Förslag till fortsatt forskning

Min studie ger inte ett fullödigt svar på frågan om hur speciallärare motiverar elever som strävar med sin läsning. Mer forskning om motivation i läsinlärningen, i synnerhet gällande elever som kämpar med sin läsning, behövs.

I mitt insamlade material återkommer informanterna – mer eller mindre – till att de upplever att föräldrar inte alltid inser vikten av att de bör vara delaktiga i sina barns läsutveckling. Alla informanter poängterar att föräldrarna vill väl och uppskattar det stöd de får av specialläraren, men

att de inte har kännedom om hur viktigt det är med högläsning hemma, eller att föräldrar engagerar sig i sina barns läsning.

I min studie har jag inte haft fokus på att finna ett svar på hur föräldrar som saknar denna förståelse skulle kunna få stöd i att både utveckla den, och hitta vägar för att stötta sina barn när det kommer till läsning. Speciallärarna i studien beskriver hur de både samlat från skolans håll, och enskilt från speciallärarens håll, informerar om vikten av läsning i hemmet. De beskriver dock att när eleverna kommer till skolan och föräldrarna kan få denna information, har så många år gått där dessa barn inte fått möjlighet till denna högläsning, och de samtal kring böcker, som gynnar ordförrådet och den kommande inlärningen.

På området hur föräldrar ska nås av informationen om högläsningens avgörande roll, och tillägna sig den, redan före deras barn börjar förskoleklass, finns det behov av att forska vidare om.

Min studie har inte svarat på hur speciallärarna arbetar med själva läsundervisningen, dvs. om de arbetar men språklig medvetenhet, om de arbetar strukturerat med fonem – grafem-koppling, morfologi, ordförråd eller hörförståelse. Det var inte heller studiens syfte. Dock skulle det vara intressant att undersöka vilken effekt de båda delarna strukturerad läsundervisning och motivation i läsundervisningen skulle ha sammantaget.

Referenser

Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2005. Karlstad.

Brown, V. & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 2, pp. 77-101.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bråten, I. Ferguson, L. Anmarkrud, Ø. & Strømsø, H. (2012). Prediction of learning and comprehension when adolescents read multiple texts: the roles of word-level processing, strategic approach, and reading motivation. Springer Science+Business Media B.V. 2012, DOI 10.1007/s11145-012-9371-x.

Dalby, M. A., Elbro, C. & Jansen, M. (1992). Bogen om læsning. Om læsehandicappede og læsendehandicap III. København: Munksgaard.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2., utök.uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Eisenberger, R., Cameron, J., & Pierce, D. W. (1999). Effects on Intrinsic Motivation – Negative, Neutral, Positive: Comment on Deci, Koestner, and Ryan. Psychological Bulletin, 1999, Vol. 125, No. 6,677-691.

Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Linköping University. Department of behavioral science and learning.

Eriksson-Gustavsson, A-L. (2011). Det är tufft att plugga … men jag känner att jag klarar det. En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter. Linköping: Linköpings universitet. LiU-PEK-R-257

Frank, E. & Herrlin, K. (20191214 11:52).

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/ inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/030_tidig-lasundervisning/del_08/Material/Flik/

Del_08_MomentA/Artiklar/M30_F-3_08A_01_utmaning%20och%20motivation%20slutgiltig.docx

Frylmark, A. (2018). Ordförråd. Norén, S. (red.) Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse]. (Andra upplagan). Stockholm: LegiLexi.

Fälth, L. & Svensson, I. (2015). An app as ’Reading Glasses’ - a study of the interaction between individual an assistive technology for students with a dyslexic profile. International Journal of Teaching and Education, Vol. III(1), pp. 1-12.

Gambrell, L. (20191203 13:15). https://www.readingrockets.org/article/reading-motivation-what- research-says

Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6-10.

Gunobgunob-Mirasol, R. (2018). Vocabulary size, reading motivation, reading attitudes and reading comprehension performance among Filipino college learners of English. Department of Santo Tomas, Philippines. International Journal of Evaluation and Research in Education. Vol. 8, 1, March 2019, pp 64-70.

Hyrefelt, K. (2017). Skapa förutsättningar för en god läs- och skrivförmåga: genomtänkta insatser förebygger läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Svenska dyslexiföreningen.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skolan och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kamada, L. (1987). Intrinsic and Extrinsic Motivation Learning Process: Why Japanese Can’t Speak English. Osaka University Faculty of Human Sciences, September, 1987.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva1:245080/fulltext01

LeFevre, J-O. & Sénéchal, M. (1999). The Relations among Home-Literacy Factors, Language and Early-literacy Skills, and Reading Acquisition. Carleton University.

Logan, J., Justice, L. M., Yumus, M. & Charparro-Morena, L. J. (2019). When Children Are Not Read to at Home. Journal of Development & Behavioral Pediatrics, 2019; 1 DOI: 10.1097/DBP.0000000000000657.

Lundberg, I. Frost, J. & Petersen, O-P. (1988). Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research Quarterly, Vol. 23, No. 3 (Summer, 1988) pp. 263-284. Published by: Wiley on behalf of the International Literacy Association.

Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Myrberg, M. (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter: rapport från "Konsensus-projektet" 5 september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Nordström, T., Nilsson, S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2019). Assistive technology applications for students with reading difficulties: special education teachers’ experiences and perceptions. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. 2019, VOL. 14, NO. 8, 798-808.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.

Person, U-B. (2018). Läsförståelse. Norén, S. (red.) (2018). Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse]. (Andra upplagan). Stockholm: LegiLexi.

Ryan, R. M. & Edward, L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology 25, 54-67 (2000) doi: 101006/ceps.1999.1020.

SFS 2011:186 Examensordningen för speciallärare. u.o.

Serin, H. (2018). The Use of Extrinsic and Intrinsic Motivations to Enhance Student Achievement in Educational Settings. International Journal of Social Sciences and Educational Studies. ISSN 2520-0968 (Oneline). ISSN 2409-1294 (Print), September 2018, Vol. 5, Ishik University, Faculty of Education, Erbil, Iraq, Volume 5, Issue 1, Article 17.

Shvarts, A. & Bakker, A. (2019). The early history of the scaffolding metaphor: Bernstein, Luria, Vygotsky, and before. Mind, Culture, and Activity, Vol. 26, no 1, 4-23.

Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.

Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014b). Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor: en kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. (2018). Stockholm: Skolverket.

Stanovich, K. E. (1986). Mattthew effects in reading: Some consequences of individual differences in acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Swalander, L. & Taube, K. (2017). Influences of family based prerequisites, reading attitude, and self-regulation on reading ability. Contemporary Educational Psychology, Volume 32, Issue 2, 2 April 2017, p. 206-230.

Szklarski, A. (2011). Pupils’ experience of being motivated to learn in school: an empiricalphenomenological study. Teaching Science, ISSN 1449-6313, Vol. 57, nr s. 43-48.

Szymborska, W. (2018). Sena dikter. Lund: Ellerströms.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. (4. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. Diss. Umeå: Umeå universitet, 1988. Umeå.

Vetenskapsrådet (2017a). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017b). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. (2., uppdaterade utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Widén (2017). Kvalitativ textanalys. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Wiklund, C. (2015). Ordförrådets betydelse för läsning. Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap, IBL. Rapport.

Zavershneva, Е. & van der Veer, René. (2018). Vygotsky’s Notebooks A Selection. Singapore: Springer Singapore.

Bilagor