Förslag till fortsatt forskning

I detta projekt har vi bland annat visat att investeringar i tekniker för förnybar elpro- duktion till stor del görs av en heterogen skara icke-traditionella investerare: privat- personer, lantbrukare, föreningar, projekte- ringsbolag, diversifierade företag, kommu- nala bolag av olika slag och nya, oberoende elproducenter (IPP:er). Vi har också visat att dessa investerare har olika motiv att investera i tekniker för förnybar elpro- duktion och att deras motiv påverkar hur de genomför sina investeringar, till exempel vilka tekniker de investerar i och i vilken utsträckning de tar hjälp av konsul- ter och projekteringsbolag, så kallade inter- mediärer, för att genomföra sina investe- ringar (Bergek och Mignon, 2012). Pro- jektet har därmed bidragit med viktig kun- skap om hur förutsättningar på ”mikroni- vån” påverkar spridningsprocessen.

I projektet har vi dock även sett tecken på att vissa investerare verkar ha en mer ”systemisk” effekt på spridningen, t.ex. genom att de sprider kunskap till andra aktörer (inkl. potentiella investerare), legi- timerar tekniken i samhället eller hjälper

16 _{Det finns även intressanta initiativ med ”gröna}

obligationer” inom kommuner och privata företag (se t.ex. Hansén, 2014), som skulle kunna tjäna som inspiration.

andra investerare att överkomma hinder på marknaden. Här tänker vi särskilt på diver- sifierade företag, ekonomiska föreningar, kommuner med förnybar elproduktion som sidoverksamhet och intermediära ak- törer (t.ex. konsulter och projekteringsbo- lag).

Föreningar och kommunala bolag (ej energi) kunde vi inte studera fullt ut i NyEl-projektet på grund av att vi hade för få respondenter från dem på enkäten. Det finns alltså obesvarade frågor med avseen- de på deras motiv och investeringsproces- ser, förutom att det är intressant att förstå vilken större roll de spelar för storskalig spridning. Kommuner kan t.ex. stödja in- novation och innovationsspridning genom offentlig upphandling och har även beslu- tanderätt i vissa tillståndsfrågor (t.ex. det kommunala vetot för vindkraft) och före- ningar och andra kooperativa organisa- tionsformer har i andra länder visat sig vara av stor betydelse för spridningen av nya tekniker för förnybar elproduktion, bl.a. genom att skapa lokal acceptans för förny- bar elproduktion (Rogers m.fl., 2008; Allen m.fl., 2012) och ”demokratisera” den förnybara elproduktionen (Hope, 2013).

De diversifierade företagen är intres- santa eftersom de har samlat på sig olika slags organisatoriska resurser, som t.ex. kapital, kunskap och organisatorisk legiti- mitet, och därmed åtminstone i teorin borde ha potential att påverka andra aktö- rer. Med tanke på detta hade vi också för- väntat oss att se större skillnader mellan dem och andra investerare än vad som var fallet, vilket tyder på att det finns mer att utforska. I vilken utsträckning diversifierar de som ett led i en diversifieringsstrategi respektive för att förstärka sin befintliga verksamhet och hur påverkar det hur de

genomför sina investeringar och vilken inverkan de har på andra aktörer?

Slutligen vore det intressant att studera de intermediära aktörerna, särskilt med tanke på att de investerarkategorier som främst anlitade konsulter även var de som i störst utsträckning rapporterade att de hade haft problem med bl.a. tillstånd och teknik. Är det så att konsulter kallas in i

särskilt problematiska fall (och kan de i så fall användas som redskap av politiska beslutsfattare för att öka kvaliteten på inve- steringarna), eller kan det vara så att det finns nackdelar med konsulter som bör lyftas fram och åtgärdas?

Referenser

Agterbosch, S., Vermeulen, W. och Glasbergen, P. (2004):

Implementation of wind energy in the Netherlands: the importance of the social–institutional setting, Energy Policy, 32 (18): 2049-2066. Allen, J., Sheate, W. R. och Diaz-Chavez,

R. (2012): Community-based renewable energy in the Lake District National Park–local drivers, enablers, barriers and solutions, Local Environment, 17 (3): 261-280.

Awerbuch, S. (2000): Investing in

photovoltaics: risk, accounting and the value of new technology, Energy Policy, 28 (14): 1023-1035.

Bergek, A. (2002). Shaping and Exploiting Technological Opportunities: The Case of Renewable Energy Technology in Sweden. Chalmers University of

Technology, Göteborg.

Bergek, A. (2010): Levelling the playing field? The influence of national wind power planning instruments on conflicts of interests in a Swedish county, Energy Policy, 38 (5): 2357-2369.

Bergek, A. och Jacobsson, S. (2003). The Emergence of a Growth Industry: A Comparative Analysis of the German, Dutch and Swedish Wind Turbine Industries. I: Metcalfe, S. ochCantner, U. (red.): Change, Transformation and Development. Physica-Verlag, Heidelberg, pp. 197-227.

Bergek, A. och Mignon, I. (2012). Entrepreneurial investors in renewable electricity production: motives and investment processes. International Schumpeter Society Conference, Brisbane, 2-5 July 2012. Bergek, A., Mignon, I. och Sundberg, G.

(2013): Who invests in renewable electricity production? Empirical evidence and suggestions for

further research, Energy Policy, 56: 568–581.

Couture, T. och Gagnon, Y. (2010): An analysis of feed-in tariff

remuneration models: Implications for renewable energy investment, Energy Policy, 38 (2): 955-965. Dewald, U. och Truffer, B. (2011): Market

formation in technological innovation systems-diffusion of photovoltaic applications in Germany, Industry and Innovation, 18 (3): 285-300.

Dinica, V. (2006): Support systems for the diffusion of renewable energy technologies—an investor perspective, Energy Policy, 34 (4): 461-480.

Ek, K. (2005): Public and private attitudes towards "green" electricity: the case of Swedish wind power, Energy Policy, 33 (13): 1677-1689. Enzensberger, N., Wietschel, M. och

Rentz, O. (2002): Policy

instruments fostering wind energy projects—a multi-perspective evaluation approach, Energy Policy, 30 (9): 793-801.

Faber, A. och Hoppe, T. (2013): Co- constructing a sustainable built environment in the Netherlands— Dynamics and opportunities in an environmental sectoral innovation system, Energy Policy, 52 (0): 628- 638.

Hansén, S. (2014): Grön finansiering närmar sig en ”tipping point”, SPP, 2014 (2014-04-24).

Hope, A. (2013). Democratising energy systems through open-source governance and participatory regulation. Northumbria Research Conference, Northumbria University. Jacobsson, S. och Bergek, A. (2004):

Transforming the energy sector: the evolution of technological

systems in renewable energy technology, Industrial and Corporate Change, 13 (5): 815-849.

Jacobsson, S. och Johnson, A. (2000): The Diffusion of Renewable Energy Technology: An Analytical Framework and Key Issues for Research, Energy Policy, 28: 625-640. Johnson, A. och Jacobsson, S. (2001).

Inducement and Blocking

Mechanisms in the Development of a New Industry: The Case of Renewable Energy Technology in Sweden. I: Coombs, R., Green, K., Walsh, V. ochRichards, A. (red.): Technology and the Market: Demand, Users and Innovation. Edward Elgar, Cheltenham/Northhampton. Kahn, E. (1996): The production tax credit

for wind turbine powerplants is an ineffective incentive, Energy Policy, 24 (5): 427-435.

Karlsson, M. (2002). Analysing strategic energyrelated investments in process industries: applied studies at a pulp and board mill. Linköping Studies in Science and Technology

Dissertation No. 791. Linköpings universitet, Linköping.

Karlsson, M. (2011): The MIND method: A decision support for

optimization of industrial energy systems – Principles and case studies, Applied Energy, 88 (3): 577- 589.

Khan, J. (2003): Wind Power Planning in Three Swedish Municipalities, Journal of Environmental Planning and Management, 46 (4): 563-581. Langniss, O. (1996): Instruments to foster

renewable energy investments in Europe a survey under the financial point of view, Renewable Energy, 9 (1-4): 1112-1115.

Lemming, J. (2003): Financial risks for green electricity investors and producers in a tradable green certificate market, Energy Policy, 31 (1): 21-32.

Nilsson, K. (1993). Costeffective Industrial Energy Systems – Multiperiod

Optimization of Operating Strategies and Structural Choices. LiTH Dissertation No. 315. Linköpings universitet, Linköping.

Nolden, C. (2013): Governing community energy—Feed-in tariffs and the development of community wind energy schemes in the United Kingdom and Germany, Energy Policy, 63 (0): 543-552.

NVE. (2013). Elsertifikater - behandlede anlegg. http://www.nve.no/no/Kraftmark ed/Elsertifikater/Godkjente-og- avslatte-produksjonsanlegg-for- elsertifikatordningen/. (Hämtad september, 2013)

Nählinder, J., Bergek, A. och Mignon, I. (2014): Nya tillstånd slår hårt mot små företag, Land Lantbruk & Skogsbruk, 2014-05-09.

Rogers, J., Simmons, E., Convery, I. och Weatherall, A. (2008): Public perceptions of opportunities for community-based renewable energy projects, Energy Policy, 36 (11): 4217-4226.

Sandberg, P. (2004). Optimisation and cooperative perspectives on industrial energy systems. Linköping Studies in Science and Technology

Dissertation No. 913. Linköpings universitet, Linköping.

Söderholm, P., Ek, K. och Pettersson, M. (2007): Wind power development in Sweden: Global policies and local obstacles, Renewable and Sustainable Energy Reviews, 11 (3): 365-400.

trend:research (2013). Definition und Marktanalyse von Bürgerenergie in Deutschland. Marktforschung, I. f. T.-u., Bremen.