar att jämföra med tidigare 17. Detta ökar naturligtvis behovet av planeringstid men den visar sig ha förblivit konstant. Lärarna förväntas alltså planera fler lektioner av samma goda kvalitet på samma tid som före höjningen av ålagda lektionspass.
21 krympande fritiden. Detta visar på ett skilt synsätt från Karin och flera av de andra kvinnliga informanterna som alltså offrar sin fritid. Eftersom flera undersökningar visar att svenska elevers betyg sjunker kan dock Mats åsikt vara väl värd att beakta. För att höja standarden på undervisningen måste mer tid för planering skjutas till enligt enkel logik.
Lärarna på skola B upplever också att tiden som kan utnyttjas till lektionsplanering har krympt drastiskt. Även de nämner administrativt arbete som en stor bov i dramat. Men den tidspost de menar nu stjäl allra mest tid för dem är istället elevrelaterade problem av typen samtal och möten med socialtjänsten, BUP och liknande instanser. Detta är något som tar enormt mycket tid och mängder av energi. Informanterna ställer sig frågande till om det egentligen borde ligga på deras bord ”vi har ju ingen utbildning på sånt”. Lärares biroll som socialarbetare och psykologer blir här tydlig. Lärarna förväntas ta hand om elever som har problem av vitt skilda slag. Det kan röra sig om exempelvis sociala problem med problematiska hemförhållanden, diagnosticerade inlärningsproblem, mobbning och gruppdynamiska problem och inte minst ”tonårsproblem” av amorös karaktär. I stort sett alla informanterna efterlyser för dessa ändamål en större närvaro av skolsköterskor och kuratorer i skolan. I dagsläget finns dessa personer endast tillgängliga vissa dagar i veckan och då bara under vissa tider. Övrig tid får alltså lärarna sköta även detta arbete. Tidigare fanns det bland annat på skola B skolvärdar som hjälpte elever till rätta med diverse problem och göromål. Detta var en tjänst som informanterna på skola B menar fungerade bra och som lättade trycket på lärarna.
Kajsa på skola B pekar på att en av de stora posterna som tar tid från planering är det vikariestopp som råder i kommunen. På grund av det tvingas lärarna vikariera för sina kollegor, utan att bli kompenserade med tid eller lön. Detta stjäl tid från alla de andra göromål som lärare har under en arbetsdag och det som kommer i sista hand är som tidigare nämnts lektionsplaneringen. På så vis minskar lärarnas fritid ytterligare eftersom det bara är då de har chans att komma ikapp med sina uteblivna planeringar. Ett likadant vikariestopp med tillhörande arbetssituation råder på skola A.
Även lärarna på skola B uppger i intervjuerna att de utför större delen av sin planering på förtroendetiden utanför skolan. Peter säger att en av de viktigaste faktorerna för att det ska fungera under terminerna är att inför varje termin göra extremt väl förberedda terminsplaneringar. Detta är något som både Karin och Isabella på skola A också tar upp som avgörande.
Tidsåtgång för administrativt arbete
22 alltid ska kunna se vad eleverna arbetar med för tillfället i skolan. Vissa föräldrar ställer också krav på insyn och tydliggörande av undervisningen. En av informanterna på skola A har till och med blivit uppringd av föräldrar som bett informanten att ändra sin undervisning eftersom föräldern ansåg den undermålig. Flera av de intervjuade påtalade att det dock ändå är få av vårdnadshavarna och eleverna som faktiskt går in och tittar på allt som finns upplagt på hemsidan i form av planeringar och inte minst värdegrunden. De upplever ibland därför att detta arbete är utan mening och att den tiden skulle kunna utnyttjas bättre. Främst handlar det om att merparten av informanterna skulle vilja ägna mer tid åt eleverna samt planering och reflektion istället. De menar att det på ett bättre vis skulle gynna verksamheten och då främst eleverna. Men en av informanterna, Maria, menar att den ökade insynen är av godo och leder till mer skärpta lärare och bättre undervisning. Insynen höjer pressen på lärarna men mängden information som läggs ut skulle alltså enligt merparten av informanterna kunna minskas kraftigt och därmed skulle åtminstone en del tid sparas. Istället för att koncentrera sig på att göra lektionerna så bra som möjligt ur sitt pedagogiskt utbildade perspektiv upplever lärarna nu att de också måste möta kraven från vårdnadshavarna på hur undervisningen bör se ut. De som bör styra hur undervisningen ska se ut är, enligt informanterna, lärarna eftersom de är de enda som har adekvat utbildning härför. ”Ingen skulle ju komma på tanken att be elektriker lägga ut sina planeringar på nätet för att deras kunder hela tiden ska kunna se vad de gör och ha åsikter om det” som Maja beskrev situationen. En sviktande tilltro till lärares professionalitet går här att utläsa från föräldrarnas håll. Denna späs på av svartmålningen av skolan i media. Bevis härför finns bland annat i Nordisk skolbarometer, en gemensam nordisk rapport av Nordiska ministerrådet, där svenskarna är pessimistiska:
På frågan vad man grundar sin uppfattning om skolan på svarade 53 procent av svenskarna och norrmännen att media och offentlig debatt har stor betydelse. Det är mer än i de andra nordiska länderna där media inte påverkade lika mycket.48
Jag återkommer till medias roll i avsnittet Förslag till förändring och förbättring.
Informanterna på skola A pekar också på att utformningen av samtalsunderlaget som används under utvecklingssamtal med föräldrar och elever är av största vikt. Är det snårigt och svårt att använda tar arbetet med ifyllande av det enorm tid. Där kan många timmar sparas säger flera informanter.
Även informanterna på skola B pekar på arbete med synliggörande av sitt arbete som en stor post i tidsanvändningen. Också de spenderar långt större tid framför datorn med att lägga ut planeringar på hemsidan samt med att dokumentera IUP:er och åtgärdsprogram. Informanterna på skola B upplever i ännu högre grad att det är få föräldrar och elever som verkligen nyttjar all den information som finns tillgänglig. Detta kan bero på språkliga hinder eftersom fler föräldrar och elever här inte har svenska som modersmål. Då blir det naturligtvis svårare att ta till sig information även om den finns tillgänglig.
Utöver detta bör i åtanke hållas något som Peter, en av informanterna på skola B säger under vår intervju. Han efterlyser tydligare roller i skolan alltså bättre ansvarsfördelning och säger ”Låt
23 lärarna undervisa, det är det de har utbildning för”. Flera av informanterna är inne på samma spår, Maja säger ”Det är ju pedagoger vi ska vara”, ”Ta bort utrednings- och socialarbetarbiten” säger Kajsa och Isabella säger ” Vi jobbar ju i ett klassrum men förväntas vara kontorsarbetare också”. Flera av informanterna anser att en administrativ tjänst på skolan vore önskvärt, en person som kan vara ansvarig för åtminstone en del av de många ärenden lärarna nu istället får ta. Detta är alltså ett genomgående tema som flertalet lärare efterfrågar, en tydligare roll- och ansvarsfördelning. Allt ovan sagda ryms under arbete av administrativ art och det är dessa uppgifter som ökat allra mest. Det är också det arbetet samtliga informanter vill dra ner på till förmån för tid till planering och reflektion. En mer renodlad lärarroll skulle enligt flera informanter eventuellt också stärka tilltron till lärares professionalitet hos elever, föräldrar och inte minst politiker. I en utopisk framtidsvision skulle det också, återigen enligt informanterna, kunna leda till en rimlig lärarlön.
Mötestid
Utöver tidsåtgången för administrativt arbete är det möten som tar mycket tid för personalen på båda skolorna. De olika mötesformerna som talas om här är möten med hela skolan, stormöten som det kallas på skola A, ämneslagsmöten och arbetslagmöten. Vidare avses möten och/eller samtal med elever, föräldrar och annan personal såsom lärarkollegor, specialpedagoger och kuratorer. På skola A hade enligt informanterna antalet mötestillfällen minskat per vecka men tiden som gick åt till möten var oförändrad. Färre men längre möten alltså istället för många korta. Informanterna menar att detta är ett bättre system därför att det ger färre avbrott i det dagliga arbetet. Flera nämnde däremot att de gärna hade sett fler möten kollegor emellan för utvärderingar och utvecklingar av arbetet tillsammans. ”Som det är nu hinner vi knappt prata med varandra” uttryckte en av informanterna, Isabella, på skola A den rådande situationen. Informanterna på skola A uppskattar tidsåtgången för möten till mellan tre och sex timmar per vecka. Under perioderna för utvecklingssamtal skjuter tiden rejält i höjden men detta bortses från i denna undersökning eftersom det är ”normalläget” som här är av intresse.
24 Tid för reflektion/utvärdering
Flera av mina informanter efterlyser i undersökningen just detta, tid för reflektion och utvärdering, både i grupp men också var för sig. De menar att mer tid för reflektion och samarbete bara kan spara tid åt skolan, skolledare och politiker. Det skulle också leda till mer välmående och effektiva lärare enligt informanterna. Mats på skola A önskar mer gemensam tid, kollegor emellan för gemensamma reflektioner och utvärderingar. Det skulle enligt Mats gynna samordningen och samsynen på skolan och är enligt Mats i sanning eftersträvansvärt i en skola för alla. Karin på skola A uppger att tiden för samtal kollegor emellan minskat mycket under de senaste fem-tio åren. Detta går stick i stäv med lärarnas önskan om ett bättre och mer omfattande kollegialt samarbete. Även denna tid får stryka på foten på grund av lärarnas vikariesituation. På skola B tog ingen av informanterna specifikt upp tid för reflektion utan svaren där rörde mer önskningar om att få mer tid för varje elev. Detta tyder på en något annorlunda arbetssituation.
Lärarutbildningen
Upplevelsen av hur väl rustade lärarna kände sig för arbetet efter genomgången lärarutbildning var en av punkterna i min intervjuguide. Detta för att synliggöra om denna på något vis kan förbättras för att underlätta lärarnas arbete och bättre förbereda dem för den rådande arbetssituationen och därigenom minska tidspressen. Här redovisar jag resultaten för båda skolornas informanter sammantaget. Det kan jag göra därför att svaren sammanföll så pass väl att jag inte ser någon anledning att dela upp dem.
Lärarutbildningen upplevs av informanterna som mycket bra ämnesmässigt, den ger alltså goda ämneskunskaper. Det som informanterna upplever som negativt är att de anser att utbildningen har för låg verklighetsförankring. ”Den andra biten saknas” uttryckte en av informanterna på skola B saken. Med den andra biten menar hon saker som flera informanter tog upp. Några exempel som kom upp i flera av intervjuerna var konflikthantering och arbete med gruppdynamik. Vidare nämndes samtal med socialtjänst och BUP, hur man håller ett utvecklingssamtal, hur man skriver en IUP, alltså konkreta och reella arbetsproblem för lärare. Är man inte förberedd på dessa arbetsuppgifter tar de betydligt mer tid i anspråk de första åren enligt informanterna. Den avsatta tiden härför räcker inte till enligt informanterna trots att dessa göromål är uppgifter som alla lärare har. De stjäl dock mycket tid. Tid för planering och tid för utvärdering och reflektion och inte minst tid som skulle kunna ägnas åt eleverna. Allt enligt informanterna.
25
Diskussion
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om tidspressen på svenska lärare har ökat de senaste fem åren. Det har undersökts genom frågor om tiden för planering minskat, vilka övriga arbetsuppgifter som kan påverka den tiden, om lärarna ansåg att deras tid används rätt och slutligen om de ansåg att lärarutbildningen försåg dem med rätt redskap för att klara de olika arbetsuppgifterna. Nedan följer sammanfattning och diskussion om de olika frågorna.
Tiden för planering är inte tillräcklig
I min undersökning har jag funnit att de lärare jag intervjuat upplever att tiden för planering inte är tillräcklig. Den information de kvinnliga informanterna ger pekar på att deras fritid blir mer lidande nu än för fem-tio år sedan. Utan att dra förhastade slutsatser så är det värt att notera att flera av de kvinnliga informanterna nämner att deras fritid blir lidande medan inga av de manliga gör det. Ett genusrelaterat sätt att förhålla sig till arbetet tar form. Fram tonar också bilden av en yrkeskår som inte klagar så lätt utan löser uppgifterna de blir tilldelade. Detta även om möjligheterna för att göra det krympt. Tiden för planering är otillräcklig och därför vill informanterna minska ner på tiden som går åt till annat än pedagogisk verksamhet. Detta för att få tid över till att planera bättre och därigenom höja kvaliteten på undervisningen. Vidare upplever informanterna en splittrad kravbild. Alltför många skilda arbetsuppgifter leder till att planeringen av lektioner prioriteras långt ned på listan eftersom detta arbete tyvärr är det som syns minst utåt. Det arbete som är lättast att kontrollera för arbetsgivare och skolledare är istället det administrativa arbetet, ”datajobbet” som två informanter på skola A kallade det. Arbetet med synliggörande av sitt eget arbete flyttar fokus från det som är en pedagogs viktigaste uppgift – undervisning. Dessa resultat korrelerar väl med vad Stenlås funnit om brittiska skolor i En kår i
kläm. Där säger han exempelvis att:
I en undersökning om effekterna av införandet av marknads-tänkande och management i brittiska grundskolor observerade forskarna att lärarna uppfattade att deras karriärmöjligheter kringskars, att arbetsbördan ökade, att de alltmer tvangs att arbeta på ett sätt som minskade deras autonomi och inflytande över arbetets innehåll samt att allt mer tid kom att ägnas åt uppgifter som de inte uppfattade som viktiga för undervisningen. Individuell lönesättning hade införts och eftersom deras huvudsakliga verksamhet (undervisning) inte kunde bedömas av skolledningen blev istället administrativa göromål (vilka var lätta för skolledningen att iaktta) lönegrundande. Arbetet kom att inriktas mot det ledningen kunde bedöma istället för det undervisningen krävde.49
För att visa vad man åstadkommer lägger lärarna mer energi på de uppgifter som syns utåt än det som egentligen är viktigt – undervisning. Det blir än mer oroande när man tar i beaktande Gustafsson och Myrbergs första punkt över vad som kännetecknar framgångsrika skolor:
26 ”skolans kunskapsmål prioriteras”.50 Det är alltså viktigt för skolor att sätta just kunskapsinnehållet högt upp på prioritetslistan för att nå bra resultat. Detta är nödvändigt för att vända den negativa resultatkurvan för eleverna och för att (eventuellt) vända den negativa medierapporteringen om skolan. Båda faktorerna kan som visat påverka lärare i deras arbete. En konklusion blir att på planeringsområdet säger sig alla informanter ha väsentligt mindre tid till sitt förfogande för exempelvis utvärdering och reflektion men av skilda skäl. På skola A är den post som stjäl mest tid administrativt arbete medan det på skola B istället är arbete av social karaktär samt möten härom. Detta kan ha samband med de enligt informanterna något skilda upptagningsområdena skolorna emellan. De socioekonomiska förutsättningarna förefaller efter intervjuerna som något sämre för eleverna på skola B medan de särskilda behoven, av exempelvis hemspråksundervisning och kuratorstöd, förefaller större hos de eleverna. Detta påverkar lärarnas arbetssituation och kräver mycket tid. På skola A ställer föräldrarna, enligt min tolkning, högre krav på insikt i verksamheten och därför blir det istället arbete med synliggörande av verksamheten som tar mest tid för lärarna på den skolan.
För att kunna bibehålla samma kvalitet i undervisningen som innan höjningen av undervisningstiden måste naturligtvis tid avsättas för planering i lika stor utsträckning. Annars kommer antingen lärarna inte att orka med sitt arbete eller kvaliteten på undervisningen och i förlängningen elevernas betyg på längre sikt att sjunka. Eftersom svenska elevers betyg enligt upprepade rapporter redan är dalande måste tid avsättas för att bromsa denna negativa trend. Genom att dra in på antalet administrativa uppgifter kan tid som istället kan avsättas för planering frigöras. Värt att ha i åtanke här är också Gustafsson och Myrbergs resultat om att mindre klasser påverkar resultaten positivt.51 Mindre grupper betyder i individanpassningens skola mindre planering och mindre press på lärarna vilket enbart kan vara av godo. En faktor Gustafsson och Myrberg tar upp som avgörande hos framgångsrika skolor är att ”lärarna samarbetar om mål och innehåll och med ett brett perspektiv på lärande”.52 Om mer tid avsattes för gemensamma planeringar och utvärderingar skulle alltså också skolornas resultat bli bättre. En post som påverkar planeringen som lärarna inte själva kan påverka är vikariesituationen. Eftersom vikarieinhopp delas ut slumpmässigt lärarna emellan kan detta spoliera en eller flera dagars tänkt upplägg av egna lektioner. Det framstår som synnerligen underligt att lärarna förväntas släppa sina egna göromål för att istället ta itu med någon annans. Det är ett dubbelarbete som måste tas bort för att bringa arbetsro till läraryrket menar informanterna.
Synliggörande tar mest tid i anspråk
Arbete med synliggörande av arbetet och dokumentation är det som tar mest tid i anspråk av de administrativa uppgifterna. Att skriva in IUP:er och åtgärdsprogram är en del. Att lägga upp planeringar på nätet en annan. Det administrativa arbetet är det som för informanterna ter sig
50 Gustafsson och Myrberg. 2002 s. 53. 51 Ibid s. 86 ff.
27 minst meningsfullt och ibland onödigt. De vill skära i den tiden för att få mer tid åt eleverna. Utformningen av samtalsunderlaget för utvecklingssamtal togs också upp som en mycket viktigt post tidsmässigt. En administrativ tjänst (eller flera) efterfrågas av flera informanter som avlastning och tidsbesparande åtgärd. I Arbetslivsinstitutet i Malmös resultatbok Nära gränsen –
perspektiv på skolans arbetsliv redovisas resultaten från nio olika skolforskningsprojekt.53 Däri sägs av informanterna att en del av problemen är;
Att jag blir hindrad i min yrkesroll och hela tiden ska göra för mig mindre viktiga administrativa uppgifter i stället för tid med eleverna. (…) Mängden saker som ska göras. Lektioner med planering, prov och andra bedömningar, betyg, arbetsgrupper, konferenser, elever som ska peppas och stödjas och vägledas, kompetensutveckling... och allt ska dokumenteras.54
Detta responderar med det mina informanter kallar ”kringuppgifter” och ”datajobb”. Att gå så långt som att kalla de administrativa uppgifterna för mindre viktiga gör inte mina informanter men de menar att de istället kunde utföras av en person med en administrativ tjänst. Arbetslivsinstitutets resultat matchar som synes mina mycket väl.
Mötestiden är oförändrad
I stort menar informanterna att tiden som går åt för möten inte ökat, med ett undantag i Kajsa på skola B. Formerna för de olika mötena har däremot ändrats. Till det bättre tycker informanterna på skola A. Eftersom de inte har lika många möten nu påverkar det deras arbetsdagar mindre och det är positivt. Längre tidssjok med möjlighet till enskilt och gemensamt arbete ökar möjligheterna att faktiskt få någonting gjort. Återigen dyker önskan om mer tid för kollegiala samtal upp. En av Lundgrens ramfaktorer är tid tillgänglig för undervisning vilket ju påverkas av hur mycket tid som avsätts för andra uppgifter.55 Att minska på mötestiden till förmån för undervisning kan först tyckas vara en lösning men eftersom tid för kollegiala samtal är ytterst önskvärt är det istället dit den tid som kan undvaras bör omstruktureras. Detta för att det leder till bättre utvärderingar av undervisningen vilket gör densamma bättre.
Tid för reflektion och utvärdering saknas
I Lpo -94 står att läraren skall ”organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande”.56 Precis som Mats på skola A önskar krävs om detta ska kunna realiseras mer tid till gemensam planering och inte minst för gemensam utvärdering och reflektion kollegor emellan. Som situationen framstår i intervjuerna finns det i stort sett inget utrymme för utvecklande av nya arbetssätt och ämnesövergripande planeringar. I en modern skola är detta en nödvändighet som kräver åtgärder. I Gustafsson och Myrbergs bok finns en lista över punkter som kännetecknar framgångsrika skolor. En av punkterna är att ”utvärdering
53 Månsson, Eva (Arbetslivsinstitutet). 2004. 54 Månsson (Arbetslivsinstitutet). 2004 s. 29. 55 Torper. 1982 s. 31.
