Denna studie ger en liten introduktion på området ”inkluderande modersmålsundervisning” där det finns fortfarande en mängd frågor att undersöka. Förslag på vidare forskning kan vara att lyssna på elevernas röst genom att kartlägga antal elever i behov av särskilt stöd som läser modersmål i en kommun och fråga eleverna i vilken utsträckning de tycker att modersmålsundervisning är inkluderande. Det kan också vara intressant att undersöka vilka effekter eleverna upplever att modersmål kan ha på deras lärande. Även att lyssna på
41
modersmålslärarnas röst genom att undersöka, i en longitudinell studie, hur lärarna i en modersmålsenhet arbetar inkluderande samt hur utvecklingsarbete med inkludering ser ut på denna enhet kan vara värdefull. Hur modersmålsundervisning ser ut i olika kommuner är också en intressant fråga för att lyfta fram de goda exemplen och påpeka utvecklingsbehoven. Vidare är det intressant att undersöka hur ett samarbete mellan specialpedagog och modersmålslärare kan utvecklas och stärkas för att utvidga helhetssynen på eleven. Även hur kommunikation ser ut mellan några skolor och en modersmålsenhet angående elever i behov av särskilt stöd samt hur det skulle det kunna ut är viktiga frågor för att undersöka. Modersmålslärarna i denna studie påpekar att de inte har haft många elever i svårigheter så att undersöka vad kan det bero på kan även vara intressant.
42
8. Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.
Andersson, F. (2010). Det osynliga har blivit synligt - att bringa klarhet. I Helldin, R. & Sahlin, B. (Red.) Etik i specialpedagogisk verksamhet. (175-188). Lund: Studentlitteratur.
Barrow, T. (Red.) (2013). Mångfald och differentiering - Inkludering i praktisk
tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Björndal, C. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Black, A., Lawson, H., & Norwich, B. (2019). Lesson Planning for Diversity. Journal of
Research in Special Educational Needs, 19(2), 115–125.
https://doi.org/10.1111/1471-3802.12433
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Cassady, J. C., Neumeister, K. L. S., Adams, C. M., Cross, T. L., Dixon, F. A., & Pierce, R. L. (2004). The Differentiated Classroom Observation Scale. Roeper
Review, 26(3), 139–146. https://doi.org/10.1080/02783190409554259
Cummins, J. (1979). Linguistic Interdependence and the Educational Development of Bilingual Children. Review of Educational Research, 49(2), 222–251. https://doi.org/10.3102/00346543049002222
Damber, U. (2014). Flerspråkiga klassrum som arenor för inkludering. I Sandström, M., Nilsson, L. & Stier, J. (Red.) Inkludering – möjligheter och utmaningar, 111-124. Lund: Studentlitteratur.
Dir. 2018:38. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och
motsvarande skolformer. Hämtat 2019-11-10 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/05/dir.- 201838/
European Agency for Special Needs and Inclusive Education (2014). Fem viktiga punkter
angående inkluderande undervisning. Omsätta teori i praktik. Odense, Danmark:
European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Hämtat från https://www.european-agency.org/sites/
43
Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Florian, L. (2006). Teaching strategies for some or for all? Kairaranga, 7 spec iss, 24-
27. https://eric.ed.gov/?id=EJ914597
Ganuza, N. & Hedman, C. (2019). The impact of Mother Tongue Instruction on the Development of Biliteracy: Evidence from Somali-Swedish Bilinguals. Applied
Linguistics, 40(1), 108-131. https://doi.org/10.1093/applin/amx010
Gibbons, P. (2010). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Gran, T.V. (2016). Inkludering är alla lärares ansvar. Specialpedagogik 2016 (2), Lärarförbundet.
Granstedt, L. (2010). Synsätt, tema och strategier- några perspektiv på mångkulturella
frågor i skolan i ett praktiknära projekt. (Doktorsavhandling, Umeå universitet).
Hämtad från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:372500/FULLTEXT01 Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality.
Scandinavian Journal of Disability Research, 19(3), 206-217. DOI: 10.1080/15017419.2016.1224778
Hedman, C. (2012). Flerspråkig elev - med dyslexi? I Salameh, E. K.(Red.).
Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning, 98-128. Stockholm:
Natur & Kultur.
Hirsh, Å. (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och
juridiska skyldigheter. Hämtat från
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28038/152948836873 6/hirsh_artikel_dokumentation_enligt_larares_uppdrag_2018.pdf
Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I Uljens, M. (Red.).
Didaktik (198-214). Lund: Studentlitteratur.
Karlsudd, P. (2014). Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande? Pedagogisk Forskning i Sverige, 19 (2-3).
Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I Uljens, M. (Red.). Didaktik, 215-228. Lund: Studentlitteratur.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering
och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. (Doktorsavhandling,
44
Kozulin, A. (2004). Vygotisky’s theory in the classroom: Introduktion. European Journal
of Psychology of Education, 19(1), 3-7. Hämtat från https://doi- org.proxy.mau.se/10.1007/BF03173233
Lexin. Stockholm: Institutet för språk och folkminnen & Kungliga Tekniska högskolan. Hämtat från https://lexin.nada.kth.se.
Masso, M. (2016). Lärares syn på samarbete i arbetet med tvåspråkiga elever som har
läs- och skrivsvårigheter. Examensarbete, Malmö högskola, Malmö. Hämtat från
https://muep.mau.se/handle/2043/21179
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs
Education, 25:3, 239-252, DOI: 10.1080/08856257.2010.492933
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i sårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen?
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/inkluderande- undervisning-tillganglig-version.pdf
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Reath Warren, A. (2013) Mother Tongue Tuition in Sweden – Curriculum Analysis and Classroom Experience. International Eletronic Journal of Elementary Education, 6 (1), 95-116. https://eric.ed.gov/?id=EJ1053792
Salameh, E. K. (Red.) (2012). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och
undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
SFS (2010:800). Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2012). Observationsschema. Hämtat 2019-11-05 från
https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/undervisning/verktyg-om- undervisning/Lektionsobservationer/
Skolverket (2018), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
(reviderad 2018). Hämtat 2018-10-16 från
45
Skolverket (2014). Allmänna råd till extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram i skolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet - Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen –
för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008) Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet.
Rapport 321. Hämtat 2018-10-16 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2116
Skolverket (2003). Tre decenniers modersmålsstöd. Hämtat från https://www.skolverket.se/getFile?file=1110
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svensk Akademiens ordböcker – SAOL och SAOB. Hämtad från https://svenska.se/
Svensk synonymordbok. Hämtat från www.synonymer.se.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Tetler, S. (1998). Group inclusion as a steppning stone to full inclusion. Internationel
Journal of Educational Research 29(2), 131-141. Hämtad från https://doi.org/10.1016/S0883-0355(98)00019-6
Tetler, S., & Baltzer, K. (2011). The climate of inclusive classrooms: the pupil perspective. London Review of Education, 9(3), 333. Hämtad från https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edb&AN=67079905&lan g=sv&site=eds-live
Tomlinson, C. (2014). The Differentiated Classroom: responding to the needs of all
learners. Alexandria: ASCD.
Tomlinson, C. (2008). Making a Difference. Teacher Professional Development
Sourcebook, 2(1), 26-31. Hämtad från https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=35010242&site=ehost- live
Tomlinson, C. (2005a). This issue: Differentiated Instruction. Theory into pratctice, 44(3), 183-184. Hämtat från https://doi.org/10.1207/s15430421tip4403_11
Tomlinson, C. (2005). Grading and Differentiation: Paradox or Good Practice? Theory
46
Torpsten, A. C. (2012). Rights and Multilingualism. US-China Education Review B 4, 439-444. Hämtat från https://eric.ed.gov/?id=ED533576.
Valenta, M. (2009). ‘Who wants to be a travelling teacher?’ Bilingual teachers and weak forms of bilingual education: the Norwegian experience. European Journal of
Teacher Education, 32(1), 21-33. DOI:10.1080/02619760802509123
Van Kraayenoord, C. E. (2007). School and Classroom Practices in Inclusive Education in Australia. Childhood Education, 83(6), 390-394. DOI: 10.1080/00094056.2007.10522957
Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wu, E. H. (2013). The Path Leadning to Differentiation: An Interview With Carol Tomlinson. Journal of Advanced Academics, 24(2), 125–133. Hämtat från https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/1932202X13483472
Yin, R. (2006). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber.
Elektroniska källor
NE Nationalencyklopedin https://www.ne.se/
Skolverket › Regler och ansvar › Ansvar i skolfrågor › Rätt till modersmålsundervisning Hämtat 2019-11-25 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i- skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning
Skolverket ›Regler och ansvar › Ansvar i skolfrågor › Extra anpassningar, särskilt stöd
och åtgärdsprogram i skolan. Hämtat 2019-11-25 från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra- anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-i-skolan
Skolverket (2003). Modersmålsundervisning viktigt för flerspråkiga elever. Hämtat 2018-10-16 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/modersmalsundervisning-viktigt-for-flersprakiga-elever Skolverket Lärportalen (2019). Inkludering och delaktighet - flerspråkighet. Hämtat
2019-11-25 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/ path/larportalen/material/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/122
_Inkludering_och_delaktighet_flersprakighet/del_08/8.%20F%C3%B6rbereda %20och%20planera%20f%C3%B6r%20inkludering.pdf
47
Bilaga 1
Intervjuguide till modersmålsläraren.
1.Vad anser du är en elev i svårighet?
2. Vilken är din uppfattning om inkluderande undervisning? Vilka förutsättningar är viktiga för att genomföra en inkluderande undervisning?
3. Vilka arbetsmetoder använder du dig av i undervisningen till elever i behov av särskilt stöd? a. Vilka av detta arbetssätt har visat goda resultat?
b. På vilket sätt har du utvärderat resultatet? c. Vad används som hjälpmedel (om det behövs)?
4. I vilken utsträckning använder du dig av metoder som har en vetenskaplig grund och är baserade på beprövad erfarenhet?
a. Vilket är ett konkret exempel på metod / arbetssätt?
b. På vilket sätt använder du dig av kursplanen i modersmål i dina lektionsplaneringar och val av arbetsmetod?
5. Hur uppfattar du ditt planeringsarbete? På vilket sätt fungerar dina planeringar under lektionens genomförande?
a. Hur planerar du din undervisning? (Själv? Kollegialt inom språkgrupp/samtalsgrupp?)
b. I vilken utsträckning tänker du på elevens behov och intresse när du planerar och genomför dina lektioner?
6.Hur skulle du beskriva ditt arbete med elever i behov av särskilt stöd i dagsläget?
7. Hur vill du att ditt arbete med elever i svårigheter ska se ut? På vilket sätt kan du uppnå detta ideala mål?
48
Bilaga 2
Tabeller med en beskrivning av de studerade pedagogiska planeringarna.
1.Terminsplanering i nederländska till årskurser 1-3, Ht18.
VARFÖR? VAD? HUR?
Här beskrivs målet med modersmålsundervisnin
gen utifrån skolans
värdegrund och uppdrag samt övergripande mål i Lgr11.
Sammanfattningsvis ska eleven utveckla språket och förstärka sin kultur; kunna prata modersmål med olika människor; kunna jobba själv eller i grupp; kunna diskutera, skriva, läsa om saker som är intressanta för den; kunna använda olika tekniker och kunna lösa problem samt kunna använda fantasi och kreativitet.
Här anges de förmågorna som ska utvecklas och det centrala innehållet ur kursplanen.
Förmågorna är läsa, skriva, språkjämförelse, tala och kultur.
Det centrala innehållet som ska behandlas är bland annat lässtrategier för förståelse och tolkning efter texten form och innehåll; alfabetets form och ljud i jämförelse med svenska; berättande, beskrivande och instruerande texternas innehåll och typiska drag; strategier för att skriva olika typer av texter; ord och ordböcker; ordföljd och interpunktion i jämförelse med svenska; muntligt berättande och uttal; traditioner, högtider, lek, musik, rim och ramsor.
Här redogörs
för arbetssättet.
Exempelvis: läsa olika texter tillsammans; läsa för att öka ordförrådet; skriver enkla meningar/texter tillsammans och själv; samtalar och samla ord om åsikter och känslor; högläsning; lyssna på sånger och berättelser. Här beskrivs hur bedömningen ska ske. Exempelvis: läraren ska bedöma om eleven förstår textens innehåll genom att eleven samtalar om och återberättar den; eleven läser enkla barnböcker själv; använder nya ord i samtal och skriver en enkel text.
49
2. Pedagogisk Planering i tyska till årskurser 4-6, för åtta lektionstillfälle till Ht19.
VARFÖR? VAD? HUR?
Här beskrivs målet med undervisning i det valda arbetsområdet. Eleven ska utveckla sin läsförståelse, sitt ordförråd samt sina skriftliga och muntliga förmågor.
Här anges de förmågorna som ska utvecklas och innehållet i undervisning.
Förmågorna är att beskriva och jämföra bilder med egna ord; lära dig förklara ett diagram och knyta till egna erfarenheter; återge innehållet och budskap i poetiska texter; förklara mytens kännetecken och struktur samt skriva olika texter såsom myter och reflekterande texter.
Innehållet som ska behandlas är att läsa och förklara statistik (diagram); berättande och poetiska texter; förklarande texter om ”Agenda 2030”samt ämnesord och uttryck för att skriva olika slag texter.
Här redogörs för arbetssätt. Grupparbete och enskilt arbete; övar inför bedömning; jobbar med myter i samarbete med andra undervisnings grupper. Här beskrivs hur
bedömningen ska ske.
Återkopplingen ges av läraren och kamrater; regelbunden återkoppling från läraren; information om bedömningstillfälle i förväg; kunskaperna bedöms två gånger per år på lärplattformen.
50 3. Terminsplanering i spanska till årskurser 7-9, Vt19.
VARFÖR? VAD? HUR?
Här beskrivs syftet med modersmålsundervisnin
gen utifrån skolans
värdegrund och uppdrag samt övergripande mål i Lgr11.
Sammanfattningsvis ska eleven förstärka och utveckla sitt modersmål, kultur och identitet som
individ och
världsmedborgare; inhämta kunskaper, använda dem i olika sammanhang och tänka kritiskt; arbeta själv och i grupp med modern
teknik och
problemlösning på ett kreativt sätt.
Här anges de
förmågorna som ska utvecklas och det centrala innehållet ur kursplanen. Förmågorna är läsa, skriva, språkjämförelse, tala och kultur. Det centrala innehållet som ska behandlas är läsning, läsförståelse och skrivande av olika texter: sagor, noveller, poesi, beskrivningar av platser och personliga brev; bokläsning; öka ditt ordförråd; språkjämförelse.
Här redogörs för
arbetssätt.
Exempelvis: uppgifter och texter läggs upp på
Classroom; högläsning,
diskussion och analys av textens struktur och begrepp; sammanfatta och tolka textens tydliga budskap och det som ligger mellan raderna; jämföra kultur och samhällsfrågor i texterna med det svenska förhållandet både muntligt och skriftligt; samtala och diskutera om olika texter; redogöra för kulturskillnader och samtala om geografiska skillnader mellan spansktalande länder och Sverige. Här beskrivs olika bedömningsuppgifter och presenteras en matris med kunskapskraven. Exempelvis: läsförståelse och högläsning; skriva en sammanfattning och ett personligt brev; skriftlig eller muntlig reflektion över skillnader mellan spanska och svenska; samtala om olika ämne i grupp. Matrisen beskriver kunskapskraven för betyg E, C och A för färdigheter och kunskaper som tillämpades i undervisningen.
51
Bilaga 3
Intervjulogg för transkriberingen av intervjuerna baserat på Merriam (1994).
Namn: Datum
52
Bilaga 4
Samtyckesblankett från Malmö Universitet
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2019-11-11