44
En bra fortsättning att forska kring, är att jämföra de skilda skolformerna som finns. Då tänker jag mig grundskolan i jämförelse med specialskolan, men även andra skolformer som t ex hörselklasser. Vilka är skillnaderna dessa skolformer emellan, och i vilken skolform har den hörselskadade eleven störst möjlighet att utvecklas kunskapsmässigt och nå måluppfyllelsen, men även under vilken skolform individens identitetsskapande utvecklas mest.
Man kan också titta vidare på varför skillnaderna är så stora skolor, stadsdelar och kommuner emellan, när det gäller funktionshindrades rätt till anpassningar, alltså vilka åtgärder som genomförs. Över huvud taget, varför är skillnaderna så stora vad gäller barn i behov av särskilt stöd, och deras rätt till stödinsatser. Följer skolor/förskolor verkligen skollagen?
Ett annat alternativ att forska om, är hur äldre hörselskadade elever inom grundskolan klarar tillgodogöra sig kunskapen. På högstadiet har eleverna till största del sällan samma klassrum, utan måste förflytta sig till olika salar. Vad innebär det för dessa elever? Hur ser beredskapen ut här?
Referenser
Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. Stockholm: Psykologiska institutionen. Stockholms universitet.
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Studentlitteratur: Lund.
Bixo, H., Lövén Norman, C., Nordén, M., & Cederström, B-L. (1999). Hörselboken. Ung och
hörselskadad – vad man behöver veta. En handledning för lärare och andra som arbetar med unga hörselskadade. SIH läromedel: Örebro.
Björck-Åkesson, E., & Nilholm, C. (2007). Inledning. I E. Björck-Åkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 7-16). Vetenskapsrådet: Stockholm.
Brodin, J., & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Studentlitteratur: Lund. Brunnberg, E. (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva – förändring av
hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö. Örebro:
Universitetsbiblioteket.
Byström, J., & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Natur & kultur: Stockholm.
Cramér-Wolrath, E. (2006). Om små barns kommunikations- och språkutveckling. I C. Roos & S. Fischbein (Red.), Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska perspektiv. (s. 39-72). Lund: Studentlitteratur.
Hörselskadades riksförbund. (2012). Att leva med hörselnedsättning. Hämtat [2013-04-22] från http://www.hrf.se/upload/4621/hnedsatt_hela_2012_mindre2.pdf
Hörselskadades riksförbund. (2013). Cochlea-implantat och EAS. Hämtat [2013-04-22] från http://www.hrf.se/templates/page.aspx?id=2156
45
Hörselskadades riksförbund. (2013). Hörselnedsättning. Hämtat [2013-04-22] från http://www.hrf.se/templates/Page____2146.aspx
Hörselskadades riksförbund. (2007). Hörselskadade elever har rätt till bättre utbildning. Hämtat [2013-04-22] från http://www.hrf.se/upload/03_11_skolblad2007.pdf
Hörselskadades riksförbund. (2013). Skola och utbildning. Hämtad [2013-04-22] från http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2178
Hörselskadades riksförbund. (2007). Äh, det var inget viktigt… Hämtad [2013-04-22] från http://www.hrf.se/upload/pdf/rapport07.pdf
Jergeby, U. (1999). Att bedöma en social situation – Tillämpning av vinjettmetoden. Nordstedts: Stockholm.
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lagergren, T. (2013, juni). Teckenspråket – rena rama franskan. Allt om teckenspråk – en
produkt från dövas tidning, s 10-12.
Martinsson, N. (2013, juni). Hur ser framtiden ut? Allt om teckenspråk – en produkt från
dövas tidning, s 12.
Martinsson, N. (2013, juni). Språklagen har gett positiva effekter. Allt om teckenspråk – en
produkt från dövas tidning, s 5.
Nationalencyklopedin [NE]. (2011). Kategorisera. Hämtad [2013-12-05] från
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sok?q=kategorisera.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och
vad vet vi? Forskning i fokus, nr: 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nordén, K., Tvingstedt, A., & Äng, T. (1990). Hörselskadade elever i vanliga skolor. Nordstedts: Stockholm.
Olsson, B-I., & Olsson, K. (2010). Människor i behov av stöd. Stockholm: Liber.
Persson, B. (2011). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Rabe, T., & Hill, A. (1996). Boken om integrering – idé, teori, praktik. Arlöv: Berlings.
Rivera, T., & Ullmark, M. (2002). Att möta elever med hörselnedsättning och
invandrarbakgrund. Vad är bra att veta? Vart ska man vända sig? Tryckverksta´n: Örebro.
Roos, C. (2006). Skriftspråklighet och skriftspråkligt lärande. I C. Roos & S. Fischbein (Red.), Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska perspektiv. (s. 73-98). Lund: Studentlitteratur.
Roos, C., & Fischbein, S. (2006). Introduktion – Interaktion, delaktighet, lärande. I C. Roos & S. Fischbein (Red.), Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska perspektiv. (s. 13-36). Lund: Studentlitteratur.
46
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat [2013-07-13] från http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/10/100800.PDF
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad [2013-04-13] från http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/laroplaner-1.147973 Skolverket, (2007). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. Hämtat [2013-06-10] från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1763
SOU 2011:30. Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans
målgrupp. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtat [2013-09-14] från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/51/28/fde16ca1.pdf
SOU 1998:66. Utredningen om Funktionshindrade elever i skolan. Stockholm: Frizes
offentliga publikationer. Hämtat [2013-02-20] från
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22905
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad [2013-04-26] från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wennergren, A-C. (2006). Delaktighet i klassrumskommunikation för elever i hörselklass. I C. Roos & S. Fischbein (Red.), Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska
perspektiv. (s. 145-168). Lund: Studentlitteratur.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
47
Vinjetten
Bilaga 1Det är nu höst och Lisa som är hörselskadad har precis flyttat till er stadsdel. Hon är (6) 7 år och ska börja på er skola.
Bakgrund: Lisa är uppvuxen i en familj där pappan är hörselskadad men mamma och syskon
är hörande. Pappa har lärt sig teckenspråk under sin uppväxt men använder inte sina kunskaper gentemot Lisa. Mamman läser, genom landstinget, teckenspråk och har lärt sig använda en del tecken tillsammans med det talade språket. Hon tecknar så gott hon kan i dialogen med dottern för att kommunikationen ska fungera bättre.
Lisa har gått i en mindre förskolegrupp (14 barn) i en annan kommun tidigare där man använde tecken till talspråket. Tecken användes naturligt i gruppen, i dialog med henne och i samlingar. Själv använder Lisa en del tecken när hon kommunicerar. Speciellt med sin familj.
Beskrivning av Lisa: Lisa är född med en måttlig dubbelsidig hörselnedsättning (vilket
innebär att Lisa har svårt att höra svaga och måttligt höga ljud och hon har mycket svårt att uppfatta tal i bakgrundsbuller) och använder hörapparater på båda öronen. Då hon har problem med torra hörselgångar och eksemliknande utslag som spricker och kliar när hon använder hörapparaterna kan hon inte använda dem varje dag.
Lisa har utvecklat sitt talspråk och har ett bra uttal. Hon ligger därmed på samma utvecklingsnivå som andra barn i samma ålder. Däremot har man märkt att Lisa ibland missförstår det som sägs, och hon har svårt att genomföra instruktioner.