Förslag för fortsatt forskning

Förslag till vidare forskning inom arbetet med barn och vårdnadshavare med annat nationsskap kan vara att se hur dessa strategier inverkar på relationen mellan vårdnadshavare och förskollärare i de dagliga mötena. Detta eftersom förskollärarna uttryckte området som svårt och utmanande. Intressant hade även varit att undersöka om dessa strategier samt arbetet om mångkulturalitet, interkulturalitet och omvärlden på ett generellt plan skiljer sig åt mellan förskolor med hög respektive låg andel med barn och vårdnadshavare med annat nationsskap. Detta är något som vi studenter i examensarbetets begynnelse hade för avsikt att studera, dock valdes denna inriktning sedermera bort då den tid som fanns till förfogande inte kändes tillräcklig.

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–16). Stockholm: Liber

Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (B. Nilsson, övers.) Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1987).

Berger, P.L. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar

sin sociala verklighet. (S. Olsson, övers.) Stockholm: Wahlström & Widstrand.

(Originalarbete publicerat 1967).

Björk-Willén, P. (2013). Samtal i förskolans tambur: på skilda villkor. I P. Björk-Willén, S. Gruber & T. Puskás (Red.), Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (s. 91–115). Stockholm: Liber.

Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (2013). Förskolan som nationell välfärdsinstitution: Perspektiv och begrepp. I P. Björk-Willén, S. Gruber & T. Puskás (Red.), Nationell förskola

med mångkulturellt uppdrag (s. 11–23). Stockholm: Liber.

Borgström, M. (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisningen. I P. Lahdenperä (Red.), Interkulturell pedagogik i teori och praktik (s. 33–56). Lund: Studentlitteratur.

Bouakaz, L. (2016). Föräldrasamverkan: Ett mångfaldigt och komplicerat begrepp i dagens skola. I H. Lorentz & B. Bergstedt (Red.), Interkulturella perspektiv: pedagogik i

mångkulturella lärandemiljöer (s. 99–128). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, övers.) Malmö: Liber. (Originalarbete publicerat 2008)

Burr, V. (2003). Social constructionism. London: Routledge.

Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna

perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Stockholm: Liber.

Gruber, S. & Puskás, T. (2013). Förskolan i det mångkulturella samhället: Från invandrarbarn till flerspråkiga barn. I P. Björk-Willén, S. Gruber & T. Puskás (Red.), Nationell förskola med

mångkulturellt uppdrag (s. 24–44). Stockholm: Liber.

Kristal-Andersson, B. (2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn: en psykologisk

modell. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik - vad, hur och varför?. I P. Lahdenperä (Red.), Interkulturell pedagogik i teori och praktik (s. 11–32). Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Lalander, P. (2015). Observationer och Etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok

i kvalitativa metoder (s. 93–117). Stockholm: Liber.

Lorentz, H. (2016). Interkulturell pedagogisk kompetens. I H. Lorentz & B. Bergstedt (Red.),

Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (s. 161–188). Lund:

Studentlitteratur.

Lorentz, H. & Bergstedt, B. (2016). Interkulturella perspektiv. I H. Lorentz & B. Bergstedt (Red.), Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (s. 13–52). Lund: Studentlitteratur.

Lunneblad, J. (2009). En målsättning för de Andra: Förskolepedagogers tal om barn och föräldrar under planering och utvärdering på en förskola med en kulturellt blandad grupp.

Nordisk Barnhageforskning, 2(3), s. 115–125. Från

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/viewFile/251/265

Lunneblad, J. (2013a). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Lunneblad, J. (2013b). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal

Tidskrift for Nordisk Barnhageforskning, 6(8), 1–14. Från http://dx.doi.org/10.7577/nbf.339

Lunneblad, J. (2017). Integration of refugee children and their families in the Swedish preschool: strategies, objectives and standards. European Early Childhood Education

Research Journal, 25(3), 359–369. doi:10.1080/1350293X.2017.1308162

Nationalencyklopedin. (2017a). Etnisk segregering. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etnisk-segregering

Nationalencyklopedin. (2017b). Integrering. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/integration

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Peshkin, A. (1988). In search of subjectivity – One´s own. Educational Researcher, 17(7), 17 – 21. doi:10.3102/0013189X017007017

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Stockholm: Liber

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (B. Nilsson, övers.) Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1993)

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Skolverket.

SOU 1997:157. Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan: slutbetänkande. Stockholm: Fritze.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Stockholm: Liber.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 5 september, 2017, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vourinen, T., Sandberg, A., Sheridan, S. & Williams, P. (2014). Preschool teachers’ views on

competence in the context of home and preschool collaboration, 184(1), 149–159. doi:

Bilaga 1

Information och samtycke

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter vid Luleå Tekniska Universitet som läser sista terminen och nu skriver vårt examensarbete. Studien handlar om att synliggöra de strategier som används för att inkludera barn och vårdnadshavare med annat nationsskap i förskolans verksamhet. Nationsskap används i vår studie som ett samlingsbegrepp för barn och vårdnadshavare från andra länder. Syftet är att synliggöra förskollärares strategier, exempelvis metoder och arbetssätt, gällande inkludering av barn och vårdnadshavare med annat nationsskap. Vår förhoppning är att du vill berätta om dina erfarenheter och uppfattningar om detta via en intervju som kommer att spelas in. Det är endast vi som kommer att lyssna på det inspelade materialet, vilket raderas efter uppsatsens godkännande.

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Alla personuppgifter och förskolans namn kommer att hanteras konfidentiellt och allt inspelat material förvaras oåtkomligt för obehöriga. Varken förskollärare eller förskolan kommer i det färdiga arbetet att nämnas vid namn så att identifiering blir möjlig. Färdigt examensarbete kommer vara publicerat och sökbart i Luleå Tekniska Universitets publikationsdatabas; http://ltu.diva-portal.org.

Det här informationsbrevet kommer att skrivas ut och tas med till intervjun för påskrift av samtycke.

Med vänlig hälsning

Jessika Bergvall och Josefine Henriksson

___________________________________________________________________________

Ort och Datum Signatur

Vid frågor kontakta

Jessika Bergvall: 076-XXX XX XX eller XXX@student.ltu.se

Bilaga 2

Intervjufrågor

Inledande frågor:

- Vilken utbildning har du? - Har du någon vidare utbildning förutom det? - Hur länge har du jobbat inom yrket?

- Hur många barn finns det på avdelningen och vilken ålder är det på barnen?

- Hur många nationsskap finns representerade på avdelningen bland barn och personal?

Intervjufrågor:

- Finns det rutiner och förutsättningar för att ta emot barn och vårdnadshavare med annat nationsskap på er förskola? I så fall hur ser dessa ut?

- Hur arbetar ni på förskolan med att inkludera barn och vårdnadshavare med annat nationsskap i verksamheten?

- Använder ni några särskilda strategier? I så fall vilka?

- Skiljer de sig om barnet har en svensk vårdnadshavare och en vårdnadshavare med annat nationsskap? På vilket sätt i så fall?

- Vad anser du vara särskilt viktigt i mötet med och inkluderingen av barn och barn och vårdnadshavare med annat nationsskap?

- På vilket/vilka sätt fungerar kommunikationen mellan dig och barnet med annat nationsskap?

- På vilket/vilka sätt fungerar kommunikationen mellan dig och vårdnadshavarna med annat nationsskap?

- Vad innebär ett interkulturellt förhållningssätt för dig som förskollärare? - Vilka tankar har ni om interkulturell pedagogik i förskolan?

- Hur har miljön utformats/anpassats för att arbeta interkulturellt?