Som fortsatt forskning hade jag velat ta reda på hur antalet diagnostiserade ser ut i Sverige, både nationellt och inom olika landsting. Att ta reda om antalet ökat eller sjunkit. Att titta på de två landsting med minst ökning och de två landsting med mest ökning/minskning för att sedan försöka ta reda på vad ökningen/minskningen kan bero på och jämföra de fyra landsting med varandra och försöka hitta orsaker. Jag hade dessutom velat ta reda på hur pålitliga de psykologiskatesterna ser ut och hur pålitliga de är och hur bra de är som verktyg.
7 Slutsats
Syftet med den här studien var att ta reda på om alla inlärningssvårigheter i matematik är dyskalkyli, vilka metoder man kan använda för att hjälpa en elev som har diagnosen och hur skolan arbetar med barn som har dyskalkyli.
Utifrån det jag kommit fram till i mitt arbete är inte alla inlärningssvårigheter i matematik dyskalkyli. Inlärningssvårigheterna kan bero på andra orsaker som t ex omognad,
okoncentration, missade genomgångar, bister i språkkunskaper och ointresse för ämnet. Personalen på skolan ska dessutom vara försiktig med att dra igång en utredning för det kan påverka elevens självkänsla negativt. Eftersom att det finns olika inlärningstyper kan undervisningens struktur påverka en elevs inlärning om den t ex endast är anpassad för en inlärningstyp. Endast ett litet antal elever med inlärningssvårigheter i matematik har diagnosen dyskalkyli
Skolan kan hjälpa eleven med stöd som extra anpassningar eller särskilt stöd. Extra anpassningar är stödinsatser där pedagogerna har ett mindre ingripande. Denna typ av
anpassning är ofta möjlig att utföra tillsammans med den ordinarie undervisningen. För att få extra anpassningar krävs det inget formellt beslut
Särskilt stöd är en stödinsats som kräver en större ingripande än extra anpassningar. Denna stödinsats går oftast inte att genomföra tillsammans med den ordinarie undervisningen. Det som skiljer mest mellan dessa två olika stödinsatser är mängden i omfattningen samt längden i
32
varaktigheten. Det är rektorn som beslutar om särskilt stöd och ansvarar för att dokumentera i ett åtgärdsprogram. Syftet med stöden i åtgärdsprogrammet är att det kontinuerligt underlätta elevers lärande och kunskapsutveckling, genom att utgå ifrån elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Slutligen är skolans skyldighet att tillgodose alla elevers behov. Även om eleven inte har en diagnos har eleven rätt vid behov att tex få en assistent eller extra anpassningar.
Eftersom att den abstrakta matematiska förståelsen för en elev med dyskalkyli är begränsad, är det viktigt att skolan jobbar med konkreta material. Varje moment bör undervisas stegvis där man inte går vidare med nästa steg förrän eleven fullt förstår det steget eleven befinner sig på. En elev som är i behov av särskilt stöd har dessutom rätt till hjälp i form utav material, specialpedagog och längre tid vid skrivandet av nationella prov.
Skolans arbete är ett samarbete mellan rektor, lärare och specialpedagoger. Det börjar med att lärare eller pedagoger upptäcker en avvikelse eller svårigheter i elevens inlärning. Sedan tar läraren eller specialpedagogen upp det med rektorn. Efter att personalen upptäckt svårigheten hos eleven, hanteras det på följande sätt att skolan själv undersöker vidare. Sedan diskuteras elevärendet i arbetslaget med kolleger. Om inte detta hjälper inte detta, görs det en anmälan till EHT. Läraren fyller i en dokumentation. Vad har vi gjort ?Vilka anpassningar har vi gjort? Vad har jag sett? Vad tänker jag? Vad tror jag? Vad vill jag ha hjälp med? Och då sitter rektorn varje vecka på en elevhälsoteamsöte. Där sitter skolsköterskan, kuratorn, specialpedagogen och jag. Och en gång i månaden kommer skolpsykologen
33
8 Referenser
Almqvist, L., Malmqvist, J., Nilholm, C., (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? I Tre forskningsöversikter inom området
specialpedagogik/inkludering.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. (2014). Stockholm: Skolverket
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur
Berch, Daniel B. & Mazzocco, Michèle M. M. (red.) (2007). Why is math so hard for some children?: the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore, Md.: Paul H. Brookes Pub. Co.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Libe Butterworth, Brian & Yeo, Dorian (2010). Dyskalkyli: att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Butterworth, B., Varma, S., & Laurillard, D. (2011). Dyscalculia: From Brain to Education. Science 27 may 2011: Vol. 332, Issue 6033, pp. 1049-1053 DOI: 10.1126/science.1201536
Engström, Arne (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik [Elektronisk resurs]. Ny, omarb. uppl. Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet
34
Giota,J &, Emanuelsson, I (2011) Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektors hantering av policy kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborgs universitet.
Kaufmann, L., Mazzocco, M. M., Dowker, A., von Aster, M., Göbel, S. M., Grabner, R. H. Dyscalculia from a developmental and differential perspective. Frontiers in
Psychology, 4(August)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011
Skolverket (2015)Elever med funktionsnedsättning och nationella prov. Skolverket, Stockholm
Skott, Jeppe, Jess, Kristine, Hansen, Hans Christian & Lundin, Sverker, Matematik för lärare. Delta, Didaktik, Gleerups Utbildning, Malmö, 2010
Magne, Olof, Bengtsson, Margit & Carleke, Ivar (1977[1973]). Hur man undervisar elever med matematiksvårigheter. 1. uppl., 3. tr. Stockholm: Esselte studium (Uniskol)
Wadlington, Elizabeth & Wadlington, Patrick L. (2008) Helping Students With Mathematical Disabilities to Succeed. Preventing School Failire
Finns tillgänglig på:
35
Bilaga 1
Intervjuguide
Syfte:
Syftet med mina intervjuer var att undersöka mina forskningsfrågor. Personerna jag
intervjuade var forskare, rektor, lärare och specialpedagog. Frågorna i intervjun var anpassade för de olika yrkesgrupperna- Frågorna var utformade utifrån mina forskningsfrågor: Är alla inlärningssvårigheter dyskalkyli? Hur kan skolan hjälpa en elev med dyskalkyli? Hur ser skolans, rektorns, lärarens och specialpedagogens arbete ut med ett diagnostiserat barn? Forskaren jag intervjuade Heter Arne Engström och han är universitetslektor och docent. Till honom ställde jag frågor utifrån hans avhandling som jag läst och skrivit om i mitt arbete i kapitlet Litteraturgenomgång
Konfidentialitet: Rektorn, Läraren och specialpedagogen som jag intervjuade var helt anonyma men de fick ändå berätta vilket yrke de hade, beskriva sin arbetsplats och sin pedagogiska bakgrund så att man kunde få en bild av vilka de var.
Övrigt: Jag skickade frågorna i förväg så respondenterna kunde titta igenom frågorna och om de ville fick de ta bort någon fråga.
Intervjufrågor till forskare
Tror du det är många som felaktigt diagnostiseras med dyskalkyli? Om ja vad tror du det kan bero på?
Hur kan man som lärare på bästa sätt hjälpa en elev som har dyskalkyli? Vad kan skolan göra? Vad bör man tänka på? Vilka metoder bör man använda?
Hur pålitliga är testerna som används för att diagnostisera och hur bra mätinstrument är de? Du skriver att elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade när det gäller låga prestationer i grund- och gymnasieskolan, vad tror du det kan bero på?
36
Du skriver att antalet diagnostiserad ökar i skolan, vad tror du det kan bero på?
Du skriver att elevers svårigheter ska mötas med pedagogiska åtgärder och inte medicinska. Betyder detta att du tror att matematiksvårigheterna inte alls kan bero på medicinska skäl? Intervjufrågor till rektor
Vad har skolan för ansvar när det gäller dyskalkylektiker?
Vad är din uppgift som högst ansvarig på skolan när en elev får diagnosen ?
Vad har Eleven med dyskalkyli för rättighet? Vad kan elevens föräldrar kräva från skolan ? Hur ser arbetet ut från när utredningen är klar till att eleven går ut skolan?
Rent allmänt, tror du det finns elever som blir diagnostiserade felatkirgt? Att eleven inte klarar av matematiken pga pedagogerna inte kunnat bemöta elevens behov.
Intervjufrågor till lärare/ specialpedagog
Vilket ansvar har du som speciallärare när det gäller elever med dyskalkyli?
Hur arbetar du för att på bästa sätt hjälpa en elev med dyskalkyli/matematiksvårigheter? Vilka metoder använder du? Ser det likadant ut för olika elever?
Tror du att det är många elever som felaktigt diagnostiseras för dyskalkyli? Att matematiksvårigheterna t ex kan beror på svaga språkkunskaper, okoncentration på genomgångarna, missade lektioner etc.
Vad har skolan för skyldigheter till en elev med dyskalkyli och vad kan föräldrarna kräva från skolan?