I framtiden skulle de vara intressant att se studier med en större population socialsekreterare från olika kommuner. Det skulle ge en större bild av hur socialsekreterare runt om i landet hanterar samt påverkas av hot- och våldssituationer. Utifrån den begränsade forskningen inom detta område kan studier likt denna bidra med viktig information kring socialsekreterares hantering och påverkan. Vi skulle även få en bild på om hotbilden skiljer sig åt mellan de
finns. Det skulle även vara intressant att se vilka effekter stöd i privatlivet skulle få på socialsekreterare inom barnenhetens upplevelse och hantering av hot- och våldssituationer.
Kan ett ökat stöd minska antalet uppsägningar och öka socialsekreterares upplevda trygghet både inom privatlivet och på arbetsplatsen?
Referenslista:
AFS 1993:3. Våld och hot i arbetsmiljön.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon-foreskrifter-afs1993-2.pdf
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Akademikerförbundet SSR. (2016). Nya lagar och rutiner ska komma åt näthat. Hämtad 2020-03-14 från https://akademssr.se/post/nya-lagar-och-rutiner-ska-komma-nathat Arbetsmiljöverket. (2018). Projektrapport ”Socialsekreterares arbetsmiljö”. Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2013). Hot och våld vid myndighetsutövning 2011-2013. Stockholm:
Arbetsmiljöverket
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahlström, K. (1996) Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur
Denney, D. (2010). Violence and Social Care Staff: Positive and Negative Approaches to Risk. British Journal of Social Work, 40(4), 1297-1313. doi: 10.1093/bjsw/bcq025 Denney, D., Gabe, J. and O’Beirne, M. (2008). Anglican clergy as victims of routinised violent activities in urban and rural localities, Sociology, 42(1), 83–101. Doi:
10.1177/0038038507084826
Estrada, F., Nilsson, A., Jerre, K., & Wikman, S. (2010). Violence at Work- The emergence of a social problem. Journal of Scandinavia Studies in Criminology and Crime Prevention, 11(1), 46-65. Doi:: 10.1080/14043851003703846
Estrada, F., Nilsson, A., & Wikman, S. (2007). Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån de svenska offerundersökningar. Nordisk tidskrift for kriminalvidenskab, 94(2), 56-73.
Tillgänglig: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:187617/FULLTEXT01.pdf Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia förlag
Inspektion för vård och omsorg. (2015). Skyddsnätet som inte får brista
socialtjänstenshantering av orosanmälningar för barn och unga – anmälningar som inte har lett till utredning. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg
Larsson, O. & Lindgren, M. (2012). Hot och våld i arbetslivet: minska de negativa
Littlechild, B. (2005). The Stresses Arising from violence, Threats and Agression Against Child Protection Social Workers. Journal of Social Work, 5(1), 61-82. doi:
1177/1468017305051240
Lawoko, S., Soares, J. J. F., & Nolan, O. (2004). Violence towards psychiatric staff: A comparison of gender, job and environmental characteristics in England and Sweden. An International Journal of Work, Health & Organisation, 18(1), 39–55.
Doi:10.1080/02678370410001710337
Menckel, E., & Viitasara, E. (2000). Utsatt för hot och våld i vård och omsorg – en undersökning bland kommunalt anställda. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Nordlund. F & Bolin, V. (2020-08-26). Många vittnesmål om hot och våld på jobbet: ”Sa att han skulle döda mig”. SVT. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-vittnesmal-om-hot-och-vald-pa-jobbet-sa-att-han-skulle-doda-mig
Padyab, M & Ghazinour, M. (2015). A comparative study of experiences of client violence and its impact among Iranian and Swedish social workers. European Journal of Social Work, 18(1),129–139. Doi: 10.1080/13691457.2014.883367
Savaya, R., Gardner, F. & Stange, D. (2011). Stressful Encounters with Social Work Clients:
A Descriptive Account Based on Critical Incidents. Social Work, 56(1), ss. 63-71. doi:
doi.org/10.1093/sw/56.1.63
Scaramuzzino, G. (2020). Workplace violence: A threat to autonomy and professional discretion. Sociologisk forskning, 57(3-4), 249-270. Doi: 10.37062/sf.57.22059 Shin, J. (2011). Client Violence and Its negative Impacts on Work Attitudes of Child Protection Workers Compared to Community Service Workers. Journal of Interpersonal violence, 26(16), ss. 3338-3360. doi:10.1177/0886260510393002
Socialsekreterare (u.å.). I Nationalencyclopedin. Hämtad 2021-04-09 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialsekreterare Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wikman, S. (2012a). Arbetslivet som arena för våld- en lägesbeskrivning. I Heber, Tiby och Wikman (Red.), Viktimologisk forskning (s.27–54). Lund: Studentlitteratur AB
Wikman, S. (2012b). Våld i arbetslivet: Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder.
(Avhandling, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, 1404–1820, 30).
Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:510525/FULLTEXT01.pdf
Wikman, S. (2008). Våld på jobbet, beskrivningar av våld i arbetslivet 1978–2004 i facklig press. Sociologisk forskning, 45(3), s.6–31. Hämtad från:
https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/19245
Zachrisson Winberg, J. (2020-08-24). Facket larmar: Nya lagar krävs för att skydda hotade medarbetare. SVT. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/facket-larmar-nya-lagar-kravs-for-att-skydda-hotade-medarbetare
Zelnick, Jennifer R., Slayter, Elspeth, Flanzbaum, Beth, Butler, Nanci G, Domingo, Beryl, Perlstein, Judith & Trust, Carol (2013). 'Part of the Job? Workplace Violence in
Massachusetts Social Service Agencies'. Health & Social Work, 38(2), 75–85. Doi:
10.1093/hsw/hlt007
Bilaga 1: Informationsbrev
Till dig som är socialsekreterare på barnenheten- Information och förfrågan om att delta i intervjustudie.
Hej!
Jag studerar sjätte terminen på socionomprogrammet vid Umeå universitet och skriver just nu på mitt examinationsarbete. Det är vanligt förekommande med hot och våld bland
socialsekreterare och inte minst hos de som fattar svåra beslut om barn. Studien kommer att beröra din erfarenhet av hot och våld samt hur det kan påverka yrkesrollen och privatlivet.
Det är frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Studien kommer att genomföras i form av en telefonintervju. Telefonintervjun kommer att ske på en tid som vi tillsammans kommer överens om. Det är viktigt att intervjun sker i en lugn miljö. Under intervjun kommer frågor kring hot och våld och dess påverkan behandlas.
Samtalet kommer vid ditt samtycke att spelas in för att därefter transkriberas. Intervjun uppskattas ta ca 30 minuter.
Informationen som framkommer under intervjun kommer att hanteras och behandlas
konfidentiellt. Materialet kommer förvaras så att ingen obehörig kan ta del av det. Materialet kommer att avidentifiera och alla uppgifter som är känsliga eller kan kopplas tillbaka till dig kommer användas på sådant sätt att ingen kan identifiera källan. Du kommer även erbjudas att läsa igenom det transkriberade materialet. När studien är genomförd så kommer allt material och eventuella filer att raderas. Resultaten av denna studie kommer redovisas muntligt för andra studenter samt i ett examinationsarbete.
Jag vänder mig till alla socialsekreterare på barnenheten i er kommun. Om du är intresserad av att delta i min studie eller om du har några frågor får du gärna kontakta mig via e-post eller telefon.
Studerande:
Ellinor Mustikka E-mail
Telefonnummer
Bilaga 2: Intervjuguide
Kontrollera att intervjupersonen fått informationsbrevet och informera om de forskningsetiska principerna.
Semistrukturerade intervjufrågor:
Bakgrund:
- Kan du beskriva dig själv?
- Vilken utbildning har du?
- Hur länge har du arbetat på barnenheten?
Hot och våld:
- Kan du beskriva en situation när du känt dig utsatt i? Hur hanterade du det?
- Har du upplevt flera sådana situationer?
- Hur reagerar du efter en sådan situation?
Professionellt:
- Hur hanterar du en hotfull situation på arbetet?
- Om du varit med om en hotfullsituation hur fick det dig att känna efteråt?
- Har det ändrat ditt arbetssätt på något vis och på vilket sätt?
Privatliv:
- Upplever du att ditt privatliv har påverkats av hot- och våldshändelser på arbetet? I så fall hur?
- Om ja varför tror du att det har påverkat dig så?
- Hur hanterar du det?
- Hur har det fått dig att känna?
- Om nej varför tror du att det inte påverkat dig?
Finns det något du vill tillägga eller något som du upplever är bra att ha med?
INTERVJUN AVSLUTAS