Förslag till fortsatt forskning

Som tidigare nämnts i uppsatsen, fokuserar dagens forskning mer på skyddsfaktorer än riskfaktorer när det gäller minderåriga som har en risk att utveckla psykisk ohälsa. Med andra ord inriktar sig forskningen mer åt det salutogena synsättet än åt det patogena synsättet. Vi är av åsikten att de verksamheter som kommer i kontakt med minderåriga och deras psykiska hälsa bör inrikta sig mot det salutogena perspektivet, det vill säga mot de faktorer som bidrar till friskhet hos minderåriga. Följande frågeställningar är förslag till fortsatt forskning:

● Vad behöver göras för att yrkesgrupper såsom läkare förstår betydelsen av att ta hjälp av det salutogena synsättet för att hjälpa en minderårig med psykisk ohälsa? Många gånger inriktar sig dessa yrkesgrupper enbart åt det patogena synsättet och ser därmed ofta medicinsk hjälp som den rätta lösningen på den minderåriges problem, när den minderårige snarare är i behov av stödjande samtal.

● Ska verksamheter som kommer i kontakt med minderåriga och deras psykiska ohälsa inrikta sig på förebyggande arbete eller hälsofrämjande arbete, eller hitta nya åtgärder?

Litteraturförteckning

Andresen, R (2002) Närmanden till praxisfältet. I Andresen, R & Berglund, S. (red). Sociala nätverk, grupper och organisationer: praktiskt arbete och teoretisk reflexion (s.58-85). Stockholm: Natur och Kultur

Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Barnkonventionen. Artikel 1 (2014) FN:s konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen:

http://barnkonventionen.se/wp-content/uploads/2009/07/Barnkonventionenfullversion.pdf

Bildtgård, T. Tielman-Lindberg, S. (2008) Hur man gör litteraturöversikter. Stockholm: Stockholms universitet.

Bremberg, S. (2004) Elevhälsa: teori och praktik. (2., [helt omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

BRIS (2012) Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Växjö: BRIS

http://bris.se/upload/Articles/Rapport_hela%20mig_ensidig.pdf

Forsberg, C. Wengström, Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockolm: Natur & Kultur.

Forsberg, C. Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.

Forsell, Y., Airaksinen, E., Disheden, Y.(2009) Fokusrapport - Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa. Stockholm läns landsting: Folkhälsoguiden.

http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Psykisk%20H%C3%A4lsa/Tio%20%C3%A5tg%C3% A4rder%20f%C3%B6r%20att%20fr%C3%A4mja%20unga%20vuxnas%20pyskiska%20h% C3%A4lsa.pdf

Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn: forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia.

Larsson, S. (2005) Kvalitativ metod - en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (red) Forskningsmetoder i socialt arbete (s.91-128). Lund: Studentlitteratur AB

Lindqvist, R. Nygren, L (2006) Social teori och socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (red) Socialt arbete. En grundbok. (s.94-109) Stockholm: Natur & Kultur

Lundgren, M. & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen: samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Meeuwisse, A. Swärd, H. (2002) Vad är ett socialt problem? I A. Meeuwisse & H. Swärd (red) Perspektiv på sociala problem (s.23-53). Stockholm: Natur & Kultur

Muntlig kommunikation. Obligatorisk informationssökning. 2013-09-02. Tanja Donner

Pihlblad, M. Åberg, G (2011) Att främja barns och ungdomars psykiska hälsa - Vägledning. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi:

http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Barn-%20och%20ungdomar/Att%20fr%C3%A4mja%20barns%20och%20ungas%20psykiska%20 h%C3%A4lsa%20V%C3%A4gledning%20Rapport%202011.22.pdf

SFS 2010:800 Skollag. Utbildningsdepartementet https://lagen.nu/2010:800

Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. (2004) Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Lindesberg: Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10345/2004-110-4_20041106.pdf

Socialstyrelsen (2009). Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor. Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8395/2009-126-174_2009126174.pdf

Socialstyrelsen. (2013a) Psykisk ohälsa bland unga – underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf

Socialstyrelsen. (2013b) Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, 2013. Västerås: Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3-15.pdf

Sohlberg, P. Sohlberg, B-M. (2009) Kunskapens former - vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber AB

SOU - Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder: slutbetänkande. Stockholm: Utredningen om ungdomars psykiska hälsa:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf

SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering:

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Program_forebygga_psykisk_ohalsa_hos _barn.pdf

Statens folkhälsoinstitut. (2011) Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 Grundrapport. Östersund: Statens folkhälsoinstitut:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12696/R2011-27-Svenska-skolbarns-halsovanor-2009-2010-grundrapport.pdf

Sundin, J. Hogstedt, C. Lindberg, J. Moberg, H (red) 2005. Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Statens folkhälsoinstitut:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12071/r2005-08-svensk-folkhalsohistoria.pdf

Svensson, P-G. (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? I P-G. Svensson & B. Starrin (red) Kvalitativa studier i teori och praktik (s.209-227). Lund: Studentlitteratur AB

Tamm, M. (2012). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Primärdokument

Baskin, T, W. Wampold, B, E. Quintana, S, M. Enright, R, D. (2010) Belongingness as a protective factor against loneliness and potential depression in a multicultural middle school. The Counseling Psychologist 38(5): 624-651

Fosco, Gregory M., Stormshak, Elizabeth A., Dishion, Thomas J., Winter, Charlotte E. (2012) Family relationship and parental monitoring during middle school as predictors of early adolescent problem behavior. Journal of clinical child and adolescent psychology 41.2: 202-213

Hall-Lande, J, A. Eisenberg, M, E. Christenson, S, L. Neumark-Sztainer, D. (2007) Social isolation, psychological health, and protective factors in adolescence. Adolescence 42(166): 265-287

Herman, K, C. Lambert, S, F. Reinke, W, M. Ialongo, N, S. (2008) Low Academic Competence in First Grade as a Risk Factor for Depressive Cognitions and Symptoms in Middle School. Journal of Counseling Psychology 55(3): 400–410

Jones, Angela C., Schinka, Katherine C., van Dulmen, Manfred H.M., Bossarte, Robert M., Swahn, Monica H. (2011) Changes in loneliness during middle childhood predict risk for adolscent suicidality indirectly through mental health problems. Journal of clinical child and adolescent psychology 40(6): 818-824

Leon, K (2012) Risk and protective factors in young children´s adjustment in parental divorce: A review of the research. Family relations: An interdisciplinary journal of applied family studies 2012 52(3): 258-270

Lohre, A. (2012) The impact of loneliness on self-rated health symptoms among victimized school children. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 6(20): 1-7

Ochieng, B, M, N. (2011) The effect of kin, social network and neighborhood support on individual well-being. Health and Social Care in the Community 19(4): 429–437

Repetti, Rena L., Taylor, Shelley E., Seeman, Teresa E. (2002) Risky families: Family social enviroments and the mental and physical health of offspring. Psychological Bulletin 2002 128(2): 330-336

Socialstyrelsen (2009). Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor. Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8395/2009-126-174_2009126174.pdf

Stadler, C. Feifel, J. Rohrmann, S. Vermeiren, R. Poustka, F. (2010) Peer-Victimization and Mental Health Problems in Adolescents: Are Parental and School Support Protective? Child Psychiatry Hum Dev 2010 (41): 371–386

Wille, N. Bettge, S. Ravens-Sieberer, U. (2008) Risk and protective factors for children’s and adolescents’ mental health: results of the BELLA study. European Child & Adolescent

Psychiatry 2008 (17):133–147

Witvliet, M. Brendgen, M. van Lier, P, A, C. Koot, H, M. Vitaro, F. (2010) Early Adolescent Depressive Symptoms: Prediction from Clique Isolation, Loneliness, and Perceived Social Acceptance. J Abnorm Child Psychol 2010 (38):1045–1056